Svenska Nätaggregatsguiden – Termlista

Testar och artiklar om nätaggregat för med sig en del facktermer som inte alltid är lätta att hålla reda på – här går vi igenom några av de vanligaste!

Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.

I den här guiden kommer vi gå igenom inte bara vilka som är de bästa nätaggregaten på marknaden, utan också varför. Tanken är att du som läsare och konsument ska kunna hitta rätt nätaggregat oavsett om du är lekman eller expert, och den bakomliggande teori du kan tänkas behöva ska finnas tillgänlig under de här första sidorna av Nätaggregatsguiden. Så innan vi ger oss på vad nätaggregatet gör, hur det gör det och vad du bör tänka på så kommer vi sammanfatta en lista med de facktermer som kan komma att dyka upp längre fram.

Vi börjar med några termer som lägger grunden inte bara för nätaggregat utan också för den bakomliggande elläran:

• Ström är ett mått på hur mycket elekrisk laddning som flyttas genom ett medium, exempelvis en kabel, per enhet tid. Enheten som används är Ampere, och en Ampere är samma sak som en Coulomb (enheten för elektrisk laddning) per sekund. Av historiska skäl betecknas strömmen i en krets alltid gå från den negativa polen till den positiva, trots att elektronerna (som är negativt laddade) faktiskt går åt andra hållet.
• Spänning kallas även för potentialskillnad och kan något trubbigt beskrivas som en kraft som får laddningar i ett fält (eller en ledare) att förflytta sig. En spänning mäts (i volt) alltid “över” en krets eller kabel, exempelvis mellan den positiva och negativa polen på ett batteri, snarare än vid en specifik punkt. Spänningen mäter rent fysikaliskt hur mycket rörelseenergi varje enhet laddning i fältet får.

• Resistans, eller motstånd, definieras kort och gott som förhållandet mellan strömmen och spänningen i en krets och kan fysikaliskt ses som hur “trögt” det är för elektroner att röra sig genom den. Ju högre motstånd, desto mindre laddning kan du skicka genom ett material per enhet tid med en given spänning. Hög resistans innebär också hög energiförlust, främst i form av värme.
• Effekt är ett mått på hur mycket energi som används per enhet tid. Effekten mäts i enheten watt, som i sin tur är synonymt med en Joule (SI-enheten för energi) per sekund, men även med produkten av spänningen och strömmen i en krets.
• Likström är den typen av ström som används i elektriska komponenter, och som är den mest “grundläggande” typen av ström. Här går strömmen ständigt i samma riktning, mellan en positiv och en negativ pol. Likström brukar förkortas till DC, efter engelskans Direct current.
• Växelström är den typen av ström som används direkt ur eluttaget i väggen. Växelström förkortas ofta till AC (Alternating current) och innebär att strömmen och spänningen byter riktning flera gånger i sekunden – i det svenska elnätet mer specifikt 50 gånger i sekunden (50 hertz). Fördelen med växelström gentemot likström är att energi kan transporteras längre sträckor genom elledningar med mindre energiförluster, då energin i praktiken skickas som en våg snarare än en faktisk ström med elektroner. Däremot går växelström inte att använda i de flesta elektriska komponenter (förutom exempelvis högtalare eller antenner).
• Rippel är ett fenomen som uppstår när växelström ska omvandlas till likström, vilket är precis det som sker i ett nätaggregat. Något trubbigt kan rippel beskrivas som brus eller svajningar i en krets med likström som följt med från när den konverterades från växelström. Dessa svajningar brukar mätas i millivolt, eller tusendelars volt.
• Verkningsgrad är förhållandet mellan hur mycket energi som matas in i ett system och hur mycket av det som faktiskt går att använda, det vill säga ett mått på energieffektiviteten. För 80 Plus-certifiering krävs en verkningsgrad på 80 procent, det vill säga att 20 procent eller mindre av energin går förlorad som värmeenergi.

Hur dessa begrepp hänger ihop utgör grunden för hur ett nätaggregat fungerar, och vi kommer gå igenom den biten i mer detalj på nästkommande sidor. Här nedanför går vi tills vidare igenom en del andra termer som kan vara bra att få förklarade i klartext. Flera av de här termerna kommer även förklaras lite djupare längre fram.

• PSU är helt enkelt en förkortning för Power Supply Unit, den engelska orden för nätaggregat.
• ATX är en förkortning för Advanced Technology eXtended, en standard framtagen av Intel för hur en PC bör konstrueras och som bland annat definierar formfaktorer och strömtillförsel. Vanligtvis används ATX i moderkortssammanhang där det är den vanligaste standardstorleken på moderkort för stationära datorer, men ATX är även en formfaktor för nätaggregat. Utöver just formfaktorn definierar ATX även flera av de spänningar och kontakter som används i ett modernt nätaggregat och moderkort.
• EPS är en annan uppsättning standarder ämnade för att komplettera Intels ATX-standard. EPS, som står för Entry-Level Power Supply, togs från början fram främst för riktigt kraftfulla datorer och för servrar, men är idag standard även i de flesta stationära persondatorer. Ett nämnvärt tillskott från EPS-standarden är den 8-pinskontakt som idag är allmänt vedertagen standard för att ge ström till processorn.

• 80 Plus är en certifiering som säkerställer att ett nätaggregat kan leverera minst 80 procent energieffektivitet när det belastas till 20, 50 eller 100 procent. Sedan den ursprungliga 80 Plus-standarden har ytterligare standarder som ställer ännu högre krav, så som Bronze, Silver, Gold, Platinum och Titanium presenterats.
• SFX är en annan formfaktor för nätaggregat som är vanligt förekommande i mindre chassin, exempelvis för mini ITX-moderkort. SFX har samma kontakter och spänningar som ett ATX/EPS-aggregat, men är fysiskt mindre och brukar därför inte heller nå upp i samma effekt.

Helmodulärt	Semimodulärt

• Modulärt kallas ett nätaggregat där kablarna är löstagbara. På så sätt behöver du bara koppla in de kablar du behöver vilket ger mindre trassel i chassit och därmed enklare installation och färre hinder för luftflödet från fläktarna.
• Semimodulärt kallas ett nätaggregat där vissa, men inte alla av kablarna är löstagbara. Exempelvis kan strömkablarna till moderkort, processor och grafikkort vara inbyggda i aggregatet, men kablarna till lagringsenheter och annan kringutrustning kan vara modulära.
• UPS står för Uninterruptable Power Supply och är ett batteri som kan användas för att skydda mot plötsligt strömavbrott. Tanken med en UPS är att ett batteri ska användas som en buffert som sedan försörjer exempelvis din dator – skulle strömmen sedan gå så fortsätter batteriet ge ström till datorn utan spänningsfall eller andra störningar i några minuter, tillräckligt länge för att du ska kunna spara ditt arbete och stänga av maskinen ordentligt. Lösningen är väldigt vanlig för servrar men blir även mer och mer populär bland konsumenter och entusiaster.
• Sleeving kallas det när man klär in nätaggregatets kablar i tyg (“kabelstrumpor”), oftast nylon. Många nätaggregatstillverkare levererar sina aggregat med sleeving från fabrik, men moddare och entusiaster kan i många fall vilja byta ut den mot mer kvalitativ sådan som täcker alla individuella kablar.

Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.