Vi har kikat närmare på ASUS NVIDIA-baserade flaggskepp för Intels processormarknad. Med stöd för SLI och andra trevliga finesser ser det riktigt bra ut på pappret. Frågan är hur kortet klarar sig i vårt testlabb.


Marknaden för SLI har ökad dramatiskt det senaste halv-året, men till skillnad från ett tidigt stöd för AMD-plattformen dröjde det en längre tid till någon motsvarighet fanns till Intel. Mycket kan tillskrivas AMDs framgång på spelmarknaden, där efterfrågan av SLI är som störst, men också därför att nVidia sen tidigare har ett starkt fotfäste med styrkretsar till AMD. Flera tillverkare har försökt bygga styrkretsar för Intels processorer men har endera inte fått någon licens från Intel, eller helt enkelt inte lyckats konstruera några framgångrika alternativ till Intels egna.






Asus var en av dom första att släppa moderkort baserade på nVidias kretsar för Intel med sina P5ND2-SLI-kort och man har också varit tidiga i starten för andra generationens nForce4-kretsar för Intel. Den mest markanta skillnaden är att man har utökad antalet PCI-Express-banor för att erbjuda 16x-bredd till båda grafikkorten, där de första generationen endast fick 8x var. Ytterligare förbättringar är utökat stöd för den senaste generationen av processorer från Intel, inklusive processorer med dubbla kärnor.



Låt oss se vad Asus har att erbjuda Intel-marknaden med sitt P5N32-SLI Deluxe.














































Asus P5N32-SLI Deluxe – Specifikationer
Processor support Intel Socket 775
Pentium 4, Pentium Extreme Edition, Pentium D, Celeron
Chipset NVIDIA nForce4 SLI Intel
Minne 4st 240-pin DIMM
Dubbla DDR2 400/533/667 kanaler
Maximalt 16GB
Expansionsplatser 2st PCI-Express x16
2st PCI-Express x1
1st PCI-Express x4
2st PCI
Lagring 1st Diskettstation
2st Ultra DMA 133/100/66/33 IDE
6st SATA 3G (RAID 0/1/0+1/5/JBOD) (varv en extern)
Interna anslutningar 6st USB
2st IEEE 1394 (Firewire)
1st COM-port
1st GAME/MIDI
1st CD/AUX-ingång
Externa anslutningar 1st PS/2 Tangentbord
1st PS/2 Mus
1st Parallellport

4st USB
2st RJ-45 (10/100/1000Mbit)
2st S/PDIF (optisk och koaxial)
1st SATA
6st ljudanslutningar
Storlek 305 x 245mm
Övrigt SLI-brygga
Stöd för trådlöst nätverk (kräver extrautrustning)
Pris ~2000kr


Asus har lyckats pressa in en hel mängd utrustning på detta kort och även fast man har flyttat bort COM-porten från de övriga bakre anslutningarna, till fördel för digitala ljudutgångar, så finns den i alla fall med som en intern anslutning. Vi har ingenting att anmärka på Asus val av features på detta moderkort överhuvudtaget.



Dags att kika på tillbehören som följer med kortet.






Moderkortet levereras väl inpackat i antistatpåse och skyddat mot stötar.








Moderkortet levereras med 4st SATA-kablar, 2st IDE-kablar, 1st Floppy-kabel, 2st strömfördelare för totalt 4st SATA-hårddiskar. Asus har också bifogat 3st jumprar till t.ex. hårddiskar eller CD/DVD-enheter. Vidare har vi tre expansionsplåtar för att kunna använda de interna anslutningarna för MIDI/GAME, USB, serieporten (COM) och Firewire. På sista bilden har vi SLI-bryggan, av böjbar typ, och två stycken fläktar för montering på kylflänsarna tills spänningsdelen.








Här ser vi att SLI-bryggan är väldigt tunn och böjbar vilket gör att man kan använda den på moderkort med olika avstånd mellan PCI-Express-portarna. Till sist har vi en gedigen manual, CD med drivrutiner, ASUS-klistermärke och en CD med WinDVD.



Nu tar vi en titt på själva kortet






Moderkortet har svart grund som vi har sett hos flera av Asus prestandamoderkort och i övrigt i huvudsak blå och gula anslutningsportar. Kanske inte ett förstahandsval för datormoddaren, utan kanske mer åt det stilrena och funktionella hållet. Moderkortet ger ett mycket positivt intryck med kvalitetskomponteter och med genomtänkt utplacering av anslutningar. Med så mycket expansionsmöjligheter som Asus-kortet har så blir det inte helt ologiskt rätt trångt.








Strömförsörjningen till kortet i form av en 24-pins ATX-kontakt och en 8-pins ATX12V-kontakt är väl placerade i kanten av kortet medans den extra 4-pinskontakten är placerad mitt emellan PCI-E 16x-portarna. Asus kallar denna anslutning ”EZ Plug” och är enligt manualen till för att öka stabiliteten hos moderkortet då grafikkort utan extra strömförsörjning används. Således är denna kontakt inte kritisk för att moderkortet ska fungera.








Längst ner till höger på moderkortet har vi huvuddelen av de interna anslutningarna samlade och alla anslutningar är tydligt uppmärkta vilket gör inkoppling lätt även utan manual. Strax ovanför de orangea pinnarna för Game/MIDI-porten har vi jumpern för nollställning av CMOS-inställningarna. Tyvärr är den aningens svåråtkomlig på grund av en annan angränsande jumper och även just Game/MIDI-porten, vilket hade kunnat avhjälpts med en jumper med längre skaft. På andra bilden ser vi en SATA-port som har hamnat på ett lite udda ställe, som troligen har hamnat där på grund av dess broder som sitter baktill på moderkortet. Denna port kallar Asus ”SATA On-the-Go” och är till för att man ska kunna ansluta externa SATA-enheter. Vidare har vi alla bakre anslutningar snyggt och prydligt ordnade på sista bilden.



Vi fortsätter inspektionen på övre delen av moderkortet.













Heatpipes börjar dyka upp överallt och inte ens moderkort slipper undan längre. Här är Asus lösning för att minska antalet fläktar på moderkort och istället dra nytta av luftcirkulationen runt processorfläkten. Tack vare heatpipe:sen så transporterar man värme från nord och sydbryggan till de större kylflänsarna kring processorsocketen. De större kylflänsarna kyler även en uppsättning MOSFETar som tillhör spänningsdelen för processorn.








Just den här spänningsdelen är minst sagt värd några kommentarer för sig. Asus höll länge kvar vid spänningsreglering om tre steg, medans andra gick över till fyra steg. Efter en snabb designmässig mellanlandning på fyra steg till några kort har man nu verkligen gått fullt ut – åttastegs spänningsreglering. Med fler steg får man en renare och stabilare spänningskälla som klarar av att leverera mer ström till processorn, vilket vi har sett prov på att dagens P4-processorer behöver. Asus skickar även med två stycken fläktar som man kan montera på kylflänsarna till spänningsdelen. Om man har vattenkylning eller använder någon annan typ av kylning som inte skapar något luftflöde genom kylflänsarna är detta verkligen att rekommendera.



Härnäst tar vi och tittar lite på moderkortets BIOS.








Asus använder sig av en BIOS som skiljer sig från t.ex. Abit och DFI. Upplägget är att man har fem grundmenyer där man finner respektive inställningar. Detta gör att man ibland är tvungen och gå flera nivåer djupt för att man ska finna det man söker, till skillnad från Abit och DFI som har ett betydligt plattare menysystem. Just överklockningsinställningarna ligger på tre till fyra nivåers djup, vilket är lite synd i och med att det är dom man oftast ändrar. Det är dock inga som helst problem att navigera bland menyerna och till höger finns en hjälpruta som hela tiden ger information om vad den aktuella inställningen är till för.








Här har vi några intressanta inställningar som härrör från nVidias Intel-chipset där man har möjlighet att ställa minneshastigheten helt frånskilt från processorbussen. Ett problem som vi stötte på här var att man har angett ”MHz” som enhet för både processorbussen och minnesbussen. Medans värdet 800 är den effektiva frekvensen för processorbussen, tack vare att den kan skicka 4 bitar per klockcykel, så är den faktiska frekvensen bara 200MHz. Minnet är som vi vet DDR2 och kan skicka 2 bitar per klockcykel och en inställningar på 800 som bilden visar skulle således generera 400MHz faktisk frekvens. För att köra processorbussen och minnesbussen synkront (1:1) ska man alltså skriva 800MHz respektive 400MHz. Något som spär på förvirringen är att CPU-z inte klarar av att visa korrekt minneshastighet i dagsläget utan visar halva faktiska frekvensen. Förvirrad?


Inställningsmöjligheter
Processorbuss upp till 400MHz/1600FSB (steg om 1MHz)
Minnebuss Bunden till processorbussen eller fritt upp till 1200MHz (steg om 1MHz)
PCI-Express 100MHz – 150MHz (steg om 1MHz)
Processorspänning (vcore) 1.1v – 1.7v (steg om 0.0125v)
FSB Termineringsspänning (fsbvtt) 1.25v, 1.35v, 1.45v
Minnesspänning (vdimm) 1.80v – 2.40v (steg om 0.1v)
Nordbryggespänning (vmch) 1.4v, 1.5v, 1.6v
Sydbryggespänning (vsb) 1.5v, 1.6v


Alla vitala spänningar går att justera för optimal stabilitet. Upp till 2.4v till minnena är mer än de flesta tillverkare brukar ge tillgång till, även om det i dagsläget inte är speciellt vanligt med DDR2-minnen som svarar bra på spänning.


Vi går vidare och tittar på lite andra intressanta delar av BIOSen.







Här har vi inställningar till funktioner i processorn. I vårt fall har vi en upplåst processor och kan således ändra multipliern, men man kan även som vi ser på andra bilden använda sig av EIST (Enhanced Intel SpeedStep Technology) för att tvinga processorn att arbeta i sin maximala eller minimala multipel, vilket är mycket användbart för att få ut optimal prestanda ur minnena.







Här har vi menyn för all övrig utrustning på moderkort så som ljud, nätverk, SATA, Firewire samt serie och parallellportar. Till höger har vi en översikt av övervakningen av temperaturer, fläkthastigheter och spänningar. Jämfört med Abit är detta ett minimalt utbud och att få veta den aktuella minnespänningen hade inte varit för mycket att be om i vår mening. Smart Q-Fan räddar situationen som gör det möjligt att justera processorns och nordbryggans fläktar beroende på angivna temperaturnivåer.



En snabb titt på testsystemet innan vi sätter igång och testar kortet.

















































Testsystem
Hårdvara
Moderkort Asus P5N32-SLI Deluxe, BIOS 0202
Asus P5WD2 Premium, BIOS 0606
Processor Intel Pentium 4 660, 3.6GHz (Prescott, 0442)
Minne Corsair XMS 5400UL DDR2 (2x512MB)
Corsair XMS 5400Pro (2x512MB)
Grafikkort nVidia GeForce 7800GTX512
nVidia GeForce 7800GT
nVidia GeForce 6800Ultra
nVidia GeForce 6600GT
Nätaggregat OCZ PowerStream 520W
Mjukvara
Operativsystem Windows XP (SP2)
Drivrutiner nVidia nForce4 6.82
nVidia Forceware 81.89
Monitoringprogram Asus AI Booster
Testprogram SiSoft Sandra 2005 SR3

SuperPi 1.4

3DMark2003 3.6.0

3DMark2005 1.2.0

AquaMark 3

VirtualDub 1.6.10, XviD 1.0.3

WinRAR 3.42





















Definitioner
Idle En timme i Windows utan belastning
Load En timme med dubbla instanser av Prime95
Stabil Inga fel rapporterade av Prime under load
Processortemperatur Temperaturen i processorn som rapporteras av AIBooster


Som referenssystem har tagit med Asus P5WD2-moderkort som är baserat på Intels 955X-chipset. P5N32-kortet väljer att köra minnena i 266MHz i standardutförande så vi valde att även ändra minnesfrekvensen på P5WD2-kortet för att ge en så jämlik jämförelse som möjligt.



Först ut är några kompatibilitetstester.


Kompatibilitet

För att undersöka hur moderkortet beter sig när vi växlar mellan olika minnen provade vi en uppsättning av olika minnen med olika SPD-inställningar. SPD-information är inprogramerat i varje minnesmodul och anger standardlatenser som minnet är typat att köra i. Problem kan uppstå när man installerar minnen med olika SPD-inställningar och om man använder 4st minnesmoduler på samma gång.





Trots att vi hade goda förhoppningar om att 4st moduler skulle fungera så vägrade helt enkelt moderkortet att starta. Vi har dock sett exempel på att detta kort fungerar med 4st minnen, så det är troligen det att vi försöker använda oss av två olika sorters kretsar som är anledningen till att det inte fungerar.








Vi har några anmärkningar på placeringen av ”EZ Plug”-kontakten som sitter under översta PCI-E-porten. Som vi ser på första bilden går det inte att ansluta denna kontakt om man har ett grafikkort som tar upp två platser. Som vi nämnde tidigare är dock denna enligt manualen inte vital för att moderkortet ska fungera, men extra stabilitet skadar aldrig och med tanke på att Asus har placerat denna kontakt på andra ställe förut vore det inte för mycket att begära. Även om vi väljer att inte använda den kontakten ser vi på andra bilden att grafikkortet rider på två stycken kondensatorer. Det fungerade i ett öppet chassi, men kortet lutar aningen uppåt som kan innebära problem i ett chassi. Som tur är finns det en till PCI-E-port med samma prestanda men även där är vi inte helt nöjda. Som vi ser på sista bilden ligger översta SATA-platserna väldigt när grafikkortet och hade det suttit minsta lilla komponent där hade en SATA-plats varit obrukbar.


SLI verifiering

Vi testtillfället hade vi endast tillgång till dubbla uppsättningar av 6800Ultra och 6600GT men i och med att dessa fungerar är vi övertygade om att även 7800-seriens kort skulle fungera utmärkt. Som vi ser på kortet finns det ingen brygga eller några jumprar att flytta i och med att moderkort baserade på dessa styrkretsar ger 16x dedikerade PCI-Express-banor till varje grafikkort. Det är alltså bara att koppla in ett kort till, sätta fast SLI-bryggan mellan grafikkorten och starta datorn.





Nu går vi vidare till några syntetiska tester



Först ut i våra syntetiska tester är Sisoft Sandra som kan testa flera olika delsystem av datorn.








I som första två testerna presterar kortet precis i linje med referensen till en P4 i samma hastighet, vilket är helt logiskt. I minnestestet räcker inte kortet riktigt fram till Intels 955X-chipset. Historiskt sett har det heller aldrig varit lätt att tampas med Intels egna chipset.


SuperPi mod1.4
Intel P4 660 (3600MHz)
1M 36.016s
8M 6m 40.375s
32M 31m 27.031s


SuperPi är något som Intels processorer presterar förhållandevis bra i, men trots det är det långt ifrån häpnadsväckande siffror vi ser här. Moderkortet har inga som helst med stabilitetsproblem med SuperPi och klarar utan några problem en 32M-beräkning och i övrigt ligger resultaten där dom ska för ett icke överklockat system med dessa specifikationer.


Videokomprimering
Intel P4 660 (3600MHz)
1.6GB AVI 11m 3s
WinRAR
Intel P4 660 (3600MHz)
v3.42 Benchmark 530kb/s


Prestandamässigt ligger vi återigen där vi ska och vi upplevde inga konstigheter under dessa tester heller. Videokomprimering brukar också vara ett område där P4:an ligger bra till och där lyckas den faktiskt komprimera AVI-filen till XVID någon sekund snabbare än en FX-57 i orginalhastighet. När det gäller WinRAR är det mer frågan om ren processorkraft och där är P4:an 15% efter en FX-57.



Härnäst är lite tester av överföringskapaciteten hos olika delar på moderkortet.






För att testa kapaciteten i de båda inbyggda nätverkskorten använde vi oss av IPERF, som är ett program som mäter

överföringshastigheten mellan två datorer i ett nätverk. Vi använde oss av en annan dator med Gigabit LAN och körde en

korsad kabel från den till respektive nätverksuttag på detta kort.


Nätverksprestanda
Mottagare Sändare Överföringshastighet
nVidia NIC Marvell Yukon 770MBit/s
Marvell Yukon nVidia NIC 790MBit/s


Då vi inte har tillgång till något nätverkskort som vi vet klarar 1GBit/s så kan vi inte med säkerhet säga att detta inte

är den begränsande faktorn. Vi kan i alla fall dra den slutsatsen att båda nätverksanslutningarna klarar över 760MBit/s.

Vi går vidare till USB-testerna.






Den snabbaste USB-enheten vi hade till hands under testet var ett USB-minne från Corsair som vi provade att köra i alla

olika USB-enheter och se vad Sisoft Sandra rapporterade för överföringshastighet.


USB-prestanda
Plats Överföringshastighet
Bakre anslutningar 16MB/s
Interna anslutningar 16MB/s


Alla anslutningar klarade utan problem att nå maximal överföringshastighet mot USB-minnet, som är den begränsande faktorn

i detta test. 16MB/s motsvarar 128Mbit/s vilket betyder att kortet garanterat jobbar enligt USB 2.0-specifikationens

högsta överföringskategori. Asus har inte gjort några som helst tabbar vid implementeringen av nätverk eller USB på

moderkortet som fungerar helt utan anmärkning.



Vi går vidare till några syntetiska 3D-tester.



De olika 3DMark-program är standard när det gäller prestandamätning av persondatorer och ger även en god indikation på

både system och grafikprestanda. Båda systemen är körda med en P4 660 i 3600MHz, minnen i 266MHz och grafikkort i orginalhastighet.



















Inte helt överraskande är det riktigt jämnt mellan korten och de plockar vardera två vinster i dessa test.



Vi går vidare och kikar på några vanliga speltitlar



Vi har valt tre olika typer av spel för att ge en bild av prestandan hos moderkortet i dessa. Unreal Tournament 2004 är ett lite äldre spel som är mer systembegränsat än grafikbegränsat. Far Cry och Doom3 representerar en nyare generation spel baserade på Direct3D respektive OpenGL och kräver mer av hela systemet.















P5N32-kortet presterar bättre i UT och Doom3 än P5WD2 men halkar efter en aning i Far Cry. Trots flera upprepade testförsök var testresultatet oförändrat. Eftersom det är frågan om identisk hårdvara i övrigt drar vi den slutsatsen att detta troligen beror på själva chipsetet i sig.

På nästa sida knyter vi ihop säcken och sammanfattar våra erfarenheter med kortet.



Det har inte alltid varit lätt för tredjepartstillverkare att konkurrera med Intel och dess egna chipset och de som har

lyckats har oftast riktat in sig på budgetsegmentet där prestanda inte varit det avgörande för produkten. nVidia har med

sin nForce4-krets brutit denna negativa trend och skapat ett mycket potent och välpresterande chipset till Intels

processorer. Innan vi punktar upp våra erfarenheter ska vi kommentera en långt ifrån ointressant aspekt hos moderkortet.


Överklockning

Överklockning är något som ligger oss varmt om hjärtat och det ingår vi vår standard repertoar att undersöka det hos de

produkter vi recenserar. Vi har sett flertalet hårdvarusidor gå bet på att överklocka detta, och andra nForce4-baserade

Intel-moderkort, varvid vi har lagt ner ett ansenligt antal dagar på att gå till grunden med detta. Resultatet av dessa

sessioner har varit långt ifrån imponerande då vi endast har lyckats överklocka moderkortet till blygsamma 230FSB. Andra

moderkort med samma chipset har uppvisat samma tendenser vilket leder oss till att dra slutsatsen att det är något i

själva chipsetet som är begränsande. 230FSB är inte i närheten tillräckligt för att utnyttja P4-arkitekturens fulla

potential, varken FSB- eller frekvensmässigt. Vi forskar vidare i detta och återkommer om vi finner någon lösning till

detta problem.



Bortsett från överklockningsmöjligheterna är det flera saker som vi tycker är bra med moderkortet som bör lyftas fram.



  • Asus har tagit hand väl om prestandan i nVidias nForce4 Intel Edition chipst som överlag matchar eller

    passerar prestandan i Intels 955X-chispet.


  • Utrustningen av själva kortet och tillbehören som följer med håller mycket hög klass.

  • Alla varma delar av moderkortet är passivt kylt med rejäla heatpipe-lösningar och kylflänsar.



  • Det är dock några saker som vi inte är helt nöjda med vad det gäller moderkortet.



  • Överklockningsmöjligheterna hos Intel-versionen av nForce4-kretsarna är under alla kritik.

  • Layouten på moderkortet brister på några punkter vilket kan omöjliggöra SLI-funktion av vissa

    konfigurationer.














  • Asus P5N32-SLI Deluxe


    Positivt:
    + Mycket kompetent SLI-kort för Intel
    + Prestanda som matchar eller överstiger Intels egna chispet
    + Helt passivt kylt

    Negativt:

    – Överklockningspotential
    – Vissa missar i layouten


    Vi vill tacka Asus som skickat moderkortet för utvärdering.

    Annons

    Leave a Reply

    avatar
      Subscribe  
    Notifiera vid