Det skyltas friskt från nätaggregatstillverkare med huruvida aggregaten använder japanska kondensatorer – men vad innebär det, och vad gör dessa komponenter för skillnad?
Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.
När man talar om datorkomponenter dyker spolar och kondensatorer ofta upp som exempel på huruvida de interna komponenterna håller god kvalitet, och det med god anledning. Det är två av de mest grundläggande komponenterna i elektriska kretsar, lika viktiga som transistorer och motstånd, och högkvalitativa kondensatorer och spolar används flitigt i marknadsföringen för grafikkort, moderkort och såklart nätaggregat. Men vad fyller de egentligen för funktion coh varför är de så viktiga? Och varför nämns ständigt japanska komponenter som ett mått på kvalitet? På den här sidan vill vi reda ut några av de frågetecken som finns kring dessa komponenter.
Spolar och kondensatorer – vad är det och vad används de till?
En spole (engelska: coil) är en komponent där en ledare lindas i flera cirkulära varv för att bilda en cylinder (solenoid) eller ring (toroid), ofta runt en kärna av kärn, keramik eller något annat ämne. När en spole lindas runt en magnetisk kärna kan den även kallas för en drossel (engelska: choke).
När en ström förs genom ledaren bildas ett magnetfält genom spolen; om strömmen är statisk så är magnetfältet statiskt och kan användas för att exempelvis bygga en elektromagnet. Men om strömmen förändras, exempelvis om du ökar eller sänker spänningen från strömkällan, så förändras också magnetfältet så att en ny spänning bildas i spolen som motverkar spänningsförändringen – ökar du spänningen så försöker den inducerade spänningen sänka den, och sänker du den så försöker den inducerade spänningen öka den. Hur stark ström eller spänning som kan induceras är relaterat till spolens induktans, som mäts i enheten henry (H).
En kondensator (engelska: capacitor) bygger istället kring två parallella ledande plattor (i praktiken ofta ihoprullade till en cylinder), som kan användas separerade med luft eller vakum men som oftast används tillsammans med keramik eller en elektrolyt (snarlikt vad som används i ett batteri). När en spänning läggs över plattorna så samlas elektroner på den ena plattan medan elektroner lossnar från den andra plattan, så att den ena blir positivt laddad och den andra negativt laddad och ett elektriskt fält bildas mellan dem. Om du sedan kopplar bort spänningskällan kommer kondensatorn hålla kvar sin laddning och kan i princip fungera som ett sorts batteri – sluter du en krets mellan plattorna kommer den lagrade laddningen börja flöda som en elektrisk ström. Hur mycket laddning som kan lagras beror på kondensatorns kapacitans, som mäts i enheten farad (F).
Gemensamt för båda dessa två komponenter är att de kan användas för att motverka plötsliga spänningsförändringar i en krets genom att lagra energi i elektromagnetiska fält, vilket är extremt viktigt i ett nätaggregat för att bibehålla en stabil ström som inte skadar din elektronik. De används i likriktare, det vill säga komponenten som omvandlar växelströmmen från eluttaget till likström som dina komponenter kan använda. Spolar är dessutom en grundläggande del av en transformator, som används för att omvandla en spänning till en annan.
Med andra ord spelar både spolar och kondensatorer avgörande roller i ditt nätaggregat, och därför är det också mycket viktigt att de håller bra kvalitet. Bristande kondensatorer kan till att börja med skada din elektronik, men kan rent utav vara livsfarligt då de riskerar att fatta eld eller – i extremfall – explodera. Dåliga spolar kan också innebära en brandrisk, och kan dessutom bidra till irriterande missljud i din dator i form av spoltjut.
Varför japanska kondensatorer?
Att du som konsument bör ställa krav på bra kondensatorer och spolar är därför ganska självklart, men någonting du antagligen kommer märka snabbt är att de flesta tillverkare lägger stor vikt vid att deras kondensatorer ska vara tillverkade i Japan. Men hur kommer det sig egentligen, och till vilken grad spelar det egentligen någon roll vilket land de kommer ifrån?
Det hela grundas i en misstro av kinesiska kondensatorer som uppstod år 2002 som varar än idag. En elektrolytformel stals från ett japanskt företag av en kinesisk kondensatortillverkare, men formeln skrevs ner felaktigt och orsakade mer eller mindre en massdöd av kondensatorer. Utöver detta har kinesiska kondesatorer plågats av kvalitetsinkonsekvens och dåliga designbeslut. I dagsläget finns det kinesiska kondesatorer som har samma specifikationer som de japanska, men ryktet lever kvar och man väljer därför det förstnämnda mer eller mindre för att vara på den säkra sidan angående kvalitet, livslängd och marknadsrykte.
Detta betyder dock inte att japanska kondensatorer är felfria, detta finns en del fall där deras modeller också har fallerat, men de japanska kondensatorernas starka punkt är att tillverkarna är kända för genomgående högre kvalitetskontroll och standard.
Den här artikeln är en del av Svenska Nätaggregatsguiden, ett stort, löpande test av nätaggregat och en samlingssida på Nordichardware där du alltid hittar de senaste testerna och senaste rönen om allt som har med PSU:er att göra.
