RAMBUS: PC800 vs. PC1066

Många har
irriterat sig på Intel som låste deras nya processorplattform
med Rambus-minnet. Orsaken var oklanderlig, priset var flera gånger
högre än SDRAM och DDR-SDRAM och även om det har sjunkit i
pris så är priserna ofta minst det dubbla mot DDR-SDRAM. Men nu
börjar även prestandan bli en stor fråga för Rambus då
det dyker upp mycket billigare DDR-chipset med liknande prestanda för
Penium 4. Intel och Rambus måste göra något för att
motverka detta, effekten blir som sagt var helt enkelt en höjning i klockfrekvensen
på Rambus-minnet.

Processorbussen
(FSB = Front Side Bus) är en stor faktor för prestandan i en modern
PC. På grund av detta är det inte bara processorernas faktiska
klockfrekvenser som är intressanta när AMD och Intel släpper
nya processor-serier. Intels Willamette Pentium 4 är en processor baserad
på en FSB på 100 MHz och kommer så förbli tills början
av nästa år. Då kommer Intel introducera deras nya Northwood-kärna
som är baserad på 0.13microns tillverkningsteknik. Om allting går
som det ska kommer även Pentium 4 processorerna gå över till
en processorbuss på 133Mhz (533Mhz effektiv). För Pentium 4 processorn
är det den första ökningen i processorbuss men inte säkert
den sista. Eftersom Rambus-minnet på Pentium 4 processorerna har en
effektiv klockfrekvens som är dubbelt så hög som FSB kommer
även Rambus-minnets hastigheter ökas, 2x533Mhz = 1066Mhz. Läs
gärna mer om Pentium 4 processorns kvadrupelpumpade processorbuss i vår
Pentium
4 2.0Ghz recension.

Många frågar
sig antagligen om detta kan ge en stor prestandaökning eller om det överhuvudtaget
gör någon skillnad. Svaret på denna fråga är precis
det vi ska försöka ta reda på i denna artikel. Egentligen
kan man kalla detta både för en artikel och recension då
vi inriktar oss på Samsungs PC800 RDRAM minne för testerna och
"överklockningen".

Faktum är
att tidigare under året så släppte AMD deras 266Mhz Athlon
Thunderbird modeller och samtidigt introducerade VIA deras KT133A chipsetet.
AMD ökade processorbussen med 25% precis som Intel kommer göra med
Pentium 4 och resultatet blev en prestandavinst på runt 10% i de flesta
applikationer. Det är en klart respektabel prestandaökning och kommer
Intel upp i samma klass blir det en mycket bra grund för speciellt Northwood-kärnan
att stå på.

Inför denna

artikel var vi inställda på att vår enda chans att få

ett fungerande system med en FSB på 133 MHz var att få förtestade

PC1066 Rambus-minnen från Rambus och även ett modifierat i850-moderkort.

Som flera av er märkte i vår ABIT TH7II-RAID-recension hade vi

fel på båda punkter. Vårt Rambus-minne visade sig klara

hastigheter över 1100Mhz och även moderkortet i sitt originalutförande.

Vi hade smärre

förhoppningar om att minnet skulle klara hastigheter runt 1066Mhz men

moderkortet hade vi inte höga förväntningar på. Varför

just moderkortet kändes som det största problemet var på grund

av de elaka rykten på Internet som sade att RDRAM-minnets klockgeneratorer

var för klena på dagens moderkort vilket gjorde att de inte klarade

hastigheter upp mot 1066Mhz.

Klockgeneratorer på ABIT TH7II-RAID

Moderkort med

utbytta Klockgeneratorer har skickats från Rambus till testsajter just

för att visa prestandaökningen med 133Mhz FSB. Så vi fick

minst sagt en glad överraskning när vårt ABIT TH7II-RAID klarade

133Mhz FSB med minnet på max utan några som helst svårigheter.

Samsungs PC800

RDRAM-minne fick vi från Riksdata.se

och är som namnet antyder bara testat för 800Mhz. Vad vi vet finns

det av förklarliga skäl inget "officiellt" PC1066-minne

i handeln.

Rambus-minnen

avger en hel del värme om man jämför med andra sorters minnen

som SDRAM och DDR-SDRAM. Därför är alla Rambus-moduler utrustade

med en aluminium-heatspreader som sitter fastnitad på själva PCB-plattan.

Samsung PC800 RDRAM fram

Samsung PC800 RDRAM bak

Utan någon

extra kylning eller modifikationer så lyckades vi pressa upp Rambus-minnet

till 142Mhz FSB vilket ger en effektiv klockfrekvens på 1136Mhz. 1200Mhz

Rambus-minne skall enligt Rambus planer släppas i slutet av 2002 eller

början av 2003. I det perspektivet så är det verkligen ingen

dålig bedrift att redan ligga runt ~1150Mhz.

För att

testerna skall reflektera prestandaökningen med högre processor-

och minnesbuss har vi försökt få klockfrekvensen på

processorn att hela tiden ligga på eller runt 2.0Ghz. I 142Mhz buss

resulterade det i en processorklockfrekvens på lite under 2.0Ghz, eller

rättare sagt 1988Mhz. Även om det inte borde betyda mycket för

prestandan så är det värt att nämna.

Med hjälp

av ABIT TH7II-RAID-kortets AGP-Fix har vi även kunnat köra 142FSB-testet

med grafikkortet i dess riktiga hastighet så det har inte blivit någon

prestandaskillnad på grund av högre AGP-hastighet.

De första

testerna vi ger oss på är minnestesterna. Det är onekligen

här vi borde se den största skillnaden mellan 100- och 133Mhz-systemen.

Minnesbandbredden har ökats med 33% och nu är det dags att se vad

det gör för prestandan.

I SiSoft Sandra

får vi en prestandaökning runt 33% vilket innebär en väldigt

bra användning av den större minnesbandbredden.

I Cachemem ser

vi "bara" en ökning på runt 20% i läs-delen av testet

men skriv-delen ökar faktiskt med exakt 33%.

Det är inget

tvivel om att vi får en fin ökning i minnesbandbredden och så

även i minnesprestandan. Men nu ska vi se om det verkligen kan utnyttjas

i vanliga applikationer som t.ex spel.

Alla speltester

är gjorda i två upplösningar, 640×480 och 1024×768. Då

får vi i de lägre upplösningarna verkligen se vad den ökade

minnesbandbredden kan göra. Men eftersom de flesta spelar sina spel i

1024×768-upplösning är det självklart att vi även ska

ha med den i testerna.

Första

speltestet är inte helt oväntat Quake3.

I Quake3 ser

vi att den kraftiga ökningen i minnesbandbredd inte nödvändigtvis

ger så mycket prestandaökning som man kan hoppas på. I den

lägre upplösningen ökar prestandan med 13% vilket ändå

får ses som en väldigt bra ökning. När vi drar upp detaljrikedomen

och även upplösningen så är det grafikkortet som inte

riktigt hänger med och vi ser därför knappt någon prestandaökning

överhuvudtaget.

Även detta

spel är baserat på den populära Quake3-motorn men den är

väldigt omgjord och optimerad vilket ger bättre grafik men även

ett mer krävande spel. Vi hade i avsikt att testa systemen i fullversionen

av RTCW men tyvärr så fungerade inget av våra speldemos i

fullversionen så vi fick använda oss av den äldre ’MultiplayerTest’-versionen.

Förslag eller anvisningar på hur man gör tester i fullversionen

av RTCW skickas gärna till mig

per mail.

Testresultaten

i RTCW ska inte tas på för stort allvar då värdena ändrade

sig minst sagt drastiskt från test till test. Men vi lyckades till slut

få acceptabla värden för alla systemen.

I båda upplösningarna är skillnaden ca 5-7% vilket inte är

fy skam för ett spel så beroende av grafikkortet.

Många har

spelat det Matrix-inspirerade Max Payne och flera känner säkert

till att ’lobby’-testet i 3Dmark2001 använder sig av Max Paynes grafikmotor.

Av denna anledning har utvecklarna inte brytt sig om att göra testdemon

för själva spelet men det har senare kommit fram utomstående

testdemon som möjliggör tester även i spelet.

Max Payne är

ett spel som är erkänt för att ta vara på processorkraft

och minnesbandbredd. Vi ser en prestandaökning på 8% i båda

upplösningarna vilket är klart godkändt. Nu vet vi lite mer

om hur Pentium 4-processorn med 133Mhz buss klarar sig i riktiga spel men

självklart ska vi ha lite syntetiska 3D-tester också.

Först ut

är Madonions omåttligt populära 3Dmark2001 och vi har kört

testet med originalinställningarna.

En prestandaökning

på 5% är inte så mycket men ser man det i sitt sammanhang

och istället tänker 350 poäng, då är det många

med mig som tycker det är en väsentlig ökning.

DroneZmark är

baserat på just spelet DroneZ men eftersom detta är en version

som bara är avsedd för just 3D-tester (icke spelbar version) så

känner vi att den hör hemma bland de syntetiska testerna.

Här ser

vi att det enbart är grafikkortet som håller tillbaka resten av

systemet. Det visar att hur bra processor du än har så är

det viktigt att para ihop den med ett likvärdigt grafikkort. Detsamma

gäller självklart på andra hållet också. Nu är

ju inte GeForce3 ett dåligt grafikkort så i detta fallet är

det helt enkelt ett väldigt grafikortskrävande test.

Med ett antal

tester och lite mer information i ryggen har vi nu fått en lite bättre

bild av de kommande 133Mhz (533Mhz) Pentium 4-processorerna och även

Rambus-minnets prestanda. Men är detta verkligen tillräckligt för

att få AMD att halta bakom, och ännu viktigare för den här

artikeln, har Rambus-minnet någon framtid?

En sak som är

säker är att en ökning på 33% i processorbuss och minnesbandbredd

ger en fin prestandaökning. Det ligger faktiskt på runt 7-10% i

prestandaskillnad och det är jämförbart med AMDs resultat när

de gick från 100Mhz till 133Mhz busshastighet på deras Thunderbird-processorer.

Intel behöver

verkligen något som kan öka Pentium 4-processorernas prestanda

efter AMDs release av Athlon XP och speciellt den senaste modellen 1900+ (1.6Ghz).

Om AMD gör som de har sagt, bara överför Palomino (Athlon 4/MP/XP)

till 0.13 mikroner så kan framtiden se lite ljusare ut för Intel.

AMD kommer med sin 0.13-mikroners Athlon XP (Thoroughbred) höja klockfrekvenserna

avsevärt men utöver detta och en minskad värmeutveckling så

ska det inte utgöra några förändringar i prestandan i

jämförelse med de 0.18 mikroners-modellerna som finns nu.

Intel däremot har enligt egna uppgifter flera prestandaökande förändringar

på deras 0.13-mikroners Pentium 4-processor (Northwood). För det

första så är det den nya 133Mhz (533Mhz) processorbussen som

vi har tittat närmare och vilket enligt våra egna tester ger en

prestandaökning på runt 7-10%. Intel ska även utrusta Northwood-processorerna

med en 512KB L2 cache som är en fördubbling av L2-cachens nuvarande

storlek, 256KB. De siffror som har kommit på tal när man diskuterat

L2-cachens inverkan på processorprestandan har legat runt 5-10%. Detta

ger en teoretisk prestandaökning på runt 12-20% till de nya Northwood-processorernas

fördel över Intels nuvarande Willamette-kärna.

Den stora frågan

nu är om Rambus fortfarande kommer vara en stark allierad till Intel

med de nya 533Mhz Pentium 4-processorerna. Vi ser att Rambus-minnet utan några

problem klarar av hastigheter en bra bit över 1066Mhz och prestandan

är mycket bra. Rambus har även en mycket intressant "roadmap"

som innehåller flera positiva förändringar för Rambus-minnet.

För det första är det då de nya hastigheterna PC1066

och PC1200 (PC1066 i början av nästa år och PC1200 i slutet

av nästa år) men även flera åtgärder för att

sänka produktionskostnaden så mycket som möjligt.

Billigare produktionskostnader

och en stegvis höjning av Rambusminnets klockfrekvens visar på

en ljus framtid för processorernas hungrande efter bandbredd. Hurvida

DDR-SDRAM kommer klara dessa bedrifter eller kanske överta marknaden

helt det får framtiden utvisa. Men Rambus ser inte ut att ge upp utan

en ordentlig kamp.

Om man i nuläget

ska investera i Rambus-minnen så vill man självklart få tag

i minnen som garanterat klarar den nya 133Mhz-bussen som introduceras nästa

år. De flesta av dagens PC800 RDRAM-moduler klarar säkert detta

galant och vad vi har sett i våra tester så är Samsungs PC800-minne

ett ypperligt val då de klarade en klockfrekvens över 1130Mhz.

Vi vill tacka

Riksdata som har bidragit med Samsungs

PC800-minne för denna recension.

Skriven av:

Anton Karmehed

Har ni frågor eller kommentarer kan ni gärna skicka ett mail.