Ordlista för internminnen

Som med alla komponenter i en dator så har internminnen en viss jargong som inte alltid är lätt att förstå för den som inte är insatt. Vi har därför sammanställt en lista som förklarar vad diverse termer innebär när man pratar om just internminnen.

Frekvens – Att tala om frekvenser för internminnen skiljer sig något från när man talar om frekvenser för en CPU eller ett grafikkort, då minnet själv inte genererar någon klockfrekvens. Istället är minnet en slavenhet till sin respektive processor och hastigheten som det arbetar i är direkt knutet till hur snabbt processorn och dess minneskontroller arbetar. Förhållandet mellan dem beror på multiplar av processorns basfrekvens, som idag kallas BCLK för Intel-processorer och FSB för AMD-processorer. Processorn körs i en multipel, och minnet körs i en annan.

Gskill_TridentX_16GB_2133_2T_spd

Vilken multipel av basfrekvensen som minnet arbetar i bestäms av systemets minneskontroller och kan generellt justeras i BIOS eller UEFI. Vissa system av det enklare slaget, ofta bärbara eller ultrakompakta datorer, ställer dock automatiskt in minnesfrekvensen. Kanske det viktigaste att tänka på är att ett minne aldrig ”kör” en viss frekvens på samma sätt som en processor, utan frekvensen som står på förpackningen är ett mått på hur höga frekvenser tillverkaren garanterar att modulerna kan köras i. Utan rätt inställningar i BIOS/UEFI och utan ett moderkort och processor som klarar rätt hastigheter så kommer inte ett 2 133-megahertzminne köras i sin specificerade hastighet.

Latens – När ett kommando skickas till ett minne så kommer inte minnet skicka tillbaka svaret omedelbart, utan som med alla typer av överföringar så finns det alltid en fördröjning, mätt i antal klockcykler. Ju kortare den fördröjningen är desto snabbare svarar minnet, så ett optimalt minne har höga frekvenser i kombination med låga latenser. Latenserna skrivs ofta som en serie, exempelvis 9-9-9-24, där varje siffra betecknar svarstiden för en viss typ av operation.

Den första siffran är den som oftast används i marknadsföring, och kallas för CAS-latens, eller CL-latens. Den mäter hur många klockcykler det tar från dess att processorn begär ett värde från minnet tills dess att minnet kan svara. Ett vanligt värde för 1 600 megahertz-minnen idag är till exempel CL9, vilket innebär att det tar 9 klockcykler från dess att minneskontrollern skickat en begäran till minnet till dess att värdet kan läsas från minnets utgångspins. Hur lång en klockcykel faktiskt är, mätt i sekunder (eller rättare sagt, nanosekunder), beror på hur hög klockfrekvensen är.

Den andra siffran är tRCD, eller RAS-till-CAS. I ett minne är information lagrad i rader och kolumner, och det här värdet mäter hur många klockcykler det är mellan aktiveringen av raden och kolumnen för ett specifikt värde. Något trubbigt kan man säga att det mäter hur långt tid det tar att ”hitta” ett värde i minnet.

Siffra nummer tre kallas tRP, eller RAS Prechange. Den mäter hur många klockcykler som krävs från dess att en rad information slutar läsas till dess att en ny rad information kan börja läsas in.

Den fjärde, och oftast betydligt större, siffran kallas tRAS. Den mäter hur många klockcykler det tar från dess att processorn har hämtat ett värde från minnet till dess att den kan göra en ny begäran. Så medan exempelvis CAS och tRCD är mått på hur lång tid det tar att få ut ett specifikt värde, så är tRP och tRAS snarare värden som i kombination med klockfrekvensen berättar hur många värden som kan hämtas från minnet per enhet tid.

Det finns även ett femte värde, CMD, som inte alltid skrivs ut för alla minnesmoduler. Det är ett värde som oftast betecknas med prefixet T, exempelvis T1 eller T2, och som mäter hur lång tid det tar från dess att minnet har aktiverats till dess att det faktiskt kan ta emot kommandon från processorn. Även det här värdet mäts i klockcykler – som beskrivs här nedanför.

Klockcykel – Ovanför har vi talat en del både om frekvenser och klockcykler, men hur förhåller de sig till varandra? En dators klockfrekvens mäter i hertz hur många klockcykler som genereras varje sekund. Då svarstiden på minnen mäts i klockcykler, så varierar den faktiska tiden varje instruktion tar beroende på hur hög klockfrekvens som används.

En megahertz motsvarar 1 miljon klockcykler varje sekund, så med den frekvensen tar en klockcykel en miljondels sekund, eller en millisekund. Ett modernt minne körs dock snarare i uppåt 2 gigahertz, vilket innebär att en klockcykel endast tar ett fåtal nanosekunder. Om två minnen båda har en svarstid på 10 klockcykler, men det ena minnet har dubbelt så hög klockfrekvens, så kommer det också svara på hälften så lång tid som det andra minnet. Dock är skillnaderna aldrig så pass stora i moderna minnen.

Spänning – Spänningen på minnet påverkar den totala strömförbrukningen för systemet, och generellt använder sig ett internminne av en spänning mellan 1,35 och 1,65 volt idag. Precis som med en processor så kan man höja minnets spänning för att det ska klara högre klockfrekvenser, men med högre strömförbrukning och värmeutveckling som följd.

Värmespridare – Majoriteten av den energi som går åt i en elektrisk komponent omvandlas i slutändan till värme, så ett minne som arbetar i höga frekvenser och med höga spänningar behöver ofta använda sig av en värmespridare för att fördela värmeutveckligen jämnare och öka energiutväxlingen med den kringliggande luften. Minnen som inte används för överklockning klarar sig dock ofta helt utan värmespridare, även om de ofta används av rent estetiska skäl.

DIMM – En förkortning av Dual In-line Memory Module, den standardsockel som används för minnesmoduler. Olika minnestekniker som DDR2 och DDR3 använder olika fattningar på DIMM-platsen för att undvika förväxling. Bärbara datorer och kompakta stationära datorer använder sig i sin tur oftast av SO-DIMM, där SO står för Small Outline, och som är betydligt kortare än den stationära motsvarigheten.

https://www.nordichardware.se/images/labswedish/artiklar/Minnen/DominatorPlatinum/middlethumbnails/module_height2.JPG

Lågprofil – I en del trånga system eller med en lågt löpande tornkylare till processorn så kan det vara svårt att få plats med en minnesmodul som har höga värmespridare. Ett lågprofilsminne har oftast en minimal värmespridare eller saknar en helt och hållet, medan vissa moduler har själva PCB-höjden mindre än en standardmodul. Ett sätt att göra modulerna mindre är att vrida på minneskretsarna. På så sätt tar de mindre plats i höjdled, men som konsekvens får det också plats färre kretsar på varje modul.

32/64 bit – Windows säljs både som 32- och 64-bits versioner, men vad innebär det egentligen? Det kan vara en viktig punkt att hålla reda på när man talar om internminnen, då det påverkar hur mycket av minnet som faktiskt går att använda. Ett 32-bitars system kan, i och med att datorer använder sig av binära tal med 1 eller 0, hålla reda på 2^32 byte med information, vilket ungefär motsvarar 4 gigabyte. För att dra nytta av mer minne än så, som 8 eller 16 gigabyte, så behövs en dator och ett operativsystem som kan adressera 2^64 byte. Mer eller mindre all PC-hårdvara idag har stöd för 64-bits minnesadressering, men Windows finns fortfarande både med 64 bit (X64) och 32 bit (X32/X86), så det kan vara värt att kika en extra gång när du köper ett operativsystem separat.

10
Leave a Reply

Please Login to comment
10 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
8 Comment authors
ParadOxenemokidMean MachineMarquzzxemacs Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
Flyfisherman
Medlem

Oj vilket gediget arbete och mycket välkomnad artikel.
Bra jobbat! 🙂

Marquzz
Medlem
Marquzz

Verkligen mycket jobb nerlagt på detta. Men jag ifrågasätter beslutet att inte testa överklockningsförmågan då det är i princip detta som spelar någon roll nuförtiden. Ska man inte överklocka minnena så kan jag skriva en ”minnesguide” på några få ord; Köp de billigaste 2133 minnena i den mängd du behöver.

Lenny Valentin
Gäst
Lenny Valentin

Min egen kommentar, utöver att tacka för ett gediget väl utfört jobb såklart, är väl snarare att försöka undvika att i onödan försvenska det engelska ordet ”kit”, typ ”minneskit”, då ordmeningen förvandlas rejält om man läser lite slarvigt… 😛

I övrigt, tack för en intressant artikel!

Anton Karmehed
Admin

[quote name=”Marquzz”]Verkligen mycket jobb nerlagt på detta. Men jag ifrågasätter beslutet att inte testa överklockningsförmågan då det är i princip detta som spelar någon roll nuförtiden. Ska man inte överklocka minnena så kan jag skriva en ”minnesguide” på några få ord; Köp de billigaste 2133 minnena i den mängd du behöver.[/quote]Det ideala skulle vara att få med mer djupgående överklockningstester på minnena. I en realistisk värld är det däremot till stor del att slänga tid och pengar i sjön. 🙁Vi har fokuserat på minnespaket i budget- och mellanklassen med några få undantag och merparten av de som idag bygger sin… Läs hela »

Flyfisherman
Medlem

Jag instämmer med Anton när det gäller överklockning, ja förutom då att man måste se till att aktivera Intel [b]XMP[/b] (Extreme Memory Profile) eller motsvarande AMD AMP i BIOS – [i]saknas i ordlistan[/i] – för att kunna köra minnena på den frekvens och timings som anges i specifikationerna, annars kommer ju dessa i regel endast att köra i 1333 MHz. Jag såg också att AnandTech har tagit fram en enkel formel som egentligen skall ses som ett riktvärde, som AnandTech kallar Performance Index (PI):PI=Minnesfrekvensen/CL tex. 1600MHz dividerat med CL9=178 och dom påstår att Prestanda Index (PI) om minst 200 är… Läs hela »

Fredrik
Medlem
Fredrik

Jag är benägen att hålla med Marquzz i frågan om överklockningen. Det är det enda som spelar roll.

Skulle jag sammanfatta mitt intryck av minnen så köp de billigaste minnena du kan hitta, som ryms under din CPU-kylare, som kan överklockas helst med flera steg.

Ju fler steg du kan överklocka (även med försämrade latenser), desto bättre köp.

Egentligen borde minnena grupperas med avseende på fysisk storlek, minnesmängd och uppnådd maxöverklockning där köprekommendationen blir den modul som hade lägst utgångspris (förmodligen direkt korrelerat till dess utgångshastighet).

Marquzz
Medlem
Marquzz

[quote name=”Anton Karmehed”][quote name=”Marquzz”]Verkligen mycket jobb nerlagt på detta. Men jag ifrågasätter beslutet att inte testa överklockningsförmågan då det är i princip detta som spelar någon roll nuförtiden. Ska man inte överklocka minnena så kan jag skriva en ”minnesguide” på några få ord; Köp de billigaste 2133 minnena i den mängd du behöver.[/quote] *Väldigt mycket text av herr Karmehed som gjorde att jag inte kunde posta kommentaren ;)* [/quote] Du har också rätt i det du skriver och jag utgår ifrån mig själv och de ”kretsar” jag rör mig i när jag skrev som jag gjorde. Denna guide är nog… Läs hela »

Mean Machine
Gäst
Mean Machine

Det finns ingen som helst verklighetsförankring i eventuella överklockningstester och det är därför helt bortkastat att ens testa överklockning. Även om tillverkarna av någon anledning inte skulle skicka handplockade testexemplar med bättre eller högre binnade kretsar för bättre överklockning är det närmast garanterat att du får något annat på just dina minnen om en månad. Corsair är mästare på att ha ett hundratal revisioner av varje artikelnummer, andra bemödar sig inte att uttrycka artikelnumret alls. Det man får när man köper minnen är en garanterad frekvens och givna latenser. Många DDR3-1333-minnen gör gladeligen 2600MHz+, medan många DDR3-2133-minnen kanske fallerar redan… Läs hela »

emokid
Medlem
emokid

Skulle ni kunna testa några ecc och ecc reg minnen? Bara för att se ungefär vad såna minnen betyder för prestandan.

ParadOxen
Gäst
ParadOxen

Det vore trevligt om man kunde se måtten på minnena, särskilt höjden, då det kan vara ganska så tajt ibland.