Test: Tre ovanliga tangentbord från Leopold och Vortex

Design och konstruktion

Dagens tangentbord saknar funktioner som numer har kommit att bli vanliga på tangentbordsmarknaden, så som RGB-belysning och datormjukvara. De är istället avskalade och tillför en smula karaktär på andra sätt.

Leopold Fc980m

Leopold Fc980m påminner oss om Leopold Fc660c, som tidigare besökt vårt testlabb. Det blir tydligt för oss att Leopold har ett formspråk som genomsyrar deras tangentbord – de försöker inte vara något de inte är. Det är avskalat med få saker utöver det absolut nödvändiga. Det är ett tangentbord menat för användning helt enkelt. Inget lull-lull, inga krusiduller, här är det användarvänlighet och enkelhet som gäller. Det faller oss i smaken.

Chassit är i ABS-plast och har tjocka väggar. Det inger en känsla av kvalitet, trots att det är gjort i ABS. Chassit ekar inte och har ett djupt ljud när vi knackar på det. Det tyder på att det är dämpat. Chassit har väldigt minimalt med flex och har överlag en bra strukturell integritet om vi ser till det yttre. För oss är det de små detaljerna som särskiljer riktigt bra tangentbord från mängden och vi ser sådana detaljer i Fc980m redan vid en första titt på chassit.

Det finns ingen synlig märkning utåt sett, endast i botten av tangentbordet. Kikar vi närmre på botten av tangentbordet så hittar vi kabelkanaler för den löstagbara kabeln. Två poäng till Leopold. Den löstagbara kabeln fästs i det bakre partiets mitten och anslutningsporten som används är miniUSB. Vi hittar även två utfällbara fötter som har gummibitar fastmonterade. De påminner om de fötter som finns i Varmilos tangentbord, de är nästintill identiska faktiskt och det är en bra sak. Det finns även två gummifötter i de två resterande hörnen och slutligen en DIP-brytare för olika layoutval.

Layouten är en variant av den klassiska Cherry 1800-layouten som är anpassad för att vara mer kompakt. Storleksmässigt så är tangentbordet inte mycket längre än ett vanligt TKL-tangentbord trots att den behåller en numpad. Detta är en av våra favoritlayouter eftersom den behåller de tangenter som vi använder mest, däribland piltangenterna. Vi får fortsatt dra nytta av en mer ergonomisk formfaktor där våra axlar kan vara mer avslappnade eftersom vi kan hålla musen närmre vår vänstra hand. Estetiskt sett är layouten en av våra favoriter, det ser väldigt stilrent ut i vårt tycke.

Vi ser fram emot att gräva i det för att se hur monteringen ser ut, vad chassidelarna mäter och hur monteringsplattan ser ut.

Vortex Race 3

Vortex Race 3 är känd bland entusiaster som en av de bättre instegsmodellerna och vi börjar förstå varför. Likt Fc980m är det ett väldigt kompakt tangentbord med en avskalad design, ett identifierat tema för dagens tangentbord. Konstruktionen är enklare än Fc980m men är gjord av aluminium istället för ABS-plast. Aluminiumväggarna ser inte ut att vara de tjockaste. Vi kan faktiskt se dem utan att ta isär tangentbordet på grund av hur tangentbordet är konstruerat. Trots att materialen för chassin skiljer så känns de likvärdiga avseende kvalitetsintrycket. Det är ett tecken på att materialval inte är allt när det gäller tangentbord.

Chassit är i lågprofil och vi kan se brytarna exponerade, vilket är lite av en trend på marknaden även om det inte är vårt förstaval vad gäller design. Anledningen till att vi föredrar högprofil är för att vi personligen inte tycker att det är estetiskt tilltalande. Men smaken är som baken. Utöver det påverkar det dock även ljudet negativt vid användning, i vårt tycke, och slutligen är tangenterna inte lika skyddade mot yttre åverkan som exempelvis dammpartiklar eller slag.

Ett oroväckande fenomen som vi ganska snart märkte när vi började klämma och känna på Race 3 är att monteringsplattan, alltså den övre monteringen i sin helhet, inte sitter still. Det är inte mycket vi kan röra monteringen i sidled, eftersom partiet fyller det nedre chassit till 99 procent men den sista procenten är dessvärre lös. I tillägg kan vi lyfta upp hela plattan ur chassit ett par millimeter, vilket vi misstänker är till följd av att några skruvar inte sitter riktigt rätt. Om vi knackar på tangentbordet så låter det som att vissa komponenter är lösa. Vi får kika närmre på just det när vi tar isär tangentbordet strax.

Om vi vänder på tangentbordet så händer det inte särskilt mycket, utöver att vi hittar fyra gummifötter, modell mindre, samt att det finns två skruvhål om vi skulle vilja skruva dit extrafötter för att höja vinkeln på tangentbordet. På det bakre partiet, till vänster, finns en microUSB-port för anslutning via en löstagbar kabel. Som vi nämnde ovan för Fc980m så är löstagbara kablar alltid välkomna i våra böcker. På det sättet blir vi aldrig strandsatta om en kabel är defekt eller går sönder, vi ska enkelt kunna byta ut den.

Race 3 använder sig av en 75% layout, en layout som är väldigt populär bland entusiaster. Tanken är att layouten grundar sig i 60%-formatet, som endast är den alfanumeriska raden ihop med nummer-raden, men lägger till en rad till höger samt ovan. På så sätt får vi tillgång till dedikerade piltangenter, funktionsraden samt en rad med vanliga och användbara navigationstangenter till höger. Det är för oss ett bra alternativ för spel som behöver en funktionsrad. Navigationskolumnen går att programmera om vi vill använda macros istället för de redan existerande navigationstangenterna.

Överlag tycker vi att det är ett snyggt tangentbord som utnyttjar sin lite okonventionella layout på ett bra sätt. Det ser kompakt, simpelt och stilrent ut. Vortex verkar så nöjda med sitt formspråk att de…

Vortex Vibe

… använder exakt samma för Vortex Vibe! Vortex Vibe är konstruerat på nästintill identiska grunder som Race 3. Därför går vi inte igenom samtliga chassidrag en gång till. Istället kollar vi på skillnaderna som vi lägger märke till.

Det första vi kollade efter i Vibe var om Vortex konsekvent fallerar med att skruva i sina skruvar eller om det bara var ett olyckligt exemplar av Race 3 vi fick. Vi kan bekräfta att den övre monteringen sitter som en smäck i bottenchassit och inte lider av samma rassel när vi knackar på baksidan av chassit.

Lite förvånande var det när vi ställde Race 3 och Vibe sida vid sida. På förhand kunde vi tro att de nästan tillhör samma batch med tanke på hur identiska de ser ut att vara vad gäller konstruktion, utöver den faktiska layouten. Verkligheten är att det nedre chassits aluminiumsidor är betydligt tunnare än Race 3 dito. Så mycket att vi ser det med blotta ögat. Vi behöver demontera och faktiskt mäta för att få ut fakta, men det är rätt uppenbart att Vortex inte har använt exakt samma specifikationer i de båda tangentborden.

Vibe har den minst vanliga layouten bland de tre tangentborden i dagens test. Vortex kallar den själva helt enkelt för utvidgad 60%, och det beskriver layouten bra. Layouten grundar sig i en vanlig 60%-layout, men har i tillägg en numpad. Många kollegor och vänner till oss kikar på våra 60%-tangentbord och frågar nästan alltid, ”men var är er numpad?!” – den här layouten är perfekt för den typen av skara som behöver en dedikerad numpad. I tillägg sträcker sig tangentbordet ungefär lika långt som de flesta TKL-tangentbord.

Utöver ovanstående två faktorer så verkar de mer eller mindre röra sig om motsvarande specifikationer, vilket inte är dåligt eftersom att vi tycker att de känns gedigna med tanke på prislappen och hur andra produkter står sig i samma prisklass.

Demontering

Leopold Fc980m

Demontering av Fc980m är rätt lik Fc660c eftersom de har en liknande konstruktion. Vi börjar med att att skruva loss de tre skruvar som finns på undersidan. De är positionerade under varje utfällbar fot samt i mitten, under en klisterlapp. Vi måste bryta klisterlappen för att komma åt skruven. Notera att vi går miste om eventuella garantier vi har för tangentbordet i samband med det.
När de är uppskruvade hålls tangentbordet endast ihop av plasthakar längs toppen och botten. Vi använder oss av plastkort som vi kilar ned mellan springan som uppstår där toppen av chassit möter botten och bänder försiktigt upp längs hela ovansidan. När ovansidan är klar gör vi samma sak med botten.

Vi kan nu lyfta chassibotten från toppen och ser till att vara försiktiga. I bottenchassit finns en stift-anslutning som sammankopplar PCBn och USB-porten. Vi ser därför till att inte sära på PCBn och botten i en vinkel för att undvika att skada dem.

Vi lägger även genast märke till dämpningsmaterialet som finns i chassit, det är uppskattat att se hur Leopold bryr sig om detaljer. Vi nämnde tidigare i översikten att chassit lät dämpat, det glädjer oss att våra föraningar stämde.

Avslutningsvis mäter vi tjockleken på båda chassidelar, samt monteringsplattan. Monteringsplattan mäter ~1,5 mm, vilket är något av en standard för MX-baserade tangentbord. Toppen är tjockare än botten, på ~2,7 mm, men det är förståeligt eftersom toppen är det yttre skalet i konstruktionen.

Vortex Race 3

Vi märkte tidigt att monteringsplattan i vårt exemplar av Race 3 inte riktigt satt still. Vi blev genast sugna på att börja undersöka anledningen och det tog inte lång tid att få svar. Sanningen är att vi inte kan demontera Race 3, skruvhålen är förstörda i vårt exemplar. Vi får inte ut skruvarna och de skruvar som finns sitter löst och går varken att skruva in eller ut. Som om inte det vore nog, saknas det även en skruv.

Det här är det mest uppenbara ”måndagsexemplaret” som vi har haft i vår tangentbordsguide, vilket är väldigt synd i och med att vi av den anledningen inte kan göra en helhetsbedömning i nivå med dagens övriga tangentbord. Vi kan inte hitta liknande fall när vi kikar runt på internet, förhoppningsvis är det ett märkligt undantag.

Vortex Vibe

Vortex levererar inte två måndagsexemplar. Vibe går att demontera, faktiskt ganska lätt. Vi behöver först hitta samtliga skruvhål för att avlägsna skruvarna som håller ihop tangentbordet bilden nedan för positioner för dessa.

Därefter kan vi enkelt lyfta ur monteringsplattan och PCBn. Vi är inne. Konstruktionen är tämligen simpel och det är egentligen inget alltför spännande på insidan.

På insidan, i botten, finns ett lager av någon form av plast som täcker ytan. Vi misstänker att det inte finns där i dämpningssyfte. Syftet är istället sannolikt att förhindra kortslutning av PCBn eftersom den vilar mot aluminium.

Det finns flera satser som PCBn samt monteringsplattan skruvas in i för att hållas på plats. Vi hittar även satser för inskruvning av utfällbara fötter, som är frivilliga. För att skruva på dessa behöver vi öppna chassit.

Sist men inte minst mäter vi tjockleken på både chassit och monteringsplattan. Det undre chassit är inte alltför imponerande i tjocklek. Vi misstänker att Race 3-chassit är grövre, men som nämnt ovan kan vi dessvärre inte öppna det. Monteringsplattan är aningen tunnare än standard som är ~1,5 mm.

Tillbehör

Både Vortex Vibe och Vortex Race 3 kommer med flera färgbetonade keycaps så att vi kan ge tangentborden en skvätt karaktär. I tillägg kommer tangentborden även med fötter som skruvas in i botten för den som önskar höja skrivvinkeln.

Samtliga tre tangentbord i dagens test kommer även med löstagbara kablar av den enkla varianten – inga flätade kablar eller liknande.