Test: Z170 vs Z270 – Fem gamingmoderkort från Asus, Gigabyte och MSI

Asus Strix Z270E Gaming: Specifikationer och layout

Vårt första Z270-moderkort från Asus ligger mellanklassen av tillverkarens Z270-utbud. Modellen vi kikar på, Strix Z270E Gaming, är en utökad variant av sin lillebror Z270F Gaming, där den primära skillnaden är att Z270E har ett integrerat trådlöst nätverkskort. Prismässigt ligger den här modellen en bit över Asus Z170A Pro Gaming från föregående generation, men är fortfarande betydligt billigare än de överklockningsanpassade Maximus-korten.

Minnesstöd

De som använder processorer ur Kaby Lake-familjen kan använda ett officiellt minnesstöd på upp till 2 400 MHz, medan vanliga Skylake ligger på 2 133 MHz. Den högsta minnesfrekvensen vid överklockning sträcker sig dock betydligt längre. Den högsta specificerade frekvensen är 3 866 MHz, högst av alla moderkort i den här artikeln.

Expansionsplatser

Bandbreddsfördelningen mellan de tre fullstora PCIe-platserna kan konfigureras på två olika sätt. Den nedersta platsen är låst till X4-hastighet oavsett konfiguration, och är främst avsedd för exempelvis PCIe-baserade SSD-enheter, RAID-kort eller liknande. De två övre platserna delar på samma 16 kanaler; är den andra platsen tom så går samtliga kanaler till den övre – annars körs båda platserna i X8-läge.

Det finns totalt fyra PCIe X1-platser att tillgå, vilket är en mer än vad som finns på Asus Z170 Pro Gaming. Den extra porten sitter dock precis under den översta PCIe X16-platsen och kommer troligtvis inte användas av de flesta – att den finns där främst en bonus.

1 av 2

Lagring

Jämför vi med moderkort från föregående generation finns det ett antal viktiga uppdateringar att ta upp både för Asus Strix Z270E Gaming och för andra Z270-kort i testet.

Till att börja med har SATA Express till slut kastat in handduken. Portarna, som aldrig fick något riktigt stöd i faktiska SSD-enheter, finns inte att hitta på några av de stora tillverkarnas Z270-moderkort, och Z270E Gaming är inget undantag. De sex ordinarie SATA 6 Gbps-platserna finns dock kvar, och har samtliga vinklade kontakter.

Samtidigt som SATA Express försvinner så tillkommer det en extra M.2-plats. De två tillgängliga platserna är dock inte helt identiska. Den ena klarar både SATA- och PCIe-baserade enheter som är upp till 80 millimeter långa. Den andra platsen klarar i sin tur endast PCIe-baserade enheter, men betydligt längre sådana på upp till 110 millimeter.

Belysning

Strix Z270E Gaming har stöd för Asus belysningssystem Aura, dels via en uppsättning inbyggda lysdioder och dels via en port som kan användas för att ansluta extra diodslingor. De inbyggda dioderna syns genom en halvgenomskinlig list vid det plastskydd som finns vid IO-panelen och kylningsanordningen till spänningsregulatorerna.

1 av 3

Belysningen har fullt RGB-stöd och kan konfigureras i Asus mjukvara med en uppsjö olika belysningsmönster. Förutom enkelt blinkande, statiskt ljus och mjukt pulserande finns det flera olika blinktakter och typer av färgövergångar. Det går även att låta belysningen blinka eller pulsera i takt med musik, då Aura läser av ljudvolymen direkt från ljudkretsen.

Redo för 3D-utskrifter

Om behovet att göra moderkortet personligt sträcker sig bortom vad som går att åstadkomma med lysdioderna i kylningsanordningen så slår Asus även ett slag för möjligheten att lägga till egna designdetaljer med en 3D-skrivare.

Det här är en funktion som främst är riktad mot moddare, men om inte annat är det ett intressant sätt för Asus att försöka sticka ut ur mängden. Det medföljer skruvar i lådan för montering.

Tillbehör

Utöver de grundläggande tillbehören (manual, SATA-kablar, SLI-brygga, skiva med drivrutiner samt IO-plåt) medföljer det en handfull intressanta tillskott i kartongen. Det inkluderar bland annat ett bordsunderlägg med ROG-logotypen, etiketter till SATA-kablarna, en antenn till det trådlösa nätverkskortet, en kabel för att ansluta RGB-ljusslingor och ett plastverktyg för att montera processorn.Sistnämnda är helt enkelt en enkel plastram som knäpps fast på processorn, och sedan fästs i ett par hakar vid processorsockeln. Därefter sänks plasthållaren ner över sockeln, som sedan kan stängas som vanligt. I vår mening innebär den här processen främst extra steg och extra pillande, men innebär trots allt en lite mindre risk för böjda pins i sockeln.