En uppfräschad lansering av en gammal favorit kan väl inte gå fel? Steelseries Sensei Ten är ett omodernt släpp som bygger på Sensei-serien. Här är vårt test!

Steelseries Sensei Ten
7.8 Expertomdöme
0 Läsaromdöme (0 röster)
TypAllround
Vikt92 gram
Fördelar
Bästa universalform
Välbyggd
Bra sensor
Nackdelar
Undermålig kabel
Dåliga glides
Löst skrollhjul
Bra att veta
Passar samtliga vanliga grepp och har sidoknappar för vänsterhänta.
Sensor9
Knappar7.3
Funktioner7.1
Pris
Lämna/Läs läsaromdöme
Vad läsare tycker... Logga in för att lämna omdöme
Sortera:

Bli först att lämna ett omdöme.

User Avatar
Verifierad
{{{ review.rating_title }}}
{{{review.rating_comment | nl2br}}}

Visa mer
{{ pageNumber+1 }}

Sammanfattning

”den släpar efter konkurrenterna på marknaden och känns daterad”

Steelseries hänger inte med i trenderna. Det är inte nödvändigtvis negativt. I det här fallet är det negativt. Tillverkaren säljer Sensei Ten för flaggskeppspriser medan den släpar efter konkurrenterna på marknaden och känns daterad. Den är inte en dålig mus överlag men tyngs tyvärr av kvalitetsproblem och uråldrigt tänk. Sensei-seriens älskade form hade varit en anledning att köpa Sensei Ten men XM1 från Endgame Gear har en snarlik form och är bättre på många punkter. Det gör det svårt för oss att rättfärdiga en rekommendation.

Egenskaper

  • Styv gummikabel
  • Sensor är felfri, utvecklad ihop med PixArt
  • Universell form
  • Medelstorlek
  • Ambidextriös
  • Passar samtliga grepp
  • 24 hak i skrollhjulet, löst hjul och odefinierade steg
  • Samtliga knappar är distinkt taktila, något tunga vänster- och högerklick
Visa specifikationer
 Steelseries Sensei Ten
MustypAllround
SensorTrueMove Pro
Antal knappar7
Rekommenderad handstorlekM
Mått126 mm x 68 mm x 39 mm
Vikt92 g
Max CPI18000
Polling rate1000 Hz
Drivrutiner/mjukvaraJa
Anslutning2 m USB, Flex Cord
Lägsta pris på Prisjakt.se
Stäng

 

Konstruktion och form

Medan många tillverkare väljer att haka på tåget med lättviktsmöss, så tuffar Steelseries på som vanligt. Resultatet blir ett chassi med bäst byggkvalitet hittills i Musguiden 2.0. Det i sig går att härleda till att bygget inte kompromissas av sitt sätt att skala ned på material, till fördel för en lägre vikt.

Sensei Ten är symmetrisk och ambidextriös på riktigt, med sidoknappar på båda sidorna. Formen bygger på tidigare möss i Sensei-serien. Steelseries har behållt det klassiska formspråket som användare har kommit att älska. För oss har Sensei Ten den bästa universella formen på marknaden just nu. Den passar de allra flesta typer av grepp.

Det yttre chassit är gjort av ABS-plast medan botten är i vad vi misstänker är polykarbonat. Botten är genomskinlig, vi tycker är ett märkligt val. Det finns nämligen  inga lysdioder eller kretskortets på undersida. Det yttre chassit har i alla fall en matt ytbeläggning som känns mer åt det lena hållet. Under testperioden har vi inte lyckats slita ut det eller flotta ned det.

Steelseries har inte bekräftat för oss vilket material botten är tillverkad av men botten är den enda svaga punkten i konstruktionen. Chassit knakar inte när vi kramar musen åt något håll, förutom just botten. Ett konstigt val, speciellt med tanke på att polykarbonat, om det nu är polykarbonat, inte är billigare än ABS-plast.

På tal om botten så är fötterna de styvaste som vi har testat på länge. När musen glider känner vi tydlig friktion på hårda ytor och rekommenderar av den anledningen en mjuk musmatta i i kombination med Sensei Tens standardutförande. Steelseries skryter om att Sensei Tens Truemove Pro sensor är gjord för att vara bäst på marknaden över samtliga underlag, synd att det tänket inte är applicerat på konstruktionen.

”en kabel ska inte märkas under spelsessioner”

Vidare i samma spår av besvikelse hittar vi gummikabeln. Med det pris som Sensei Ten har så kan inte Steelseries rättfärdiga en så dålig kabel. En kabel ska inte märkas under spelsessioner men Sensei Ten har en så styv kabel att den, även ihop med en bungee, sätter stopp för många rörelser. Möss i samma prisklass har mjuka och flexibla kablar som likväl inte existerar vid användning. Underkänt här, det duger inte.

Steelseries skriver på produktisdan att musen har en låg vikt. Vi är inte beredda att hålla med där, det är inte en lågviktsmus. Det i sig är inte negativt men det blir uppenbart att Steelseries har insett att de är sena på bollen med lågviktsmöss och marknadsför Sensei Ten som en i gänget. Vi har gått från att använda lättviktsmös exklusivt under en längre period till att använda Sensei Ten och det var inte en särskilt svår övergång, även om det initialt känns tungt att använda musen. Musen väger in på 92 gram på vår våg, vilket också är vad Steelseries specificerar utan kabel.

Brytare

Vi stöter förvånansvärt nog på en ny typ av brytare i Sensei Ten. Steelseries har inte använt sig av Omron, som vi kommit att vänja oss vid. Istället använder Sensei Ten brytare från en tillverkare som de inte vill tillkännage. När vi öppnar musen är brytarna endast märkt med en Steelseries-logotyp, utan något som identifierar vilken tillverkare eller modell de tillhör.

Vi har bett om specifikationer för brytarna men Steelseries har tyvärr valt att inte avslöja några detaljer. Det vi kan notera är att de känns betydligt tyngre än motsvarande Omron-brytare. Det Steelseries kunde berätta för oss om brytarna var att de använder sig av två fjädrar, vilket i sin tur ska leda till snabbare retur till neutralt läge vid klick. Hur de menar att två fjädrar ska hjälpa med det är bortom vår förståelse, eftersom det går att uppnå med endast en fjäder, beroende på kraftkurvan i fjädern. Att brytarna ska returnera snabbare än några andra brytare på marknaden är inget som vi har märkt under varken spel- eller kontorsanvändning.

Tunga brytare till trots, själva slaglängden och taktiliteten är jämförbar med Omron-brytare ur D2FC-serien, som återfinns i många andra möss på marknaden. Klickljuden är mer åt det dova hållet och i kombination med chassits form blir det ett utförande som är behagligt att spela med.

Skrollhjulet har 24 relativt svampiga och odistinkta steg. Vårt största problem med skrollhjulet är att det sitter löst i chassit och skramlar. Det positiva med skrollhjulet är att det har ett distinkt taktilt klick och positioneringen är rätt låg till chassiytan, vilket faller oss i smaken. Det väger dock inte upp de negativa punkterna för oss.


 

Dagens högpresterande sensorer är allt som oftast identiska. Prestandan skiljer sällan i faktiska användarscenarion. Det som kan särskilja högpresterande sensorer är allt som oftast relaterat till små inlägg på specifikationsblad. Det finns ibland även tillverkaranpassningar av marknadsledande sensorer att hålla koll på. Det intressanta för oss är om det finns några avvikelser. I det här segmentet faller nämligen fokus mindre på sensor. Du bör snarare välja mus efter musform.

Sensorprestanda

Sensorkapitlet blir en lite mer intressant historia i dagens test, om än mystisk. Sensei Ten använder Steelseries egna version av en PixArt-sensor som är döpt till TrueMove Pro. Dessvärre vill inte Steelseries dela med sig av detaljer kring vilken sensor TrueMove Pro är baserad på men vår gissning är PixArt PMW3389, sett till specifikationerna.

Nyheten med TrueMove Pro är vad Steelseries kallar Tilt Tracking. Tanken är att vi ska kunna hålla musen i en vinkel och Sensei Ten ska fortsatt spåra våra rörelser. Funktionen begränsas av lyftlängden och när vi jämför med andra möss, som använder andra sensorer, så märker vi ingen direkt skillnad. Även om TrueMove Pro hade varit distinkt bättre på den här typen av spårning, så kan vi inte undvika frågan: vem använder en mus genom att lyfta den i en vinkel från underlaget?

Vad gäller prestandan så presterar TrueMove Pro som väntat från en toppsensor på dagens marknad. Vi har inget att anmärka på vad gäller något oväntat beteende eller liknande avvikelser, spårningen är 1:1.

Vi använder oss av MouseTester 1.5 för att samla sensordata. Därefter granskar vi resultaten för eventuella avvikelser. I Sensei Ten hittar vi inga spår av de vanliga bovarna, som sämre sensorer har svårigheter med. Nämligen Angle snapping, jitter och andra kompensationer.

Mer information om vårt test i MouseTester

CPI – counts per inch
Tillverkare har alltid egenspecificerade toleranser att förhålla sig till. Det innebär att angiven CPI inte alltid stämmer överens med vad konsumenten väntar sig. I Mouse tester finns en inbyggd kalibrering för CPI där vi för musen en specifik längd och får tillbaka en siffra. Den returnerade siffran bör motsvara inställd CPI på musen.

Jitter-test
Jitter innebär att rörelsespårningen är inkonsekvent. Vi testar det genom att föra musen diagonalt och långsamt, för att se om det bildas trappsteg istället för en mjuk linje.

Spårningshastighet
Vissa möss kan ha svårigheter med att spåra snabba rörelser korrekt. Resultatet kan bli slumpmässiga input-signaler, eller att musen helt tappar spårning. Vi för musen snabbt över en yta och noterar hastighetskurvan på resultatet. Resultatet ska inte vara noll eller ha oväntade resultat.

Angle snapping
Genom att dra snabba cirklar med musen kan vi se om den hänger med eller faller tillbaka och börjar kompensera genom att rita raka linjer.

Lyftlängd
Spelare med låg muskänslighet kan behöva lyfta och ompositionera musen under aktivt spelande. Det är därför viktigt att musen har en kort lyftlängd och slutar avläsa rörelser nästintill direkt. Vi använder faktiska användarscenarion när vi testar lyftlängd eftersom det är svårt att få exakta siffror.

Vi måste alltid beakta den mänskliga faktorn i den här typen av test. MouseTester kan ge data att gå på om vi känner att något inte riktigt är som det ska. De är dock inte absoluta. Det som räknas i slutänden är hur sensorn presterar och hur den upplevs vid faktisk användning.

Stäng

 

Inställningar och mjukvara

Sensei Ten har ett inbyggt minne som kan hålla reda på förinställda värden. Inställningar görs i Steelseries Engine 3-mjukvaran och det som erbjuds är det vanliga. Vi kan ställa in makron, olika CPI-lägen och justera lysdioderna. Det finns två lysdiodområden, vid skrollen och på musens rygg. De övriga inställningarna rekommenderar vi att lämna orörda då vi inte önskar påverka pekarens precision med oväntade rörelser.

Angle snapping-inställningen låser fast pekaren enligt rutnät och följer dem istället för att låta oss peka fritt och precist. Accelerationsinställningarna skapar eftersläng. Vid specifika rörelser sakta antingen pekaren ned eller ökar i hastighet, utan att motsvara vår faktiska musrörelse.

Steelseries Engine 3 är relativt resurssnålt och behöver inte vara igång efter att inställningarna är konfigurerade.


Den här artikeln är en del av Svenska musguiden, vårt löpande test av datormöss. Där hittar du alltid våra aktuella rekommendationer, länkar till alla våra mustester och andra relaterade artiklar.
Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid