Jmicron

JMicron MJF670H

Gränssnitt SATA 6Gbps – AHCI
Kanaler 4
Typ av processor Singel Core 32-bit ARM968E
Testade enheter Adata SX930

MJF670H är en 4-kanals kontroller och är alltså inte designad att slåss med drakarna från Marvell, OCZ eller Samsung utan snarare mer designad för mellanklass eller budgetenheter. Den borde därför ligga i ungefär samma klass som SMI 2246 och Phison S10.

Själva kontrollern är byggd på en ensam 32-bit ARM968E processor som är den minsta, och mest effektiva, av alla processorer i ARMs ARM9-familj. Vidare så har kontrollern stöd för upp till 8 NAND-enheter per kanal och det finns även stöd för alla de senaste minneskretsarna från Intel/Micron, Sandisk/Toshiba. Kontrollern har däremot inte stöd för TLC, vilket kan kännas lite märkligt för en kontroller som primärt riktar sig mot enheter i de lägre prisklasserna. Det finns inte heller stöd för LDPC eller RAID-liknande paritet, som det finns i SM2256. Däremot så har den nya kontrollern stöd för BHC ECC med upp till 72bit per 1KB, vilket är betydligt mer än i tidigare kontrollerkretsar från JMicron. En stor begränsning är att kontrollern har endast stöd för max 512 megabyte DRAM, vilket gör att man ej kan ha kapacitet högre än 512 gigabyte.

Vi ska också nämna att JMicron har, likt många andra, byggt in stöd för pSLC (Pseudo SLC eller låtsas SLC). JMicron kallar tekniker för Write Booster och det fungerar ungefär på samma sätt som många av konkurrenternas lösningar. MLC och TLC NAND kan skrivas som SLC (man lagrar bara en databit i varje cell) tillfälligt för att få bättre prestanda. Det som skrivits till cachen skrivs sedan över i TLC eller MLC när enheten är i vila. Prestandan är inte lika bra som riktig SLC, men det ger i alla fall en märkbar prestandaökning och i vissa fall så kan det även minska Write Amplification (man vill ha låg WA). I JMicrons fall så cachar man alla inkommande skrivningar i en del av MLC-delen som ska vara mellan 4 och 16 gigabyte beroende på modell (obekräftad uppgift). Här lagras alla inkommande skrivningar och då görs så kallad ”write optimization” på dem. I klarspråk så betyder det att flera små skrivningar slås ihop till en stor vilket ger bättre prestanda eftersom en SSD skriver snabbare sekventiellt än slumpmässigt.


Den här artikeln är en del av Svenska SSD-guiden, världens största löpande test av SSD-enheter och din hub för allt som har med SSD-enheter att göra på Nordichardware. Där hittar du alltid våra senaste tester och rekommendationer, samt djupdykningar för dig som vill lära dig mer om flashlagring.

Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid