ABIT är efter en tung tid tillbaka på allvar och efter sammanslagningen med USI har man inte bara mycket intressanta planer utan även finanser att förverkliga dem. Vi kikar här närmare på ett av de första moderkorten från ABIT där man utan tvekan vårdar sin entusiastinriktning.


Under det senaste halvåret har det pågått en hel del diskussioner kring Abits finansiella situation vilket nu i

våras slutade med en sammanslagning av Abit och USI. Återkommande besökare har garanterat sett våra uppföljningar

av detta genom nyheter och intervjuer med nyckelpersoner på Abit. För bara någon månad sen var affären ett

faktum och Abit kan återigen koncentrera sig för fullt på att göra det man är bäst på, nämligen att producera

högkvalitativa moderkort. Tidpunkten kunde knappast ha valt bättre då det uppkommande halvåret onekligen är en

spännande tid på moderkortsmarknaden där både AMD och Intel kommer att presentera avsevärda nyheter i form av

Socket AM2 respektive nya chipsets för den analkande Core-arkitekturen.






Idag ska vi kika närmare på Abits senaste skapelse för AMDs Socket939-plattform, Abit AN8 32X. Moderkortet är baserat kring nVidias senaste upplaga av nForce4-chipset som har mognat avsevärt under det senaste året och nu har en gedigen ställning på AMD-marknaden. Som namnet anspelar är det frågan om ett moderkort med dubbla uppsättningar 16x PCI-Express-banor för ett totalt antal av 32st. Dessa möjliggör nu alltså full bandbredd till två grafikkort i SLI-läge. För att sätta sin egen prägel på kortet har Abit kombinerat dessa specifikationer med helt passivt kylda komponenter och uGuru-mjukvaran för optimal kontroll över temperaturer och ljudnivåer.



Vi tar i sedvanlig ordning och börjar med att studera specifikationerna.














































Abit AN8 32X – Specifikationer
Processor support AMD Socket939
Athlon64, Athlon64 X2, Athlon FX, Sempron
Chipset NVIDIA nForce4 SLI X16
Minne 4st 184-pin DIMM
Dubbla DDR 400/333/266 kanaler
Maximalt 8GB
Expansionsplatser 2st PCI-Express x16
2st PCI-Express x1
2st PCI
Lagring 1st Diskettstation
2st Ultra DMA 133/100/66/33 IDE
6st SATA 3G (RAID 0/1/0+1/5/JBOD)
Interna anslutningar 6st USB
1st IEEE 1394 (Firewire)
1st CD/AUX-ingång

1st uGuru Link
Externa anslutningar 1st PS/2 Tangentbord
1st PS/2 Mus
4st USB
1st RJ-45 (10/100/1000Mbit)
2st S/PDIF (optiska)
1st IEEE 1394 (Firewire)
6st ljudanslutningar
Storlek 305 x 245mm
Övrigt SLI-brygga
Kompatibel med all uGuru-kompatibel hårdvara
Pris ~1800kr


Inga direkta överraskningar här. Abit har sedan länge slängt ut parallell-port och serie-portar till förmån för annan

utrustning, vilket inte är något vi sörjer. I det här fallet ett ventilationshål för OTES-kylningen (vi återkommer till

den under Layout-delen). Vidare har vi vad vi i dagsläget förväntar oss av ett moderkort, 6 SATA-portar, Gigabit nätverk,

flerkanaligt ljud, Firewire, med mera. Vid jämförelser med konkurenterna ser vi att Abit har valt att nöja sig med ett

nätverksuttag där andra i flera fall erbjuder 2st. Vi hade gärna sett att man flyttat Firewire-kontakten till en

expansionsplats och utrustat kortet med dubbla nätverksanslutningar. Till slut är det den enskilde köparen som får bedömma

om dubbla nätverksuttag är viktigt eller inte. I vissa fall kan det i dagsläget vara skönt med 2GB minne, och vissa

tillämpningar kan till och med vilja ha 4GB. För att garanterat minnesmängden inte ska bli något problem har AN8 32X stöd

för upp till 8GB, vilket långt ifrån alla tillverkare har i dagsläget.



Dags att kika på tillbehören som följer med kortet.












Alla tillbehör kommer stiligt inpackade i två lådor, den ena med manual och drivrutiner och den andra med kablar och

I/O-plåt. Det medföljer 6st SATA-kablar, 1st IDE-kabel, och en 1st floppykabel. För expansionsplatserna finns en

expansionsplåt för att få extern tillgång till ytterligare en Firewire anslutning och ytterligare 2st USB-portar. Vidare

har vi en I/O-plåt, SLI-brygga, och en bygel för att hålla fast SLI-bryggan.







En gedigen uppsättning dokumentation följer med kortet och består av en tunnare snabbinstallationsguide, en tjockare och

mer komplett manual, samt även en handledning till uGuru-programvaran. Den tredje manualen är ett välkommet tillskott då

Abits uGuru chip har en mängd intressanta finesser och inställningsmöjligheter. Vi kommer att behandla detta separat om

några sidor. Sist har vi en intressant lite detalj som flertalet moderkort från Abit har sålts med under de senaste åren,

vilket är en liten kom-ihåg-lapp i form av ett klistermärke med de allra vanligaste interna anslutningarna. Denna

klisterlapp sätts med fördel på insidan av datorlådan för att alltid finns lätt tillgänglig.



Vi går vidare och studerar layouten på moderkortet.






Det är lätt att förvillas av den röda färgen som Abits egen hemsida förmedlar då kortet i verkligheten har en mer orange

färg. Moderkortet ger att välstrukturerat första intryck med en layout som många förknippar med standard för

ATX-moderkort. Kylflänsarna till heatpipe-kylningen har en gemensam blå-grön färg tillsammans med de vinklade IDE-portarna

och i övrigt är det bara de olika interna anslutningarna som för tydlighetens skull har ett avikande färgschema. Liksom

flera andra tillverkare har man tillåtit lite udda placeringar av en del av SATA-portarna och man har även valt att

förpassa anslutningen av diskettstationens kabel till nederdelen av kortet. Man har valt att använda minsta möjliga

avstånd mellan PCI-Express-portarna vilket gör att det blir väldigt tätt mellan grafikkort med stor kylare, och också

mindre luftflöde mellan dessa.








Strömförsörjningen till kortet tillgodoses av dels en 24-pins ATX-kontakt, placerad i högerkanten av kortet, en 4-pins

ATX12V-kontakt, till vänster om processorsocketen, samt en 4-pin MOLEX-kontakt, i nederkanten av kortet. Vi hade gärna

sett att ATX12V-kontakten hade suttit i ovankanten av kortet för att absolut inte komma ivägen för stora kylanordningar på

processorn.













Som vanligt hittar vi majoriteten av moderkortets interna anslutningar längst ner till höger. Allra längst ner har vi

anslutningar för Power On, Reset, Power Led, HDD Led, Sleep Led och Speaker, alla väl utmärkta med färger och med text på

själva kretskortet. Till höger har om dem har vi anslutningen för uGuru-hårdvara, som vi som sagt kommer att prata mer om

lite senare. Ovanför dessa har vi 4 av 6st SATA-anslutningar och till vänster har vi USB och Firewire-anslutningarna. Vi

har tidigare kommenterat Abits underbara logik vid numrering av SATA-portarna, och som man kan se så är ordningsföljden 3,

4, 1, 2 uppifrån och ner. Två ytterligare SATA-portar har placerats strax till vänster om processorsocketen. Till sist har

vi de interna anslutningarna till ljudkortet som är placerade i vänsterkanten på kortet.



Vi kikar lite noggrannare på övre delen av kortet.








Abit har satsat på ett helt passivt kort vilket vi välkomnar till skillnad mot fläktar som tenderar att föra oväsen efter

en tid. Sydbryggans kylning har sammanlänkats med MOSFET-kylningen intill processorn med hjälp av en heatpipe. Nordbryggan

fått en egen kylfläns som hålls sval tack vare luftflöde från processorkylaren. I tredje bilden har vi slutligen en stor

kylfläns som dels ska avge värme från sydbryggan och även alla effekttransistorer/MOSFETs som är samlade under kylflänsen.







Som vi kan se här så har Abit valt att använda sig av en 3-fas spänningsdel för strömförsörjningen till processorn vilket

vi är högst förundrade över. Det faktum att Abit var en av de första att gå till 4-fas design och även använt sig av den

designen i flera tidigare generationer av moderkort gör oss ännu mer konfunderade. Vi ser tyvärr samma tendens med

spänningsdelen till minnena där man har gått från att använda en PWM-baserad lösning på tidigare AN8-kort, till linjär

spänningsreglering. Fördelen med en PWM-reglerad spänningsdel är att den är effektivare, rent energimässigt, och möjliggör

finare justering av spänningen. Här bör vi påpeka att majoriteten av moderkort använder linjär spänningsreglering och att

Abits design är i samma liga som dem, men vi tycker att det är synd att man har tagit ett steg tillbaka från designen av

tidigare AN8-kort. På båda bilderna ser vi även Abits så kallade ”OC Stripes” som är till för att öka

värmeavledningsförmågan från själva kretskortet.



Vi går vidare och tittar på moderkortets BIOS.













Den som någon gång ägt ett Abit-moderkort och varit inne i dess BIOS kommer genast att känna igen sig. Grundmenyn

är identisk med andra Abit-BIOS vilket gör att när man väl vant sig så hittar man snabbt och smidigt det man

söker. Ovan ser vi hur det ser ut i inställningsdelen för multipel, HTT och PCI-Express-frekvenser, och

spänningar till processor och minne.













De två översta bilderna visar hur upplägget för minnesinställningarna ser ut. Här finns det utrymme för en hel

del justering av minnesparametrar för optimal prestanda. Vidare har vi inställningar för IDE, SATA, USB, ljud,

nätverk, FireWire och diskettstationen samt inställningar för uppstartssekvensen.


Inställningsmöjligheter
Processorbuss 200 – 400MHz (steg om 1MHz)
Minnebuss 100/133/166/183/200/216/233/250MHz (relativt 200MHz processorbuss och förutsatt att processorn stödjer

alla)

PCI-Express 100MHz – 145MHz (steg om 1MHz)
Processorspänning (vcore) 1.400v – 1.800v (steg om 0.025v)
Minnesspänning (vdimm) 2.50v – 3.20v (steg om 0.1v)
Referensspänning minne -60mv – +60mv (steg om 10mv)


Vi kikar lite på uGuru-inställningarna i BIOSen.








Abit valde för några år sedan att introducera en ny krets på sina moderkort, kallad uGuru, med det specifika ändamålet att övervaka spänningar, temperaturer och fläktar. Inte nog med att den klarar att övervaka alla dessa och varna vid eventuella problem så kan även alla fläktanslutningar på moderkortet styras dynamiskt relativt olika referenstemperaturer. Första bilden visar huvudmenyn för uGuru med dess olika underavdelningar. uGuru kan läsa av 3 olika temperaturer och som man ser på andra bilden går det att aktivera dels varningsljud vid en viss temperatur och avstängningstemperatur vid en annan. På tredje bilden ser vi övervakningsdelen för en mängd olika spänningar. De egna avläsningarna på de flesta moderkort håller oftast mycket låg kvalité och är sällan något att lita på. Vi bestämde oss för att kontrollmäta ett antal av dessa med en högkvalitativ multimeter för att se hur uGuru klarar detta.


Avläsningskontroll
Typ BIOS Verklig Differens
Processorspänning (vcore) 1.43V 1.426V 4mV
Minnesspänning (vdimm) 3.01V 2.996V 14mV
+12V 12.01V 11.98V 30mV
+5V 5.03V 5.011V 29mV
+3.3V 3.31V 3.325V 15mV


uGuru klarar av uppgiften riktigt bra med relativa mätfel långt under 1%. Vi har observerat moderkort där avläsningarna har varit så mycket som 10% fel, vilket kan få allvarliga följder om de tolkas som korrekta.









På första bilden har vi avläsning av fläktvarvtalen för alla fläktanslutnigar på kortet och även varningsljud och avstängningsfunktion. Andra bilden visar FanEQ-menyn för inställning av fläktvartal för alla olika fläktanslutningar. Sista bilden visar de olika inställningar man kan göra för varje fläkt. Dels kan man avaktivera FanEQ så att alla fläktar går på fullt varvtal (12V) eller så kan man aktivera FanEQ och bestämma vilken temperatur fläkten ska regleras av, samt hur den ska den ska agera beroende på temperaturen. Man kan alltså ställa in vid vilken temperatur som fläkten ska köra på lågvarv och när lågnivå temperaturen uppnås så ökas fläktvarvtalet linjärt från 8V till 12V till högnivå-läget.



Vi tar en snabb titt på testsystemet innan vi sätter igång och testar kortet.






















































Hårdvara
Testsystem
Referenssystem
Moderkort Abit AN8 32X Asus A8N32-SLI Deluxe
Processor AMD Athlon64 FX-57
Minne Corsair XMS 3200 (2x512MB)
Grafikkort ATI Radeon X1900XTX
Nätaggregat OCZ PowerStream 520W
Mjukvara
Operativsystem Windows XP (SP2)
Chipsetdrivrutiner nVidia nForce 6.82 (x16)
Grafikdrivrutiner ATI Catalyst 6.2
Monitoringprogram Abit EQ Asus AI Booster
Testprogram SiSoft Sandra 2005 SR3

SuperPi 1.4

3DMark2003 3.6.0

3DMark2005 1.2.0

3DMark2006 1.0.2

AquaMark 3

WinRAR 3.60

AIDA 32

Everest Ultimate 2.80





















Definitioner
Idle En timme i Windows utan belastning
Load En timme med Prime95
Stabil Inga fel rapporterade av Prime under load
Processortemperatur Temperaturen i processorn som rapporteras av AIBooster


Som referens har vi tagit med Asus motsvarighet, A8N32-SLI Deluxe, som vi nyligen recenserade här. För att hålla jämförelsen så lik som möjligt har vi använt oss av identisk hårdvara runt omkring och samma drivrutiner. Även inställningar har så långt det varit möjligt hållts lika. Frekvenserna och minnesinställningarna sattes till samma värden och kontrollerades vara lika med CPU-z och A64 Tweaker.



Vi börjar med att kika lite mer på uGuru’s mjukvara i Windows.








uGuru har varit med i några generationer på Abits moderkort, men utvecklingen har knappast stått still sen introduktionen. Man har lagt till fler avläsningsvariabler och fler inställningsmöjligheter och gjort hela paketet smidigare att använda. De första två bilderna visar avläsningar från de olika sensorerna på kortet. På sista bilden har vi profilväljaren där man endera kan välja en uppsättning standard-inställningar, eller tre olika grupper som man kan konfigurera helt själv.








Här har vi alla inställningar för vilka sensorer programet ska läsa av och ifall programet ska avge en varningssignal eller helt enkelt stänga av datorn ifall tröskelvärdena överskrids.








Första bilden visar AutoDrive som gör det möjligt att olika profiler väljs beroende på vad för program man kör. I vårt exempel har vi sagt åt uGuru att starta profilen User1 när spelet NFS Most Wanted startas. I User1 har vi sedan ställt in att fläktarna ska öka i varvtal, spänning till processor och minne ska ökas och klockfrekvensen på processorn ökas. På samma sätt kan man ställa in att uGuru ställer ner varvtal och processorfrekvensen när man startar program där ljudnivån är viktig. Andra bilden visar FanEQ, som ger samma inställningsmöjligheter som från BIOSen. På sista bilden har vi inställningar för processorbussen och spänningar till processor och minne. Både FanEQ och överklockningsinställningarna är alltså också möjliga att knyta till en viss profil.



Vi går vidare och testar prestandan i kortet.






För att testa kapaciteten i det inbyggda nätverkskortet använde vi oss av IPERF, som är ett program som mäter överföringshastigheten mellan två datorer. Vi använde oss av en annan dator med Gigabit LAN och körde en korsad kabel mellan dessa för att utesluta inverkan från annan utrustning.


Nätverksprestanda
Mottagare Sändare Överföringshastighet
nVidia NIC Intel CSA 830MBit/s
Intel CSA nVidia NIC 790MBit/s


Liksom vi konstaterat i tidigare test så har vi inte tillgång till ett nätverkskort som verifierat klarar 1Gbit, så vi kan inte med säkerhet säga att nätverkskortet på moderkortet är flaskhalsen. Vad vi kan säga är att detta är minst vad moderkortets nätverkskontroller klarar.


USB-prestanda
Plats Överföringshastighet
Bakre anslutningar 16MB/s
Interna anslutningar 16MB/s


Detta test utfördes med hjälp av ett USB-minne från Corsair som kopplades in på respektive USB-anslutning på moderkortet varvid överföringshastigheten testades i SiSoft Sandra. Alla anslutningar klarade utan problem att nå maximal överföringshastighet mot USB-minnet, som är den begränsande faktorn i detta test. 16MB/s motsvarar 128Mbit/s vilket betyder att kortet garanterat jobbar enligt USB 2.0-specifikationens högsta överföringskategori.



Vi går vidare till processor och minnestester.




















Abits kort presterar bra vid läs- och skrivoperationer mot minnet men hänger inte riktigt med Asus-kortet när det gäller minneslatensen. OBS! Kortare minnesfördröjning är bättre.


SuperPi mod1.4
AMD Athlon64 FX-57 (2800MHz)
Abit AN8 32X Asus A8N32
1M 30.047s 29.921s
8M 5m 33.031s 5m 29.343s
32M 27m 00.453s 26m 47.484s


SuperPi är känt för att vara kräsen när det gäller latenser och latensresultaten från Everest speglar resultaten i SuperPi rätt bra.







Vi har bytt till en nyare version av WinRAR så dessa värden är inte jämförbara med tidigare tester. Prestandan i WinRAR beror till stor del på minnesprestandan och vi ser att AN8 32X inte riktigt hänger med A8N32 i detta test. Kortet är relativt nytt på marknaden så det borde finnas marginal att tweaka BIOSen för att rätta till detta prestandagap.



Näst ut är välbekanta 3DMark och Aquamark.























Med stort sett identisk hårdvara och identiska inställningar blir det inte helt oväntat minimala skillnader. I

verkligenheten ser vi ingen inverkan från skillnaden i bandbredd som vi upplevde på föregående sida. Alla resultat är inom

felmarginalen för de olika testen och det går inte att fastslå att ett av korten är bättre än det andra.



Vi går vidare och kikar på några vanliga speltitlar















Det är fortfarande väldigt lika mellan korten med en litn tendens till övertag från Asus kort.



Vi tar och knyter ihop säcken och sammanfattar våra intryck av kortet på nästa sida.



Tweak- och överklockningsmässigt har kortet en hel del nyttiga saker. En hel uppsjö av minnesinställningar finns att tillgå och justering av HT frekvens och multiplar finns självklart med. Spänningsmässigt har vi ända upp till 1.8V till processorn vilket i de allra flesta fall är tillräckligt. Till minnena finns det tillgång till 3.2V som är mer än till flertalet kort, men inte riktigt marknadsledande. Vi hade gärna sett upp till 3.4V eller 3.5V som kortets föregångare, Fatal1ty AN8 SLI, hade tillgång till. Hur som helst började vi med att undersöka hur hög HTT-frekvens vi kunde komma upp i.








Med hjälp av minnesdividers kom vi upp i en stabil HTT-frekvens på 350MHz vilket är helt och hållet godkänt. Hög HTT är särskilt intressant med processorer som har låg multipel som utgångspunkt. Som andra test valde vi att se hur högt vi kunde komma med minnena. Dessa är baserade på Winbonds BH-6 kretsar och kräver hög spänning för att prestera optimalt. Vi valde alltså den högsta inställningen i BIOSen, 3.2V.








Den verkliga spänningen till minnena ligger runt 3.18V och det räckte till en stabil minnesfrekvens på 243MHz, vilket är precis som det ska med dessa kretsar. Alla tester genomfördes med 1T Command Rate och minneslatenser på 2-2-2-5 som visar att moderkortet inte har några problem med snäva inställningar.



Vi går vidare till slutledningen och sammanfattar våra erfarenheter av kortet.


Layout, Design och Utrustning

AN8 32X har en övergripande bra layout och design. Abit har använt sig av en orange färg på några av sina senaste kort och

en i övrigt stilren design. Tillsammans med kortet får man med sig alla kablar man kan tänkas behöva och inte minst

gedigna manualer. Vi hade gärna sett att man hade flyttat ATX12V-kontakten till ovankanten av kortet, då den nuvarande

placeringen är lite svåråtkomlig. Vidare är moderkortet helt passivt kylt vilket är något vi varmt välkomnar.


BIOS och mjukvara

Abit har ända sedan överklockning av datorer började dyka upp varit kända för sina rejäla BIOSar, och detta moderkort

självklart inget undantag från regeln. Alla inställningsmöjligheter och konfigurationer finns och har ett upplägg som är

lätt att navigera genom. Man har valt att inte ta med riktigt alla olika spänningsinställningar som vissa andra

tillverkare har valt att göra, men de viktigast finns med. Vi var mycket positiva när Fatal1ty AN8 SLI dök upp med

tillgång till högre minnesspänning mot tidigare kort, men nu har man tyvärr gått tillbaka till en lite konservativare

max-nivå på 3.2V. En annan mycket viktig aspekt som inte får glömmas av är Abit excellenta uGuru. Abit har verkligen kört

ifrån konkurenterna på denna punkt och erbjuder ett mycket komplett paket av inställningsmöjligheter för få bukt med

ljudnivån i datorn. Ett stort plus är att allt är integrerat på kretsnivå, vilket betyder att man inte är tvungen att

konstant ha mjukvara igång för att åtnjuta uGurus fläktreglering.


Prestanda och stabilitet

Bulletproof technology är en slogan som Abit började använda för något år sedan för att ge uttryck för den energi man

lägger ner på att bygga stabila produkter. Vi stötte inte på några som helst stabilitetsproblem under hela testfasen av

moderkortet och inte heller några problem vid överklockning. Prestandamässigt når man inte riktigt fram till vårt

referenskort i alla avseenden. Moderkortet är relativt färskt på marknaden så vi har all anledning att tro att man jobbar

hårt för att tweaka kortet för ytterligare prestanda.


Överklockning

På minnesfronten har vi mycket goda inställningsmöjligheter för optimal prestanda och det enda vi egentligen saknar är som

vi diskuterade ovan, högre minnesspänning. På senaste tiden har vi dock sett prov på nya kretsar som överklockar bra trots

låg spänning och då också till relativt höga frekvenser. För tung överklockning hade vi gärna sett en 4-fas spänningsdel

för processorspänningen för att ge ytterligare stabilare spänningar. Våra tester visar att moderkortet klarar att arbeta

helt stabilt i 350MHz HTT vilket ger ett ordentligt spelrum för processor och minnesöverklockning.


Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Abit har snickrat ihop ett mycket stabilt moderkort för AMDs Socket939-serie av

processorer. Moderkortet är helt passivt kylt och klarar allt man kan förvänta sig av ett moderkort i dagsläget. Kortet

saknar några av de extremare inställningsmöjligheterna för våldsam överklockning, men detta är inte heller den målgrupp

man har siktat in sig på. Med de inställningar som finns presterar kortet mycket bra och man har reparerat de problem man

hade med 1T Command Rate från tidigare kort. Slutsatsen är alltså ett mycket kompetent moderkort.











Abit AN8 32X


Positivt

+ BIOS

+ Helt passivt kylt

+ uGuru i hårdvara och mjukvara


Negativt

– Placering av ATX12V-kontakt

– Endast en slot mellan PCI-Express-portarna




Vi vill tacka Abit som skickat moderkortet för utvärdering.

Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid