Det finns många nätaggregat i svenska butiker med samma kapcitet, allt från budgetmodeller till ordentliga entusiastmodeller. Vad är då skillnaden mellan dessa och vad får du för alla extra slantar du måste betala? Vi ska gå igenom ett par av komponenterna i ett nätaggregat och visa på vad som skiljer sig.

Du är köpsugen efter en ny dator och börjar genast komponera ihop en inköpslista – när du kommer till nätaggregaten så siktar du in dig på en modell med 750 watt, lagom för en lite kraftfullare dator med bara ett grafikkort. Du hittar en modell som kostar närmare 2 000 kronor samtidigt som du hittar en för bara 500 kronor, båda med samma effekt – finns det något som gör så att du ska välja det dyrare?

Effektivitet och finesser som underlättar ditt bygge

Den mest uppenbara skillnaden som syns bara genom att titta på nätaggregat inom samma kapacitet är att effektivitesnivån skiljer sig, exempelvis är det ena bara 80 Plus Standard eller 80 Plus Bronze medan det påkostade kanske är 80 Plus Platinum eller rent utav 80 Plus Titanium (vi har gått igenom skillnaden mellan olika 80 Plus-nivåer i en tidigare artikel som du kan läsa här). Detta betyder rent driftmässigt att den högre certifierade modellen kommer kosta dig mindre i en ren elkostnad då det blir betydligt mindre spillvärme. Det innebär också mindre värme som resten av datorn behöver handskas med.

Det andra som syns bara genom att titta på exempelvis kartongen eller företagets hemsida är funktioner som gör användningen lättare, exempelvis modularitet där kablarna går att koppla loss, vilket underlättar för installation och kabeldragning. En annan populär funktion är semipassivitet, då nätaggregatets fläkt inte börjar snurra förrän den verkligen behövs. Det är en funktion som många av de mer effektivare varianterna innehar, just på grund av den låga nivån på spillvärme som behöver transporteras bort.

Allt syns inte i specifikationslistan

Fler skillnader än detta brukar vara svårt att hitta bland specifikationerna hos återförsäljaren, vilket innebär att man helt enkelt köper det billigare just för att pengarna då kan läggas på annat, men detta är inte hela historien om hur ett nätaggregat presterar. Vår PSU-guide går igenom bland annat rippelvärden, spänningsreglering och komponenter som är viktiga för driften. Nedan följer en kort beskrivning:

  • Rippel är ett fenomen som uppstår när växelström ska omvandlas till likström, vilket är precis det som sker i ett nätaggregat. Något trubbigt kan rippel beskrivas som brus eller svajningar i en krets med likström som följt med från när den konverterades från växelström. Dessa svajningar brukar mätas i millivolt, eller tusendelars volt. Det förkommer alltid rippel i nätaggregat och komponenterna är byggda för att klara av lite varierande spänning. Men blir rippelvärdet för högt kan flera av de känsligare komponenterna bete sig fel eller rent av gå sönder.
  • Spänningsreglering är en benämning på hur pass bra ditt nätaggregat hanterar spänningarna som ska ut till dina komponenter, dessa är +12V, +5V, 3,3V, -12V och +5Vsb. Till skillnad från rippel så är det här inte tillfälliga svajningar i spänningen, utan ett mått på hur mycket spänningen varierar från en tidpunkt till en annan, utan istället hur pass bra aggregatet håller målspänningarna om man bortser från rippelskillnaderna. Dessa spänningar kommer alltid variera från sina utsatta siffror – ATX-specifikationerna för ett nätaggregat tillåter en felmarginal på 5 procent, men ju mer konsekventa siffror på de olika belastningarna desto bättre. Det vill säga att om ett nätaggregat håller en spänning på 12V-linan som ligger på 12.05V genom alla belastningar, från vila upp till 100 procent, är det i toppklass. Men precis som högt rippel så kan dålig spänningsreglering vara direkt skadligt för dina komponenter.

https://www.nordichardware.se/images/labswedish/artiklar/Nataggregat/PSU-guiden/largethumbnails/Corsair_AX1200_001.jpg

Komponentvalen i nätaggregat är också något som spelar roll och kondensatorer är något som påverkar båda parametrarna ovanför. Det första steget i ett nätaggregat är Transient filtering där en metalloxid-varistor filtrerar bort eventuella strömspikar från nätspänningen som kan orsaka problem i nätaggregatet. Detta är något som vissa extremt billiga nätaggregat skippar för att spara pengar, dessa modellerna vill man hålla sig långt ifrån – men sådana funktioner står inte alltid med i specifikationslistan hos återförsäljaren, så därför är det extra viktigt att alltid läsa nätaggregatstester för att veta vilka komponenter som används och vilka skydd som finns.

Nästa viktiga komponent som det också snålas med är kondensatorkvalitet. Det talas väldigt mycket om japanska kondensatorer och certifiering för 105 grader Celsius, men det är rätt otydligt om varför. Först och främst så står 105C för att kondensatorn klarar av sin utsatta drifttid vid 105 grader Celsius, en drifttid som brukar vara på ett par tusen timmar. Skillnaden mellan en kondensator specifierad för 85C och 105C med samma drifttid är att livstiden dubbleras vid varje temperatursänkning på 10C. Så vid exempelvis 45 grader Celsius drifttemperatur kommer en 105C-specifierad kondensator hålla i 128 000 timmar (~14,6 år) och motsvarande kondensator för 85C håller endast i 32 000 timmar (~3,6 år). Det är värt att kika på om det nätaggregat du är ute efter har lagt de extra pengarna på att förse den modellen med ordentliga kondensatorer.

Är du mer nyfiken på hur spolar och kondensatorer fungerar och vilken skillnad de gör så kan du ta en titt i Svenska Nätaggregatsguiden.

Vad ska man då titta efter när man tittar efter nätaggregat?

Den egentligen viktigaste parametern du ska kika på är garantin, vissa modeller har hela 7 – 10 års garanti, vilket generellt pekar på toppkomponenter, precis som effektivitetsnivån. För att få hög effektivitet krävs det en viss nivå av de interna delarna för att klara av specifikationen. Är du budgetmedveten så kika noga efter tester och kika på nätaggregat från välrenommerade tillverkare.

Sist men inte minst, kika in i vår PSU-Guide för att få en överblick över prestandan (för både effektivitet, rippel och spänningsreglering) och våra rekommendationer. Vårt mål är att gå igenom allt från budgetmodeller till de allra bästa entusiastmodellerna.

Lägsta pris på Prisjakt.nu

5
Leave a Reply

avatar
5 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
5 Comment authors
Sions-Tjalve-Morkul_AnKaN_Michael Z Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
Michael Z
Gäst
Michael Z

Kör med en Super Flower Leadex 2000W.
Bästa jag haft. Lite kort 24p sladd bara

_AnKaN_
Medlem
_AnKaN_

Intressant läsning, tack!

Morkul
Medlem
Morkul

Skulle vara roligt/bra om NH gjorde en guide för hur många watt som egentligen behövs så att folk slutar lägga ut enorma pengar på överdimensionerade PSU. Dagsläget marknadsförs 1500- 2000W hårt av tillverkarna, vilket är aggregating som mer eller mindre inte behövs för någon användare i dagsläget. Ja det finns undantag men de är ytters få och de vet om sina önskemål, många andre blir lurade och lägger ut pengar på något de inte behöver.

-Tjalve-
Gäst
-Tjalve-

Så länge man bara har en GPU så är allt över 600W overkill…

Everest159
Medlem
Everest159

Kan tillägga att vid dålig verkningsgrad så blir inte allt värme i nätaggregatet.
Om man har hög reaktiv effekt så får man sämre verkningsgrad, men värmen hamnar istället i ledning.
Dock belastar detta inte elräkningen (privatpersoner betalar bara för aktiv effekt).
Så till viss del så blir det dyrare nätagget en besparing för elleverantören.

Kan dock poängtera att detta inte är negativt med hög verkningsgrad då det även sparar på miljön, samt gör att du kan koppla in fler saker på samma säkring.