Röda, bruna, svarta, membran, sax… Det finns mängder av olika brytare under topparna på ditt tangentbord, och i den här artikeln reder vi ut skillnaderna!


Den här artikeln är en del av Svenska Tangentbordsguiden, din hub för tangentbordsrelaterade tester och nyheter på Nordichardware. Där hittar du alltid våra nuvarande produktrekommendationer, marknadsanalyser och allt annat som har med datormöss och musmattor att göra.

När det kommer till tangentbordsbrytare finns det olika tekniker som används. De två vanligaste på ett desktop-tangentbord är membranbrytare och mekaniska brytare. Laptop datorer är oftast utrustade med chiclet-tangentbord. Här kommer vi ge insikt i vad som skiljer sig i tekniken bakom brytarna och ge insikt till vad de är lämpliga för.

Cherry-brytare

Idag är mekaniska brytare praktiskt taget synonymt med Cherry-brytare, åtminstone i samband med tangentbord helt eller delvis ämnade för spel. Cherry, som numera ägs av ZF Electronics, är ett av de idag äldsta tangentbords- och kringutrustningsföretagen på marknaden som fortfarande är aktivt, och grundades i USA av Walter Cherry år 1953. Verksamheten flyttades till Europa år 1979, och har än idag sitt högkvarter i Tyskland och har kontor och fabriker över hela världen. Cherry tillverkar egna tangentbord och möss, men är mest kända för de mekaniska brytare som säljs till många av världens största tangentbordstillverkare.

De idag aktuella brytarna, ur serien MX, finns i sex olika modeller eller “färger” för standardtangenter, där varje modell har sin egen slaglängd, motstånd och känsla, och vilken brytare som passar bäst beror på såväl användarens preferenser som användningsområdet. Här kommer vi gå igenom de fya vanligaste brytarna.

mxblueCherry MX Blue

De blå brytarna brukar kännetecknas av ett ganska lågt motstånd, men framför allt av det distinkta “klick”-ljud som brytaren ger ifrån sig vid varje tryckning, samt en taktil respons (det känns fysiskt i tangentens motstånd när brytaren är aktiverad). Brytaren brukar uppskattas av användare som främst arbetar med text, som exempelvis författare, journalister eller programmerare. Delvis för den karaktäristiska känslan, och delvis för att enkelt höra och känna en eventuell otillräcklig tangenttryckning. Engagerade datorspelare använder å andra sidan ofta hellre en brytare som inte är taktil, och som inte låter, för att de oftast ändå kommer trycka ner tangenterna hela vägen samt trycka på samma tangent i väldigt snabb följd. Det här är en brytare som återfinns i bland annat QPAD:s tangentbord. Razer har även baserat sina nya gröna brytare på denna brytare.

 

mxblackCherry MX Black

Till skillnad från den blå brytaren, som är taktil och klickande med lågt motstånd, så har den svarta varken ett klickande eller någon taktil respons, och mer motstånd. Motståndet är linjärt, och ökar proportionerligt till nedtryckningen. Det högre, linjära, motståndet och avsaknaden av klickande är vad som gör att den svarta brytaren brukar kallas den bästa för spelande, men mindre lämplig för användare som skriver stora mängder text då det högre motståndet kan ge tröttare händer efter längre stunders användning. Det här är brytaren som Steelseries valt till de väldigt populära standardvariaterna av 6GV2 och 7G.

Cherry MX Red

mxred

Den röda brytaren är i stort sett identisk med den svarta, fast Cherry har använt en fjäder med lite lägre motstånd. Brytaren kan därför ses fortfarande som en mer spelanpassad brytare, för användare som helt enkelt vill ha en variation av den svarta brytaren och föredrar ett lite lägre motstånd. Den är därmed något mer lämpad för skrift än den svarta brytaren, även om själva dynamiken i tryckningen (det linjära motståndet utan klickande) är precis densamma. Medan den brukade ses som en betydligt mer ovanlig brytare än den svarta så har den nya trenden med mekaniska speltangentbord gett modellen nytt liv, och de olika brytarna finns idag i till och med fler tangentbord än sitt mörkare syskon. I och med sin roll som variation till den svarta brytaren har Steelseries också släppt variationer av sina 6GV2 och 7G-tangentbord med just röda brytare, det är brytaren som både Corsair och Gigabyte valt till sina första mekaniska tangentbord, och de återfinns också i modeller från QPAD, Ducky och Cooler Master med flera.

mxbrownCherry MX Brown

MX Brown är en brytare som precis som de röda brytarna tidigare setts som ganska ovanliga, men som har fått en uppsving i mer moderna modeller. Brytaren använder en mekanism som kan sägas vara en hybrid mellan den röda brytaren och den blå. Den saknar klickande, har relativt lågt motstånd men har taktil respons istället för linjärt motstånd. En del användare brukar kalla Brown för den perfekta blandningen mellan spelbrytare och skribentbrytare, då aktiveringspunkten är annorlunda placerad än på MX Blue så att man enklare kan trycka ner samma tangent i snabb följd, men har kvar den taktila känsla som är bekvämast för skrift. Brytaren är en ganska ny företeelse i moderna speltangentbord, men finns i exempelvis modeller som Zowie och Tesoro, och det är brytaren som kringutrustningsjätten Logitech valt för sitt första mekaniska tangentbord G710+.

Kailhkalih

Men även om Cherry är det företag som dominerar på marknaden så finns det alternativ till de populära Cherry MX-brytarna. De brytare som ligger närmast Cherry MX är de brytare som kommer från företaget Kailh. Kailhs mekaniska brytare är kloner av Cherrys mekaniska brytare och är väldigt snarlika, de har till och med samma färgkodning av sina modeller som Cherry använder sig av. Det finns små skillnader i hur de är att använda men på det stora hela är de nästintill indentiska och den enda större skillnaden är att det står Kailh på brytarna istället för Cherry.


Andra mekaniska brytare

Cherry och kailh är alltså de två företagen som tillgodoser marknaden med mekaniska brytare. Men även om alla tillverkare som producerat mekaniska tangentbord någon gång har använt sig utav Cherry eller kailhs brytare så finns de som har tagit steget längre och tagit fram specifika mekaniska brytare för sitt eget företag.

Razer Mechanical switchrazerswitch2

Först ut var Razer som lanserade sin egen utvecklade mekaniska brytare som sedan tillverkas hos Kailh. Razer har två modeller av brytare som de än så länge endast använt på sina Blackwidow tangentbord. Razers brytare kallas för Razer mechanical switch Green och Razer mechanical switch orange. Brytarna är baserade på Cherry MX Blue respektive Cherry MX Brown. Men specifikationerna är modifierade och ger en lite annorlunda känsla och även en snabbare respons än de modeller de är baserade på.

Logitech Romer-G

romer-gEtt företag som valt att gå en annan väg när de tog fram sina egna mekaniska brytare är Logitech. Tillsammans med företaget Omron har man tagit fram en mekanisk brytare som skiljer sig rejält i utformningen jämfört med Cherry/kailh/Razer. Brytaren heter Romer-G och är mest jämförbar med en Cherry MX Brown om man ska jämföra det med en Cherry MX brytare. Känslan i brytaren ligger någonstans mellan Cherry MX Brown och membranbrytare. Romer-G har en helt annorlunda design än MX-brytarna och desss kloner. Kortare aktiveringspunkt, längre livslängd och lägre ljudnivå. Även tangentbelysningen blir jämnare tack vare att LED-dioden är monterad i centrum. Nackdelen är att det inte finns tangenttoppar från tredjepartstillverkare, något som det finns gott om för Cherry MX-brytarna.

Topre

topreswitchTopre är en japansk tillverkare av tangentbordsbrytare. Topre har tillverkat tangentbord och tangentbordsbrytare sedan 1983 men har primärt producerat tangentbord till industrin och företag i Asien. De senaste åren har Topre dock gjort en satsning på att slå sig in på den västerländska marknaden men går fortfarande inte att hitta hos de större elektronikkedjorna. Konsumenter som vill tå tag på ett Topre-baserat tangentbord får vända sig till entusiastbutiker som inriktar sig på lite mer udda tangentbord. Brytaren är uppbyggd kring en gummikon, likt de som finns på rubberdome-tangentbord. Innuti gummikonen sitter en spiralfjäder och när tangenten trycks ner så trycks både gummikonen och spiralfjädern ihop. Gummikonen är den delen som skapar den största delen av motståndet i tangenten. Spiralfjädern aktiverar istället kretsen på kretskortet under brytaren, när den trycks ihop så sluts kretsen och tangenttrycket registreras. Ett tangentbord på den västerländska marknaden som använder en variant av Topres brytare är CM Storm Novatouch TKL där Cooler master med hjälp av Topre utvecklat en liknade hybridbrytare men som är kompatibel med tangenttoppar för Cherry MX-brytare.


Icke-mekaniska brytare

Rubberdome

rubberdomeInnan den mekaniska brytaren återigen blev populär runt år 2010 så använde tangentbordstillverkare en typ av brytare som kallas för rubberdome. Denna typen av brytare var väldigt populär och det finns än idag många nya tangentbord med den här typen av brytare. Hur är då ett rubberdome tangentbord uppbyggt? Under tangenttopparna ligger det en gummimatta med små upphöjningar eller d”kupoler/domes” under varje tangenttopp. När tangenttoppen trycks ner så trycks denna kupol ihop och aktiverar en krets på ett membranark som ligger under gummimattan. Det finns flera för och nackdelar med rubberdometangentbord. Om vi börjar med fördelarna så är rubberdome-tekniken betydligt billigare än den mekaniska. Detta resulterar i att prislapparna på rubberdometangentbord ofta är milda mot plånboken. Vidare så håller rubberdometangentbord en låg ljudnivå vilket kan vara en fördel. Men det finns flera nackdelar med rubberdometangentbord, den största kritiken brukar riktas mot att de känns svampiga och det faktum att man måste trycka ner tangenterna hela väggen i botten, till skillnad från de flesta mekaniska brytare där det räcker att man trycker ner tangenten ungefär halvvägs. Rubeberdometangentborden har inte heller någon vidare livslängd, en rubberdomebrytare klarar bara 5-10 miljoner tangenttryckningarna. Och om en gummikupol går sönder går det inte att byta ut denna separat utan man måste byta ut hela gummimattan.

Scissorswitch

scissorEn typ av rubberdome brytare som oftast hittas på bärbara datorer är sax-brytaren (scissor-switch), Denna fungerar på samma sätt som en vanlig rubberdome-brytare men tangenttopparna har en annorlunda konstruktion. Själva tangenttoppen är bara ett par millimeter tjock och sitter fast i en saxliknade konstruktion i plast. När man trycker ner tangenten viks saxfästet ihop och domen trycks ihop. Scissorswitchar har väldigt kort slaglängd och kan upplevas lite hårda eftersom tangenten når sitt bottenläge nästan omedelbart. Den här typen av brytare är nästan exklusivt använda för bärbara datorer då de tar betydligt mindre utrymme än traditionella brytare.

Hybrid-brytare

I skuggan av rubberdome och Cherry MX-monopolet på brytare så finns det ett antal andra typer av brytare som inte är så vanliga på den svenska marknaden. Men i entusiastkretsar så är dessa omåttligt populära och det finns många fans av alternativa brytare. Favoriten bland många entusiaster är en typ av hybridbrytare som kombinerar tekniken bakom rubberdome och mekaniska brytare.


Den här artikeln är en del av Svenska Tangentbordsguiden, din hub för tangentbordsrelaterade tester och nyheter på Nordichardware. Där hittar du alltid våra nuvarande produktrekommendationer, marknadsanalyser och allt annat som har med datormöss och musmattor att göra.

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notifiera vid