På dagens testbänk har vi två möss, modell större, som inte kompromissar på vikt. Mountain Makulu 67 och Glorious Model D presterar bra och lägger sig i toppskiktet på marknaden.

Glorious är än så länge felfria i vårt testlabb. Samtliga produkter som vi har testat från tillverkaren har resulterat i rekommendationer. Model D är nästa mus på tur och vi undrar om de kan fortsätta leverera samma högkvalitativa möss i ännu en formfaktor.

Mountain är en ny spelare på marknaden som vill göra sig till ett namn. Deras första mus, Makulu 67, samt tangentbordet Mountain Everest ska skapa uppmärksamheten. Varumärket vill snabbt etablera sig som ett premiumvarumärke inom kringutrustning och säger sig lägga stort fokus på detaljer som de tycker ofta överses av andra varumärken.

Glorious Model D
7.9 Expertomdöme
0 Läsaromdöme (0 röster)
TypAllround
Vikt69 gram
Fördelar
Perfekt sensor
Välutformad
Bra fötter och kabel
Nackdelar
Chassi knakar
Lösa musknappar
Bra att veta
Om du tidigare har använt en Zowie EC1 och gillade formen så kommer Model D kännas bekant
Sensor8.5
Knappar8
Funktioner7.2
Pris
Lämna/Läs läsaromdöme
Vad läsare tycker... Logga in för att lämna omdöme
Sortera:

Bli först att lämna ett omdöme.

User Avatar
Verifierad
{{{ review.rating_title }}}
{{{review.rating_comment | nl2br}}}

Visa mer
{{ pageNumber+1 }}
Mountain Makulu 67
8.3 Expertomdöme
0 Läsaromdöme (0 röster)
TypAllround
Vikt67 gram
Fördelar
Välbyggd
Bra knappar
Perfekt sensor
Nackdelar
Ojämn belysning
Inkonsekvent estetiskt
Bra att veta
Förpackningen är gjord för att vara återanvändnings- samt sorterbar och en del av intäkterna går till Plastic Bank.
Sensor8.9
Knappar8.3
Funktioner7.8
Pris
ca 650:-
Lämna/Läs läsaromdöme
Vad läsare tycker... Logga in för att lämna omdöme
Sortera:

Bli först att lämna ett omdöme.

User Avatar
Verifierad
{{{ review.rating_title }}}
{{{review.rating_comment | nl2br}}}

Visa mer
{{ pageNumber+1 }}
Vad innebär våra delbetyg?

Sensor – Vi prestanda- och speltestar alla möss i musguiden för att kunna betygsätta den råa sensorprestandan i varje modell. Betyg 9–10 är för de allra vassaste premiummössen med unika funktioner. Betyg 7–8 är för högpresterande möss med god 1:1-känsla, medan 5–7 utgör mellansegmentet, med överlag välfungerande sensorer som kanske inte ger perfekt respons eller 1:1-känsla. Betyg under 4 är för kontorssensorer och sensorer med uppenbara avläsningsproblem.

Knappar – Varje datormus som testas genomgår minst en veckas dagligt användande och spel där samtliga knappar används i största möjliga utsträckning. Detta för att vi ska kunna avgöra hur den taktila känslan står sig gentemot andra möss. Denna kategori inkluderar även scrollhjulet.

Poäng 9–10 för knapparna innebär unika funktioner med felfri känsla. Poäng 7–8 betyder bra respons med bra taktil känsla. Mellan betyg 5–7 är mellansegmentet, som gör vad de ska men utan att sticka ut. Poäng 1–4 är för modeller med problem eller kvalitetsbrister.

Funktioner – Här betygsätter vi övriga parametrar hos en mus såsom mjukvara, byggkvalitet, belysning, specialfunktioner och glid. Toppbetygen 9–10 är för utstickande och unika funktioner som gör nytta. Betyg 7–8 är för möss med bra, solid kvalitet och mjukvara. Betyg 5–7 är för mellansegmentet, som uppfyller våra förväntningar men som inte sticker ut. Betyg på eller under 4 visar på problem eller avsaknad av viktiga egenskaper.

Stäng

 

 

Sammanfattning Model D

Likt andra Glorious Model-möss som vi har testat, är Model D en bra mus med ett par mindre anmärkningar. Model-serien delar mer eller mindre samma hårdvara och kringdetaljer, såsom kabel och brytare. Det är i formen som vi ser skillnaderna. Likt tidigare Model-möss drar även Model D inspiration från Zowie, i detta fall Zowie EC1. Vi kan efter flera veckors intensivt testande rekommendera Glorious Model D för de som vill prova en lite större lättviktsmus.

 

Sammanfattning Makulu 67

Mountain vill stå ut genom att lägga fokus på fyra saker: prestanda, anpassningsbarhet, innovation samt utseende. Makulu 67 är inte den vackraste musen på marknaden, den är inte mer anpassningsbar än andra alternativ och är inte särskilt innovativ. Som tur är levererar Makulu 67 på den viktigaste punkten: prestanda. Vi kan med gott samvete säga att Makulu 67 är den mest robusta lättviktsmusen som vi har testat. Med en perfekt sensor, bra öga för kringdetaljer i kabeln och i fötterna, är Makulu 67 en toppmus. Den är en toppmus vi gärna hade rekommenderat, om den fanns tillgänglig via nordiska återförsäljare.

Enligt Mountain kommer den i framtiden att finnas tillgänglig i Norden, vi kommer då se till att uppdatera artikeln.

 

Delad sammanfattning

Sett till det objektiva, alltså på det berömda pappret, är Makulu 67 en bättre mus. Den är bättre byggd, har finare sensorsiffror och väger mindre än Model D. Möss är dock inte en kringutrustningskategori som avgörs på pappret. Om vi då lämnar siffrorna. Vi har testat två bra och väl presterande möss som båda har perfekta sensorer, bra kablar, bra fötter och som är välutformade. Trots att båda är handflategreppsmöss, så känns de inte likadana i handen. Om du som konsument har vana med Zowie EC1, så bör Model D ligga nära till hjärtat, medan Makulu 67 lutar mer åt Razer Deathadder-hållet.

 

Egenskaper

  • Två egenutvecklade och mjuka kablar
  • Felfria sensorer
  • Två större handflategreppsmöss
  • Fötter i 100% teflon
Visa specifikationer
 Glorious Model D
MustypAllround
SensorPixArt PMW3360
Antal knappar5
Rekommenderad handstorlekMedium/Large
Mått128 mm x 67 mm x 42 mm
Vikt68 g
Max CPI12000
Polling rate1000 Hz
Drivrutiner/mjukvaraJa
Anslutning2 m USB, Ascended Cord
Lägsta pris på Prisjakt.se
 Mountain Makulu 67
MustypAllround
SensorPixArt PAW3370
Antal knappar5
Rekommenderad handstorlekMedium/Large
Mått127 mm x 70 mm x 42 mm
Vikt67 g
Max CPI19000
Polling rate1000 Hz
Drivrutiner/mjukvaraJa
Anslutning1.8 m USB, Lifeline
Cirkapris650 SEK

Stäng

 

Konstruktion och form

Model D

De som tidigare har använt Zowie EC1, kommer att känna igen sig i Model D. På samma sätt som föregående Model-möss drar inspiration från Zowie. Den är brant från baksidan upp mot mitten av musen, för att sedan dala ned mot musknapparna. Baksidan är lite för brant när vi greppar den för att vila handflatan helt på ryggen, för vår smak. Den buktar ut på högersidan och gröper inåt på vänster sida för ett högerfattat grepp. Vänster musknapp är förhöjd och lutar kraftigt ned mot höger sida. Vi får samma skålade musknappar, à la Razer, som vi sett i tidigare Glorious-möss.

Dagens testexemplar är matt till ytan men det finns även en glansig variant. Historiskt sett, åtminstone i våra test, knakar de matta exemplaren mer än de glansiga. Den matta ytan känns finkornig och slits ned och blir slät med tiden. Vårt exemplar har tappat textur där vi vilar fingrarna men det är att vänta av ABS-plast, vilket vi misstänker att Model D använder.

I sedvanlig ordning, när det gäller lättviktsmöss, så kompromissas det lite i bygget. Med tid har chassit börjat knaka när vi kramar musen. När vi testade Model O märkte vi att musknapparna satt något löst och gick att vricka åt sidorna. Model D lider av samma defekt men snarare vertikalt än horisontellt. När vi skakar musen fritt i luften, är det endast musknapparna som skramlar, i övrigt är komponenterna solitt integrerade i chassit.

LED-fantaster kan gotta sig i lysdiodslingor längs sidorna samt på skrollhjulet. RGB-belysningen syns genom sidorna men lyser inte upp insidan på samma sätt som exempelvis Model O-, som vi tidigare har testat.

Detaljerna är där i form av Ascended Cord, som är åt det mjukare hållet och känns högkvalitativ. Den är dock något för robust och styv för vår smak. Fötterna är i ren teflon och är bra över samtliga ytor vi har testat men Model D gör sig bäst på tygmattor. Fötterna har samma uppsättning som tidigare Model-möss vi har testat och både fötterna och kabeln presterar som väntat för en toppmus på marknaden.

Model D väger in på 69 gram på vår våg, vilket är enligt Glorious egen specifikation. Även Model D har en vaxkaksdesign längs ryggen, likt föregående Glorious-modeller.

 

Makulu 67

Mountain lanserar en slagkraftig första mus och siktar in sig på en handflategreppsmus, modell större. Till skillnad från Model D är baksidan inte lika brant upp mot mitten och vår handflata kan därför vila naturligt mot ryggen när vi greppar den. Å andra sidan dalar det också brant ned mot musknapparna och resultatet blir att musknapparna är närmre bordet, i samma anda som klo- och fingertoppsmus.

Precis som Model D, buktar högersidan ut i änden och vänstersidan går istället inåt. Formen på sidorna är mindre aggressiv än Model D när det gäller hur mycket sidorna buktar in och ut. Det gäller även lutningen på musknapparna. Makulu 67 har en betydligt blygare sluttning på ovansidan.

Makulu 67 imponerar när det gäller byggkvalitet, speciellt om vi ser till produktkategorin. Det var inte förrän vi hade använt musen i flera veckor som chassit började visa en tendens till att knaka. Med en tendens menar vi att vi verkligen måste krama musen hårt för att höra ett kort och dovt klick. Med tiden tappar denna typ av möss sin strukturella integritet. Att Makulu 67 var fläckfri så länge är imponerande. Inte ett knyst när vi skakar musen tyder på att det är ett solitt bygge.

Musen är lite speciell i sin håldesign. Den har inte hål eller en vaxkakedesign, likt andra lättviktsmöss. Den har istället ihåliga längor längsryggen och delar av sidorna. Hålen på sidorna sträcker sig ungefär till början av sidoknapparna, därefter är det estetiska ränder som ska följa hålmönstret fram till platsen där sidoknapparna tar slut. På högersidan sträcker sig ränderna fram till slutet av den främre delen av musen. Vi misstänker att anledningen till att ränderna inte sträcker sig fram på vänstersidan är att Mountain vill få plats med sin logotyp, som för övrigt är diskret och stilren.

Det är ett lite udda designval som inte riktigt tillför något, enligt oss. Det blir inte snyggare i kombination med de silvriga sidoknapparna, som skär sig i den övrigt ganska diskreta designen.

När det gäller lysdioder finns det endast en slinga runt scroll- och makroknappen. Effekten är stilren men utförandet är inte det bästa. Det går tydligt att se var ljuskällorna ligger i musen och ljuset är vakren jämnt fördelat och snyggt.

Likt andra tillverkare på marknaden, tycker Mountain att det är viktigt att utveckla och namnge en egen kabel. Trots att de flesta tillverkare använder i princip samma material. I Makulu 67 heter kabeln Lifeline och är motsvarande Ascended Cord från Glorious. Det är en flexibel flätad kabel som är mer mot det robusta hållet, istället för att ha fullt fokus på att vara så mjuk som möjligt. Vi föredrar de kablar som är mot det mjuka hållet men Lifeline är en bra kabel som inte stör vid spelande, med eller utan bungee.

Även fötterna är enligt marknadsstandard i ren teflon men i ränder istället för utplacerade små ytor. Det fungerar bra i Makulus utförande och musen glider fint över samtliga ytor vi har provat med. Teflon presterar enligt oss bäst på mjuka tygmattor och så är även fallet med fötterna i Makulu 67.

Makulu 67 väger in på 65 gram, enligt vår våg, med lite överhängande kabel, vilket är under specifikation. Enligt specifikation väger Makulu 67 just 67 gram men vi klagar inte.

 

Brytare

Glorious kör på den sedvanliga Omron D2FC-F-7N från Kina i Model D. Även Makulu 67 använder brytare från D2FC-serien, däremot har de lagt på ”-K”, vilket antyder att det är en musspecifik brytare. Hela modellnamnet är D2FC-F-K, där FC innebär att det är en Kina-tillverkad Omron-brytare (D2F är den japanska). Därmed har den sämre toleranser. F står för fjädervikten i brytaren, i detta fall 60 gram. Det unika som särskiljer dessa möss är benämningen alltså -K, som ska innebära längre livslängd. Vi har inte stött på några problem med våra exemplar och det tar nog år och inte veckor att märka av någon skillnad, om det finns någon alls.

Specifikationsblad åt sidan så känns brytarna i musknapparna liknande. Den variation som finns är till följd av implementering och design, eftersom musknapparna är utformade på olika sätt och på olika höjd. Vad gäller vikt känns de likvärdiga när vi klickar. Utan att ha instrument för att mäta det exakt så motsvarar vikten 60 gram, som utlovat. Skillnaden är att Model D har en lite djupare karaktär och resonerar snäppet mer i chassit vid klick. Makulu 67 känns mer platt och neutral i både ljud och känsla.

Sidobrytarna följer samma visa. Brytarna på Model D känns djupare och mer taktila, medan de på Makulu 67 är mer åt det platta och tunna hållet. Här känns det tydligt att mössen skiljer sig åt. Vi föredrar de mer taktila sidoknapparna på Model D.

Vad gäller skrollhjulen är stegen mer distinkta i Makulu 67, de är även kortare. Skrollhjulet i Model D är mer åt det svampiga hållet men endast när vi skrollar mellan stegen. Båda är distinkt taktila vid nedtryck.

 


 

Dagens högpresterande sensorer är allt som oftast identiska. Prestandan skiljer sällan i faktiska användarscenarion. Det som kan särskilja högpresterande sensorer är allt som oftast relaterat till små inlägg på specifikationsbladen. Det finns ibland även tillverkaranpassningar av marknadsledande sensorer som är värda att hålla koll på. Det intressanta för oss är om det finns några avvikelser. I det här segmentet faller nämligen fokus mindre på sensor. Du bör snarare välja mus efter musform.

Sensorprestanda

Model D, likt övriga Model-möss från Glorious, använder Pixart PMW3360. Det är en felfri toppsensor och vi har inget att anmärka på. Implementeringen fungerar bra även i Model D, likt föregående Model-möss, och sensorn är placerad något lägre än där vi vilar tummen.

PAW3370 i Makulu 67 är för oss, och till synes även för marknaden, en ny sensor från PixArt. På  pappret är det en bättre sensor än PMW3360 i Model D. I verkligheten är båda felfria sensorer och vi märker ingen skillnad vid faktisk användning eller större skillnader i de MouseTester-test vi genomför. Implementeringen är bra och placeringen av sensorn i Makulu 67 är precis där vi vilar tummen med vårt grepp. Det syns ingen märkbar skillnad vad gäller följsamhet.

Vi stirrar oss inte blinda på siffror från specifikationsblad. Båda mössen presterar felfritt när det gäller sensorerna. Lyftlängden är även den på en bra nivå i bägge mössen och det är inget som vi anmärker på vid användning.

Vi använder oss av MouseTester 1.5 för att samla sensordata. Därefter granskar vi resultaten för eventuella avvikelser. I dagens möss hittar vi inga spår av de vanliga bovarna, som sämre sensorer har svårigheter med. Nämligen Angle snapping, jitter och andra kompensationer.

Mer information om vårt test i MouseTester

CPI – counts per inch
Tillverkare har alltid egenspecificerade toleranser att förhålla sig till. Det innebär att angiven CPI inte alltid stämmer överens med vad konsumenten väntar sig. I Mouse tester finns en inbyggd kalibrering för CPI där vi för musen en specifik längd och får tillbaka en siffra. Den returnerade siffran bör motsvara inställd CPI på musen.

Jitter-test
Jitter innebär att rörelsespårningen är inkonsekvent. Vi testar det genom att föra musen diagonalt och långsamt, för att se om det bildas trappsteg istället för en mjuk linje.

Spårningshastighet
Vissa möss kan ha svårigheter med att spåra snabba rörelser korrekt. Resultatet kan bli slumpmässiga input-signaler, eller att musen helt tappar spårning. Vi för musen snabbt över en yta och noterar hastighetskurvan på resultatet. Resultatet ska inte vara noll eller ha oväntade resultat.

Angle snapping
Genom att dra snabba cirklar med musen kan vi se om den hänger med eller faller tillbaka och börjar kompensera genom att rita raka linjer.

Lyftlängd
Spelare med låg muskänslighet kan behöva lyfta och ompositionera musen under aktivt spelande. Det är därför viktigt att musen har en kort lyftlängd och slutar avläsa rörelser nästintill direkt. Vi använder faktiska användarscenarion när vi testar lyftlängd eftersom det är svårt att få exakta siffror.

Vi måste alltid beakta den mänskliga faktorn i den här typen av test. MouseTester kan ge data att gå på om vi känner att något inte riktigt är som det ska. De är dock inte absoluta. Det som räknas i slutänden är hur sensorn presterar och hur den upplevs vid faktisk användning.

Stäng

Inställningar och mjukvara

Båda mössen har dedikerade CPI-knappar för att rotera bland förinställda värden. Dessa och andra inställningar går att justera i nedladdningsbara mjukvaror för mössen. Mjukvarorna är resurssnåla i båda fallen och behöver inte vara igång efter att inställningar är satta. Mössen sparar ned inställningarna i sina interna minnen och kommer ihåg dem.

De inställningar som finns att tillgå i mjukvarorna är de vanliga vi kan komma att vänta. Makron, CPI-värden, belysningsinställningar och dylikt. Vanligtvis brukar vi stänga av allt vad heter accelerationer och utjämning för att få en så ren 1:1-känsla som möjligt från våra möss.

Ett problem vi stötte med Makulu 67 var att musen inte verkar reagera bra på att vi tar bort CPI-val. I mjukvaran Base Camp kan vi välja att kassera de förinställda valen. Vi kan ställa in att endast ha ett val men musen verkar tro att det finns flera att rotera mellan och ser ut att komma ihåg alla de borttagna valen när vi trycker på den fysiska CPI-knappen. Mjukvaran är ny och Mountain kommer förhoppningsvis att ta en titt på problemet för att åtgärda det.


Den här artikeln är en del av Svenska musguiden, vårt löpande test av datormöss. Där hittar du alltid våra aktuella rekommendationer, länkar till alla våra mustester och andra relaterade artiklar.

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid