Design, konstruktion och demontering

Med ett stort fokus på det som finns under huven vore det enkelt att ta ett par genvägar med det yttre. Steelseries Apex Pro är trots allt ett tangentbord i premiumsegmentet. Därför väntar vi oss att tangentbordet håller en viss nivå gällande sin byggkvalitet.

Design och konstruktion

Det är ett avskalat och simpelt tangentbord som intar vår testbänk idag. Apex Pro följer en, enligt oss, tråkig trend med att ha en botten i tunn plast täckt av en skiva aluminium som topp. Det har av någon märklig anledning blivit till en premiumdesign som flera tillverkare på marknaden använder sig av. Vi förstår än idag inte riktigt varför. För oss är det inte bara mindre snyggt, det är även objektivt sämre ur ett byggkvalitetsperspektiv. Exponerade brytare löper större risk för skada och smuts och det leder även till ett mer platt samt gällt brytarljud. Det innebär dessutom att den övre chassihalvan agerar monteringsplåt för brytarna.

Den främre och bakre delen av toppen sluttar utåt medan sidorna sluttar inåt. Det gör det enkelt för oss att plocka upp tangentbordet på sidorna och överlag känns det som en fräsch samt modern vinkel på en alltför uttjatad design.

Aluminiumtoppen är enligt Steelseries en legering ur aluminium 5000-serien. Aluminium 5000 kan betyda flera saker och kompositionen varierar, det blir därför svårt för oss att bedöma kvaliteten av legeringen. Den absoluta toppen av entusiasttangentbord från tillverkare som TGR använder sig exempelvis av Aluminium 5052. 5052 är samma typ av legering som används i bland annat rymdsatelliter. Det vi kan säga om legeringen är att den legering som Steelseries använder sig av är finkornig och reptålig.

I övre höger hörn finns en OLED-display, ett skrollhjul och en knapp, ännu en nyhet i Steelseries serie av Apex-tangentbord. På motsatt sida finns en inbyggd USB-port som vilar inuti en urgröpning.

Om toppen var inriktad på att vara avskalad, så är botten av tangentbordet den raka motsatsen. Plastbotten i Apex Pro TKL är gjuten i flera sektioner, däribland finns det flera skåror för den tjocka kabeln som inte är löstagbar. Steelseries sparar inte in på särskilt mycket material att gjuta plastbotten på det här sättet, det är därför inte ett kostnadseffektivt val. Det får oss att tro att tillverkaren antingen har gjort det ur ett estetiskt perspektiv eller för att det fyller ett funktionellt syfte.

Botten har tre tjocka gummifötter i den främre delen, dock saknas dito för den bakre delen. Istället finns det två utfällbara plastfötter som har en tunn yta av hårdplast. De utfällbara fötterna har en gedigen mekanism som fälls ut och in med ett tillfredsställande klick, samtidigt som de inte är alltför jobbiga att justera.

Vi får med ett handlovsstöd som fästs med magneter i Apex Pros främre chassi. Vi blev lite förvånade över valet att använda just magneter, i och med att det finns risk för att de stör ut hall effect-brytarna. Det verkar däremot inte vara ett problem.

Handlovsstödet är tillverkat i plast och är rangligt. Vi kan böja och vrida det i våra händer, men det håller ihop. Den övre ytan har ett tunt lager lent gummi som under vårt test har hållit sig fritt från fingeravtryck och smårepor.

Demontering

Det är första gången vi tar en närmre titt på Hall effect-brytare och tillhörande PCB. Vi förstår att det inre inte alltid är lika intressant att titta på som det yttre. För oss är det dock lilla julafton att se hur Steelseries har strukturerat upp Apex Pro.

Chassihalvorna hålls ihop av inte färre än 15 skruvar, spridda över den övre chassihalvan. De blir synliga när vi tar av de keycaps som täcker dem. Det skiljer dem från vissa andra tillverkare som gömmer skruvar under logotyper, gummifötter och andra områden som tvingar oss att permanent skada tangentbordet för att komma in.

Här hittar vi skruvhålen

När alla skruvar är borttagna kilar vi fast vårt kollektivtrafiks-kort mellan halvorna och tar det ett varv runt tangentbordet, längs kanterna. Nu separeras halvorna och vi ser till att vara försiktiga. Apex Pro PCB sitter fäst i den övre halvan men det finns flera dotterkort i bottenhalvan med kabelanslutningar till huvudkortet.

Totalt hittar vi tre dotterkort. Det är inte svårt att gissa vad de är till för. Den vita kabeln längst höger i bilden ovan ansluter OLED-skärmen. Kabeln bredvid den vita, i mitten av de tre, ansluter USB-kabeln som sedan ansluter till vår dator. Kabeln längst bort i bild ansluter den inbyggda USB-porten.

När vi kopplar bort kablarna ser vi till att inte dra direkt i dem för att slippa risken att dra sönder dem. Istället greppar vi anslutningens sidor och lirkar försiktigt ut kablarna.

Ett stort kluster av dioder och annat, som vi inte har koll på, befinner sig vid de två chipp som finns på vår PCB. Vi är inga experter på chipp, men om vi skulle gissa så har det ena chippet hand om Hall effect-teknologin, medan det andra håller koll på MX-brytarna.

Det är uppenbart att det händer mer på Apex Pros PCB än på en vanlig MX-PCB. Vi ser även en tydlig skillnad i hur MX-brytarna är fastlödda via sina kontaktben, medan Hall effect-brytarna inte ser ut att ha några kontaktben alls. De ser endast ut att ha en avkänningsmekanism under brytaren och hålls endast mot PCB av de fastlödda lysdioderna samt de monteringsben som finns på sidorna av brytaren.

MX-brytare i den yttersta raden

Vi mäter chassits tjocklek innan vi filar vidare på brytarspåret. Det övre chassit som även agerar monteringsplåt mäter cirka 1,5mm, vilket motsvarar en vanlig MX-monsteringsplåt och vad andra tillverkare använder sig av i samma grundkonstruktion.

Den nedre halvan är lite tjockare, och mäter cirka 2mm.

Botten ser ut att vara gjord i ABS-plast. Trots ett intressant yttre så verkar det inte finnas någon praktisk förklaring till de olika sektionerna i plasten. Det är möjligt att det har en inverkan på akustiken men det är sannolikt ett estetiskt val.

Av någon anledning har Steelseries märkt upp olika komponenter med tuschpennor inuti chassit. Det finns bland annat på vissa anslutningar. De märkligaste markeringarna är de på magneterna i den främre delen av bottenchassit, som handlovsstödet fäster mot.

Markeringarna vid anslutningarna indikerar sannolikt vilket chipp som styr dem, då båda chippen har en färgklick. Se bilden ovan på chippen för ett förtydligande.

Vi kan inte motstå att löda av en av brytarna för att se hur de är uppbyggda, men mer om det lite senare i testet.


Apex Pro TKL har en byggkvalitet som vi skulle summera som medioker på dagens marknad, speciellt med tanke på prislappen. Tangentbordet får godkänt men lämnar mer att önska från ett utpekat flaggskepp som ska vara revolutionerande och skyltar med att vara det största som har hänt mekaniska tangentbord på 35 år.

Vi får ha i åtanke att Apex Pros säljargument inte är bygget. Allt fokus har lagts på den nya brytaren. Det betyder inte att vi låter tillverkaren komma undan med att snåla på konstruktionen men det förklarar varför allt krut inte har lagts här.

Innehåll

Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid