En trappa ned - R&D

Man kan förmodligen inte få en bättre presentation i hur datormöss fungerar än den vi fick av Francois Morier som gick igenom vilka problem man kan stöta på i utvecklingen samt hur Logitech jobbar för att lösa dessa. Med trettio års erfaranhet av utveckling och höga vinster är vi inte förvånade över att Logitech har råd med kompetens. I och med att man har liknande lokaler på andra platser i världen kan varje avdelning rikta in sig på ett specifikt utvecklingsområde – Logitechs ”World Wide Design Team” är uppdelat i USA, Schweiz, Irland och Taiwan. Från vad vi har sett så verkar möss vara inriktningen för den Schweziska avdelningen.

I vår inbjudan blev vi ombedda att inte ta några bilder från utvecklingslabbet, vi fick som tur var ett undantagstillstånd på plats. När man går ned för trapporna till källarplanet inser man att den här delen inte är till för att visa upp produkter för besökare – det här är R&D-avdelningen.

Det första rummet vi besöker är rummet där man testar stryktålighet och avläsningsförmåga. Logitech vill påpeka att de utvecklat och framtagit alla robotar själva.

 

Som vi nämnt tidigare ska möss från Logitech klara 20 miljoner klick. För att testa det har man en robot som helt enkelt klickar på musen 20 miljoner gånger vilket motsvarar cirka tre månader. Maskinen kan även imitera andra rörelser så att man även kan undersöka hur den påverkas av annat slitage.

När det kommer till avläsningsförmåga finns det två punkter man tittar närmare på i det här labbet. Hur bra musen avläser på glas och hur snabba rörelser den kan registrera. Det svåra med att mäta avläsningsförmåga på en glasskiva är att skivan måste vara ren från smuts, annars får man ett felaktigt resultat. Logitech har löst det genom att se till att glaset och musen aldrig kommer i kontakt då musen svävar ett par millimeter ovanför glaset. Maskinen till höger har som uppgift att mäta hur bra musen avläser rörelser. Om en mus inte kan läsa av tillräckligt snabbt, men kom ihåg att högt DPI inte alltid betyder att den läser av snabbt. För att mäta det har man en platta som roterar under musen. Självklart går det även att ställa in så att den byter håll efter ett antal varv för att simulera att man som användare drar musen fram och tillbaka. Resultatet presenteras sedan i form av en matlab-fil.

 

Nästa rum fick vi inte veta mycket mer än att det är här de utvecklar sensorerna.

 

De rum vi besökt i källaren skriker knappast high-tech men när vi kliver in i det sista rummet för dagen är känslan lite annorlunda. Det är nämligen här man gör tester för att mäta de trådlösa anslutningarna. För att få jämförbara resultat har man därför isolerat så att rummet är fritt från externa störningar. Det är inte lätt att sätta sig in i hur det fungerar men oavsett så är det ett intressant rum. Men man vill inte vara där inne för länge då även akustiken påverkas vilket faktiskt ger en obehaglig känsla. Är man intresserad av att ha en liknande anläggning får man punga ut med cirka 100 000 euro för byggnadskostnaden.

 

Daniel Borel Innovation Center är en byggnad utöver det vanliga. Från utsidan är det inget som står ut men insidan överraskar med spelanläggningar och en källare fylld med teknik. Vi fick se fyra av rummen på R&D-avdelningen och vi kan bara föreställa oss vad som finns bakom de stänga dörrarna.

Vi tackar Logitech för ett mycket intressant besök.

Innehåll

4
Leave a Reply

avatar
4 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
4 Comment authors
BirksNils-Erik Gustafsson-Tjalve-Tempel Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
Tempel
Medlem
Tempel

Kul med sådana här reportage!

-Tjalve-
Gäst
-Tjalve-

Jag gillar sådana här reppotage. Det gör att man kommer närmare tillverkarna på något sätt 🙂

Nils-Erik Gustafsson
Gäst
Nils-Erik Gustafsson

Trevligt reportage, men jag skulle inte kalla École Polytechnique Fédérale de Lausanne för ”tekniskt institut” utan för ”teknisk högskola” (precis som ETH i Zürich är). Det var förresten EPFL:s professor Jean-Daniel Nicoud som designade vad som blev Logitechs första mus, även om den inledningsvis tillverkades hos urfabrikanten Dubois Depraz SA. Jag arbetade på CERN 1982 och efter att ha pratat med professor Nicoud köpte jag in en av de första Depraz-mössen. Den hade ett fräst mässingsblock som huvudkomponent, men fungerade dåligt. Efter telefonsamtal med Depraz fick jag en Mark II-modell istället. Då var den frästa mässingen utbytt mot ett gjutet… Läs hela »

Birks
Medlem
Birks

Om de inte hade en robot för att testa ”ta på sig och ta av sig headsetet” så borde de bygga en, mitt G930 gick av och jag är tydligen inte ensam.
Men vi får se vad supporten säger då garantin gått ut.