Intro

WD släpper sin första PCIe-SSD med prestandafokus – men kan WD Black mäta sig med etablerade giganter som Samsung och Intel i toppskiktet?

Den här artikeln är en del av Svenska SSD-guiden, världens största löpande test av SSD-enheter. Där hittar du alltid våra aktuella köprekommendationer, samt djupgående artiklar om allt du behöver veta om flashlagring.

För ett år sedan stod det klart att hårddiskjätten WD (Western Digital) köpt upp Sandisk som är en av värdens största tillverkare NAND-baserade produkter. Inte nog med det, Sandisk äger även 50% av företaget Flashforward (resten ägs av Toshiba) vilket innebär att WD helt plötsligt fick tillgång till egenproducerat NAND-flash. Det har gjort att WD släppt två serier SSD-enheter för konsumenter. Namnen från dessa har man tagit direkt från sina konsumenthårddiskar: WD Blue och WD Green.

Precis som motsvarande HDD-serier så är Blue företagets mainstream-modell och Green motsvarar en billigare budgetmodell med lägre strömförbrukning. På hårddisksidan finns även Red (NAS), Purple (videoinstelning), Gold (servrar) och Black. Black är WD:s snabbaste konsumen hårddisk och den kommer med 7200-varvsmotor och ger oftast märkbart bättre prestanda än Blue eller Green. Därför var det väl inte helt oväntat att WD skulle ta sig för att släppa en snabbare SSD än WD Blue och det är just den enheten vi ska titta närmare på idag.

Inte riktigt vad vi hade hoppats på

Tyvärr är WD Black inte riktigt vad vi hade hoppats på. Vi hade hoppats att WD skulle ge sig in den absoluta toppstriden och ge Samsung och Intel en rejäl match. Besvikelsen blev ett faktum när vi fick veta att WD Black använder sig av samma Sandisk 15nm TLC-Nand som WD Blue och WD Green. Men till skillnad från sina småsyskon så använder Black Marvells Eldora-kontroller, vilket betyder PCI-Express och NVMe.

WD Black blir därför Sandisk/WDs första försök med en PCI-Express baserade konsument SSD. Men då TLC är betydligt långsammare än MLC räknar vi inte med att WD Black kommer att kunna jämföra sig med Samsungs 950/960 Pro, Intel 750 eller Toshiba OCZ RD400. Istället kommer vi att sikta in oss på Intel 600p, Samsung 960 Evo, Adata SX8000 och även Kingston HyperX Predator.

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
DELA

8 KOMMENTARER

  1. Alla dessa SSD tester så är man snabb på att påpeka vissa är långsamma och vissa är snabba och man kan då rekommendera en enhet. Men vart är tex brytpunkten på läs eller skriv hastigheten där du som användare kan uppfatta tidsskillnaden mellan SSD A eller SSD B? När eller hur mkt snabbare kan man uppleva tex 1s snabbare uppstarts tid på OSet eller ett specifikt program, eller 1s snabbare installations tid på samma SSD?

    • Det är en bra fråga du ställer, tyvärr är den inte så enkel att svara på. Det finns en “duglig” nivå som nästan alla SSD klarar av. Det är när man känner att systemet känns responsivt och snabbt när man gör vardagssaker. Som exempelvis att browsa runt bland filer, starta program, öppna nya flikar i browsern osv. Det finns dock en del SSD som inte riktigt når upp dit och det är de nyare enheterna som använder TLC och saknar DRAM. Där märker man en skillnad. Jag vill också påstå att man märker skillnad på en snabb SATA och en långsam SATA. En snabbare NVMe märker man också lite skillnad på. Men det är så pass liten skillnad så att majoriteten av konsumenter kommer inte märka någon skillnad alls.
      Var man däremot märker rejäl skillnad, är när man jobbar med stora filer. Kopiera filer, packa upp filer, jobbar med Virtuella maskiner och sådana saker är som natt och dag på en långsam SSD och en snabb SSD.

      Det finns ingen exakt brytpunkt som är mätbar tyvärr. Det är också väldigt individuellt vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Men de nyare DRAM-lösa TLC-enheterna har ofta betydligt sämmre skrivprestanda än vad moderna hårddiskar har. De har dock betydligt lägre latens med små slumpmässig läs/skriv vilket gör att de är betydligt mer responsiva som system-enhet.

      • Nu när det nu inte finns “någon” brytpunkt för att kunna uppleva någon skillnad mellan olika SSD diskar så varför läggs så stor viktning av en disks bedömning bättre eller sämre kring deras hastigheter. Vore inte det ännu viktigare att lägga mer viktning kring MTBF, garanti, driftsäkerhet istället och hastighet får en mkt mindre roll när ni ger olika SSDs en viss utmärkelse.

        • Bara för att det inte finns en tydlig gräns för vad som är bra och vad som är dåligt, så betyder det inte att det inte är skillnad. Det är skillnad på snabba och långsamma SSD. Var den punkten är beror på vem man frågar, men framförallt så beror det på vad man ska använda SSDn till. För många så är prestanda oviktigt och då räcker det en billigare modell. För vissa så är det väldigt viktigt och då väljer man en modell utifrån det.
          Du har dock en bra poäng i att driftsäkerhet är en viktig apsekt. Tyvärr så har vi väldigt begränsade möjligheter att testa och kontrollera det. MTBF säger tyvärr ingenting om hur driftsäker enheten faktiskt är. MTBF är mer ett mått på var tillverkare posionerar enheten i förhållande till andra enheter. Det är ungefär som att skriva att en SSD klarar 550 MB/s i Atto (vilket alla SSD gör och då säger det ingeting). Garantitiden och TBW är egentligen det vi har att gå på, men även dessa är väldigt beroende av hur enheten är positionerad på marknaden. Det är dock något som vi är noga med att peka ut på slutet i “positivt” och “negativt”. Utmärkelser är baserade på ett helhetsintryck av en enhet (inklusive prissättning). Sifferbetygen är dock i nuläget baserad på prestanda och strömförbrukning. Men skulle det vara så att en enhet har grym prestanda, men urusel garanti, så kommer vi att justera betygen så att det reflekteras i ett slutbetyg.

    • Hej Kappa.
      Om du tittar på diagrammet på sida 3 så visar den MB/s (blå, skalan till vänster) och totalt antal MB skrivna, (orange, skalan till höger). Då kan man se att prestandan är hög tills det att enheten fyllts med ungefär 5 gigabyte. Det betyder att cachen är ungefär 5 GB stor och 5GB SLC är detsamma som 15GB TLC vilket är ungefär 3% av den totala kapaciteten (15/512=0,029296875). Ursäkta om det var otydligt.

LÄMNA ETT SVAR