Intel Larson Creek och Smart Response Technology

Vad är "Intel Smart Response"?

Intel Smart Response är i grund och botten ett koncept som inte är speciellt nytt. Enda sedan SSD-enheterna började komma på allvar så har man menat att SSD är för dyrt för de flesta. Intels SSD satsning tyder på att man vill bredda SSD tekniken och göra den tillgänglig för fler. Intels Smart Response teknik är ett sätt att försöka göra en slags kompromiss mellan en snabb, liten och dyr SSD med en långsam, stor och billig hårddisk.

Tanken bakom tekniken är alltså att ta en liten snabb SSD (i det här fallet Larson Creek) och kombinera det med en betydligt större och betydligt långsammare mekanisk hårddisk och få något mellanting. En enhet som är lika stor som en hårddisk men ändå betydligt snabbare än en hårddisk. Som vi skrev innan så är ideen inte ny. Seagate säljer just nu en kombinerad SSD och hårddisk som kallas för Momentus XT. Vi har även sett kontrollerkort från High-Point med precis samma idé som Intel. Koppla in en SSD och en Hårddisk, och få det bästa från två världar.

Intel har byggt in den här funktionen i deras senaste version av RST (Rapid Storage Tecknology). RST är Intels programvara för att styra hårddiskar och RAID-funktioner. Det är alltså ingen renodlad hårdvarulösning det handlar om utan tekniken har flera likheter med mjukvaru-RAID. Du kan till exempel inte sätta upp den här lösningen innan du installerar Windows, utan du måste först installera Windows, lägga in Intels INF drivers, sedan RST och därifrån sätta upp allting. Det tyder också på att hela konceptet endast fungerar för Windows i dagsläget.

För att Smart Response ska fungera så måste man först och främst ha en SSD. Vilken SSD som helst borde fungera, men Intel tycker vi ska använda Larson Creek. Tillsammans med en SSD så måste man givetvis ha en mekanisk hårddisk. Återigen så kan man använda vilken hårddisk som helst, men så snabb hårddisk som möjligt är givetvis att föredra. Sedan måste man ha ett moderkort med något av Intels tre nya chipsets. Dessa är Z68, QM67 och HM67. Z68 är det enda alternativet på desktop marknaden, då de två senare är chipset för Intels mobila platformar.

Smart Response har två olika lägen. Dessa kallas ”Enhanced” och ”Maximized” och båda har sina för och nackdelar. Enhanced arbetar genom att skriva samma data till både SSD:n och HDD:n. När sedan data ska skrivas till disken så kommer samma data att skrivas på båda enheterna samtidigt, vilket gör att skrivprestandan kommer att begränsas till hårddiskens hastighet. Däremot borde man få en ordentlig prestandaskjuts när man ska läsa data, så program och OS borde gå betydligt fortare att starta. Fördelen med detta läge är att det är betydligt mer flexibelt. Du kan plocka i och ur dina hårddiskar lite som du vill utan några problem och om strömmen skulle gå så har data skrivits till båda enheterna. Det är alltså lika säkert som att ha en ensam hårddisk då informationen på SSD:n och HDD:n är i synkronisering med varandra.

Maximized har flera gemensamma drag med RAID 0. Om moderkortet skulle gå sönder och du måste köpa ett nytt, så måste du flytta båda enheterna som ett par. Det går inte att flytta en i taget. Alternativt, som systemet går att få igång, så kan man stänga av Smart Response innan man flyttar enheterna till det nya systemet. När man kör i Maximized-läge så skrivs informationen till SSD:n och flyttas sedan till HDD:n vartefter. Systemet strävar efter att ha datan på HDD:n och SSD:n så lika som möjlighet, men i detta läge så är det oftast så att de är aningen osynkroniserade och samtidigt beroende av varandra. Strömavbrott kan därför ge problem om delar av filerna skadas under skrivning till antingen SSD:n eller HDD:n, och därför ökar risken för att data går förlorad. Det är dock ovanligt att det blir så eftersom både OS och hårddiskar har inbyggda funktioner för att se till att ingen data går förlorad vid hängningar, krasher eller strömavbrott.

Smart Response cachar inte hela filer utan arbetar med block av filer. Detta för att kunna utnyttja SSD-enheten maximalt, både vad gäller prestanda och utrymme. Systemet kommer ihåg vilken typ av data som används oftast och sparar detta i cachen för att det ska gå snabbt att komma åt det. Generellt så krävs det att datan lästs minst en gång från HDDn innan man ser någon prestandaökning eftersom systemet inte lagt just de filerna i cachen ännu. Det borde även påvisas i testresultaten. Första gången man kör ett test, så kommer prestandan att vara sämre än de andra. Därför kommer vi att köra varje test en gång extra och sedan räkna bort det första resultatet. Det borde ju vara så att ju större SSD man har, destå mer filer kan lagras i cachen.