Många möjligheter

När grundstommen till det vi idag kallar plast upptäcktes i början på 1900-talet hade man ingen aning om hur mycket det skulle komma att användas till. Man hade upptäckt något nytt med stor potential, men som vanligt med allt som är helt nytt inom vetenskapens värld är det ett långt steg från upptäckt till praktisk applikation. Det tar tid innan alla har fått en chans att testa möjligheterna.

Konceptet med plast fanns redan på mitten av 1800-talet, men det misslyckades då och det var först med upptäckterna av polystyren (hårdplast), polyvinylklorid (vinyl) och polyamid (nylon) som man hade riktigt stabila produkter att jobba med. Frågan var vad man skulle göra med den. Det ledde senare till utvecklingen av syntetiskt gummi som även det spelar en stor roll i dagens samhälle.

Den kanske första riktiga storsäljaren bland plastprodukter var nylonstrumpor, vilket var mycket tack vare hysterisk marknadsföring och en hype sällan skådad.

nylonstrumpor

Nylsonstrumpor – en av de första storsäljarna för ”plasttillverkare”

Det där långa steget från upptäckt till verklighet är något som tyvärr har avslutat i stort sett varje populärvetenskaplig artikel jag skrivit på NordicHardware. I grafens fall är det precis så, fast produkten ifråga är kanske av ännu större vikt än när plasten kom. Plast revolutionerade ett samhälle (som inte hade samma miljökrav som idag). Det var lätt, starkt, billigt och enkelt att massproducera.

Plasten vände upp och ner på samhället och ledde till att nya och billiga produkter kunde pumpas ut i en takt som ingen kunnat ana. Det var dessutom nytt och därmed trendigt, och det gjordes ruskigt mycket reklam för det. Plast på den tiden var något positivt. Inte som idag när man grämer sig över ”plastdetaljer” och uttrycket ”plastig känsla” har en stark negativ klang. På den tiden var metall klumpigt och jobbigt, då var plast hett. Det rådde rena plasthetsen i mitten på 1940-talet och det varade ett antal decennier framåt.

Grafen – ersättaren?

kolpulver

Kol i pulverform

Grafen är kol. Det vill säga ett av de grundämnen som vi har extremt god tillgång till på jorden. Det är inga problem för naturen att bryta ner i sin rena form, men likt plast kan det nog bli så att det förekommer i former som är mindre lätta att bryta ner. Grafens elektriska egenskaper är dock unika och extremt lovande.

En kemist eller uppfinnare nöjer sig inte med bara ”lovande” utan kommer att manipulera det på så många sätt som möjligt för att få ut maximal potential. Grafenföreningar kommer därför att komma, och det har redan kommit, fram flera i olika laboratorier som har fungerat väl för sina områden.

highk_large

High-K Metal Gate-transistor

Kiseltransistorn har ett antal år kvar fortfarande, men grafen har attraherat ett stort intresse från teknikindustrin som en möjlig ersättare i framtiden. Kiseltransistorn genererar en hel del värme, vilket ni säkert märkt, men det är fortfarande den bästa fälteffekttransistor vi har för våra kretsar. Intel, IBM, TSMC, UMC, GlobalFoundries, Toshiba, Samsung, med flera har genom den ena genialiska lösningen efter den andra lyckats pressa kiseltransistorn till nivåer som vi för många år sedan inte trodde var möjligt.

Grafens elektriska egenskaper var början till intresset, men sedan dess har det bara blivit bättre.

12
Leave a Reply

Please Login to comment
12 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
12 Comment authors
thisHenrik BerntssonstornbringerAnton KarmehedTempel Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
flopper
Medlem
flopper

Ser med andra ord helsvart ut för framtiden?
😆

-Tjalve-
Gäst
-Tjalve-

Man vill ju bara att det ska komma slutprodukter baserad på detta… nu 🙂

Jacob Hugosson
Medlem

Tack för en strålande artikel Andreas, även jag som följt grafen ett tag har lärt mig en del nytt! Det låter ju verkligen mer som en tidsfråga innan vi går från plaståldern till ”grafenåldern”.

Som sann hårdvaruentusiast borde jag säga att transistorn och elektronik är det som intresserar mig mest men jag tänker allt mer på alla andra användningsområden 😆

jaqob
Medlem
jaqob

Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset postumt.… Läs hela »

-Boris-
Medlem
-Boris-

[quote name=”jaqob”]Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset… Läs hela »

Hans
Medlem
Hans

Väldigt fin artikel och väldigt interessant. *thumbs up*

Dessutom väldigt bra svenska. =)

Tempel
Medlem
Tempel

Sånt här som gör NH så jäkla bra… lite mer lite djupare och mer insatt.

Väldigt bra förklarat!

Anton Karmehed
Admin

Som Jacob sa, mycket lärorikt och intressant även för oss som tycker att man har ganska bra koll på ämnet.
Det ska verkligen bli spännande att se om Grafen kan leva upp till sina potential, bara om man når några så är det ju en stor grej. 🙂

John Svensson
Medlem
John Svensson

Tackar för ett väldigt fint arbete, alltid kul att läsa om teknikens framtida möjligheter.

Vore kul om fler med ”specialkunskap”, följde efter.

Henrik Berntsson
Admin

mycket intressant att kika på grafen lite närmare! bara en sån sak som transistorer i 155 GHz på 40 (!) nm är ju galet redan nu. Hoppas och tror på en riktigt häftig uberdatorkraft i framtiden mha grafen 🙂
tackar för en riktigt fin inblick i ämnet!
edit: självkylande transistorer, tysta datorer till folket 🙂

this
Medlem
this

Så jävla intressant! Mycket bra skrivet dessutom 🙂 NH visar verkligen var skåpet ska stå och får de andra svenska sidorna att blekna.