Nätaggregatet i din dator är mer än bara en låda som ger energi åt dina komponenter – i den här artikeln går vi igenom vad som händer i din PSU, och varför det spelar roll.

Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.


Så vad gör egentligen ett nätaggregat, och vad gör det till en så viktig komponent i din dator? Nätaggregatet är inte prestandagivande, och därför händer det ofta att valet av aggregat prioriteras ner en aning till förmån för andra komponenter. I och med att aggregatet ofta ses främst som en låda du måste ha men sedan inte behöver bry dig om när det väl är installerat är det lätt hänt att man förbiser hur viktigt det faktiskt är att välja ett pålitligt och stabilt nätaggregat.

Spänningar i din dator

Strömmen du har i vägguttaget är inte alls optimal för de små och precisa sysslor som pågår i din dator. Standard i Sverige är växelström med en spänning på 230 Volt, optimalt för att elen ska kunna transporteras långa sträckor utan allt för höga energiförluster. Däremot är det inte lämpligt för alla typer av elektronik och nästan alla elektriska produkter, vare sig det är en kökslampa eller en dator, behöver i någon mån behandla och justera strömmen innan den kommer till nytta.

voltages

Därför är det först och främst två saker ett nätaggregat gör: det konverterar eluttagets växelström till likström som kan användas i datorkomponenter och det konverterar samtidigt den höga spänningen till en nivå som komponenterna klarar av. ATX-certifierade aggregat konverterar spänningen till +12 volt, -12V, +5 volt, 5 volt standby samt +3,3 volt, och inbyggda spänningsregulatorer i komponenterna kan sedan skala ner spänningen ytterligare.

Tidigare användes +5 volt till mer eller mindre alla interna kretsar i en dator, medan +12 volt främst användes för dess mekaniska delar, exempelvis fläktar, hårddiskar, CD-läsare och andra komponenter med elmotorer. När Intel släppte ATX-standarden hade mer energieffektiva kretsar kommit i bruk, och de flesta drevs istället på en lägre spänning, 3,3 volt.

Därefter kom ATX12V som istället vände på det hela – i och med att flera kretsar fick inbyggda spänningsregulatorer blev det mer praktiskt att låta processorn i ett system använda 12 volt istället för 3,3 eller 5 volt. I samband med ATX12V-standarden införde Intel en 4-pinskontakt tillsammans med Pentium 4-processorn som levererade just 12 volt till processorn. Komponenter som använde 5 volt var fortfarande vanliga en bra bit in på 2000-talet, men idag levererar de flesta nätaggregat merparten av sin effekt på 12-voltslinan.

Vilken effekt behövs?

För att räkna ut vilken effekt ett aggregat eller en krets belastas med finns det några enkla ekvationer som kan användas. En av de mest grundläggande som används i elläran är Ohms lag, en matematisk modell för förhållandet mellan spänning, ström och motstånd:

I = V / R

I begreppet ovanför så är I strömmen mätt i Ampere, V är spänningen mätt i volt och R är motståndet mätt i Ohm. I många svenska texter skrivs ofta spänningen som U istället för V av historiska skäl, men internationellt är det V eller ΔV som används. Begreppet innebär att strömmen, I, är lika med kvoten av spänningen och motståndet, vilket mer konkret innebär att om motståndet i en krets ökar så minskar strömmen, och om spänningen ökar så ökar strömmen.

I och med att spänningarna är kända ett ATX-system (12 volt, 5 volt och 3,3 volt) så är det främst strömmen och motståndet som varieras. För att räkna ut hur hög effekt som används, och därmed hur mycket energi som går åt, multipliceras spänningen och strömmen ihop för att ge effekten i watt:

P = V * I

Till exempel: kopplar du in en fläkt som drivs med 12 volt och drar 0,5 ampere så drar den totalt 12 * 0,5 = 6 watt. Men hur mycket effekt behövs egentligen i ett nätaggregat idag, behöver man sträcka sig till norr om 1 000 watt eller räcker det gott med instegsaggregaten på 500 – 750 watt? Svaret beror på vad du faktiskt har tänkt driva.

En tumregel är att för de allra flesta räcker ett aggregat på 500 till 800 watt – det förutsätter ett “normalt” system med moderkort, processor, ett grafikkort, en eller två lagringsenheter, fläktar och andra komponenter. Väldigt många kommer antagligen klara sig på mindre än så, men en annan tumregel är att det alltid är bra att ha en del svängrum – dels för att nätaggregatet kan tappa effektivitet med tiden, dels för att du ska ha utrymme för uppgraderingar och dels för att ett nätaggregat håller längre om det inte pressas till max under hela sin livstid.

Här nedanför har vi sammanställt ett diagram som fingervisning för hur kraftfullt aggregat du bör sikta på:

psu_mount

Effekt System
300 – 400 W Budgetsystem med ett strömsnålt grafikkort eller endast integrerad grafik.
500 – 700 W De flesta vanliga speldatorer med ett enkelkretsat grafikkort, en konsumentprocessor, ett par lagringsenheter och fläktar.
800 – 1 000 W Påkostade system med dubbla grafikkort, överklockade komponenter och kraftfulla entusiast- eller serverprocessorer.
1 000 – 1 500 W Entusiastsystem med upp till fyra grafikkort och andra instickskort, överklockade komponenter och kraftfulla entusiastprocessorer, som pressas med spel eller andra sysslor under långa perioder.

Notera att effektkraven i moderna datorer mångt och mycket följer hur många grafikkort du använder. Din CPU kan dra en del ström på egen hand, men jämfört med ett modernt muskelgrafikkort brukar andra komponenter bidra med en nästan försumbar del energi – det ska till rejält med hårddiskar eller fläktar för att det ska bli ett problem för ditt nätaggregat, men ett påkostat grafikkort kan dra hundratals watt på egen hand.

Det är även viktigt att hålla utkik, inte minst på de billigare aggregaten, så att merparten av effekten ligger på just 12-voltslinan. På alla nätaggregat specificeras det, oftast på en klisterlapp, hur många ampere du kan belasta respektive lina med.

Rätt nätaggregat spelar roll

Du kommer inte vinna högre klockfrekvenser eller fler bildrutor per sekund med ett dyrare nätaggregat, men det innebär inte att nätaggregatet inte är oerhört viktigt. Det finns en anledning till att man bör använda antistatskydd eller jorda sig innan man vidrör datorkomponenter – i en modern processor, ett moderkort eller ett grafikkort finns det bokstavligt talat miljardtals komponenter i form av transistorer, resistorer, kondensatorer och mycket annat, med andra ord väldigt många och väldigt känsliga ställen där saker och ting kan gå fel.

Att störningar förekommer i elnätet är regel snarare än undantag, även om svängningarna det handlar om ofta är små. Men det krävs inte stora störningar för att orsaka problem för komponenterna i en dator, så utöver att konvertera de enorma energimängderna från eluttaget till hanterbara nivåer så agerar nätaggregatet med sina säkringar och överspänningsskydd även som din brandvägg mot elnätet. Det krävs inte blixtnedslag för att ge störningar – det kan räcka med att en annan eldriven produkt i hemmet felar eller att strömmen plötsligt går.

Så med tanke på att många av oss fyller våra chassin med känslig elektronik för tusentals kronor – ibland tiotusentals – är det inte annat än rimligt att dessa kombineras med ett nätaggregat av hög kvalitet som klarar av att skydda mot störningar och ge en stabil och pålitlig strömtillförsel under flera år. Att köpa det billigaste aggregatet kanske lockar kortsiktigt, men kan komma att kosta desto mer i längden.


Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notifiera vid