Vi har tagit en närmare titt på ett av OCZ senaste alster på entusiastmarknaden för DDR2-minne. Vi synar OCZ PC2-8500 i sömmarna samtidigt som vi även undersöker DDR2-tekniken och dess prestanda.


Med flertalet innovativa produkter som till exempel DDR Booster och nätaggregat med justerbara spänningar har OCZ gjort sig till en välbekant tillverkare för överklockare. Inom deras huvudsakliga produktområde minns entusiaster Voltage eXtreme-serien som ett tydligt exempel på att överklockare verkligen pressar tillverkarnas gränser och uppfinningsrikedom. Just minnen har idag ett lika stort produkspann som grafikkort, något som även innefattar prissättningen, och vi ser en ständig kapplöpning mellan flera aktörer gällande vem som för tillfället har de snabbaste minnesmodulerna.






DDR2 har stadgat sig som minnesstandard på alla prestandaplattformar i dagsläget och vi ser att dessa minnen ersätter DDR1 mer och mer även i de lägre prissegmenten. Vi har tidigare tittat på prestandan hos DDR2 på AMDs AM2-plattform och det är nu dags att se hur den motsvarande prestandan är på en av Intels plattformar. Vi ska nämligen kika på hur olika frekvenser och fördröjningar inverkar på resultat på P965-styrkretsen, och även undersöka hur just dessa OCZ PC2-8500 Platinum-minnen överklockar vid flertalet olika spänningar.



Vi börjar med att presentera minnena, OCZ PC2-8500 Platinum, som kommer att utgöra grunden för dessa tester.











































OCZ PC2-8500 Platinum SLI-Ready Edition – Specifikationer
Produktnamn OCZ DDR2 PC2-8500 Platinum SLI-Ready Edition Dual Channel
Modelnummer OCZ2N10662GK
Typ DDR2, 240pin DIMM
Minnesmängd 2GB (2x1024MB)
Typad hastighet 533MHz, 1066DDR2, PC8500
Typade latenser 5-5-5-15 (CAS-TRCD-TRP-TRAS)
Typad spänning 2.1V
Buffring Obuffrade
Övrigt Enhanced Performance Profile (EPP)
XTC Värmeplåt
SLI-Ready certifierade
Livstids garanti


Minnena är specificerade att arbeta i 533MHz, vilket innebär en effektiv överföringshastighet på 1066DDR. För att nå dessa frekvenser tillåter OCZ att modulerna matas med 2.4V. Huruvida detta är tillräckligt eller väl tilltaget avser vi att testa under den senare delen av artikeln. Värmeplåtarna har OCZs patenterade XTC teknologi för att maximera värmeöverföringen till luft.











Här ser vi hur OCZ har designat sina moduler och hur värmeplåtarna ser ut på nära håll. Själva plåtarna är av aluminium med små hål för att erhålla stor area mot luften. På sista bilden ser vi att man har använt en tunn dubbelhäftande tejp för att kontakt med själva minnekretsarna och man kan skymta konturerna just en av dessa.


Vi presenterar testsystemet och förutsättningarna för testerna.













































Testsystem
Hårdvara
Moderkort Asus P5B Deluxe
Processor Intel Core 2 Extreme X6800
Minne OCZ PC2-8500 Platinum SLI-Ready Edition (2048MB)
Grafikkort nvidia GeForce 7900GT
Nätaggregat Silverstone Zeus 850W
Mjukvara
Operativsystem Windows XP (SP2)
Drivrutiner Intel Chipet Driver 8.1.1.1001
nvidia Forceware 93.71
Testprogram WinRAR 3.60

cinebench 9.5

Everest Ultimate 2.80



Till detta test har vi valt att använda oss av ett Asus P5B Deluxe som är baserat på Intels

P965-chipset. För att göra de olika testerna så jämförbara som möjligt har vi inledningsvis endast

ändrat minnesdividers för att erhålla de olika minnesfrekvenserna. Processorn lämnades alltså i sitt

grundutförande på 2933MHz (266 x 11).



För att kunna ge en bred bild av överklockningsmöjligheterna för minnena har vi modifierat

moderkortet till att kunna ge högre spänningar till minnet. Som stabilitetsgräns under

överklockningsmomentet har vi valt att använda oss av MemTest 1.65+, test #5, med kravet att minnena

ska klara 5 loopar utan några rapporterade fel. Eftersom olika moderkort ger mer eller mindre exakta

spänningar har vi mätt den faktiska spänningen direkt i en intilligande minnesplats med multimeter.

Därefter har spänningen justerats till inom 5mV ifrån de värden som anges i diagramen. För att hålla temperaturerna i schack under alla olika tester placerade vi en medelstark 80mm-fläkt ovanpå minnena.



Vi börjar med att undersöka hur olika minneslatenser påverkar minnesprestandan.



















Som vi ser på de syntetiska resultaten från Everest så tjänar man allt från 0 till 10% i prestanda genom att gå från 5-5-5-15 till 3-3-3-8 som minnesinställningar.












WinRAR jobbar med stora mängder data i sitt ändamål (komprimera filer) och det är alltså inte speciellt överraskande att vi ser prestandaskillnader i samma storleksgrad som i de teoretiska testerna. Cinebench har en annan karaktär på belastningen och så fort vi kör med snabbare latenser än 5-5-5-15 så har vi mättat behovet på åtkomsttid mot minnet. Vi kommer lite senare i artikeln att undersöka Cinebench lite noggrannare och se om vi kan få högre prestanda med högre systembuss.


Vi fortsätter med tester av olika frekvenser.



















Här ser vi ett urval av olika frekvenser med samma timings, som vi i det här fallet valde till

4-4-4-12 för att få ett så brett referensmaterial som möjligt. Förutom vid minnesskrivning så ser vi

en större inverkan på minnesprestandan när vi laborerar med olika minnesmultiplar. Att gå från 333MHz till 533MHz innebär en 60%ig ökning av minnesfrekvensen och vi får över 20% bättre prestanda tillbaka i de mest gynsamma fallen.












Som vi ser drar WinRAR återigen stor nytta av den ökade minnesprestandan, och vi ser en ökning i

prestandan med över 20% från 333MHz till 533MHz på minnet. Cinebench drar ingen som helst nytta av

minnesfrekvenser över333MHZ, utan flaskhalsen sitter helt klart någon annan stans. Rent spontant kan

vi konstatera att det kan löna sig markant att köra med ett snäpp långsammare timings medan man ökar

frekvensen ett steg, beroende på vilken typ av program man kör.


Med hjälp av mer spänning och överklockning ska vi försöka dra nytta av det bästa av dessa två

världar, nämligen höga frekvenser och låga latenser.



Dessa moduler är baserade på Microns D-revision av minneskretsar, vilka är kända för att reagera

väldigt bra på ökade spänningar. Vi vill samtidigt passa på att säga att spänningar över 2.4V för det

första in täcks av garantin på minnena, och anses inte vara lämplig att använda under längre

perioder. Vi börjar med att knappa in 3-3-3-8 som minneslatenser och därefter arbetar vi oss igenom hela spektrumet av spänningar, upp till 2.8V.







Som vi ser så skalar minnena väl med spänning ända upp till 457MHz, vilket inte är att förakta hos

ett par 1GB moduler. För att hålla oss till hyggligt måttliga spänningar kan vi förvänta oss att

420MHz är fullt brukbart under längre tider.


3-3-3-8 är dock långt ifrån vad minnena är specificerade till att arbeta i, så vi går vidare till

4-4-4-12.







Som vi ser så har hela kurvan höjts rejält över hela registret, och det är uppenbart att 4-4-4-12 är mer passande för höga frekvenser än 3-3-3-8. Vi såg i frekvensjämförelsen att det ger en förhållandevis större ökning i prestandan med högre frekvenser än lägre timings. Liksom all överklockning har både frekvenser och spänning inverkan på värmeutvecklingen och jämfört med 3-3-3-8-fallet arbetar minnena nu i runt 30% högre frekvenser, vilket innebär 30% högre värmeutveckling.


Vi kikar vidare på 5-5-5-15.







5-5-5-15 är de minnesinställningar som minnena är typade att köra i, och i frekvensen 533MHz. Som vi ser uppfylls detta med råge redan vid 2.0V. I övrigt har vi ett helt klart annorlunda diagram jämfört mot dom tidigare. En anledning till detta är att vi börjar närma oss väldigt högra frekvenser som inte bara sätter press på minnena, utan även nordbryggan. Redan under 4-4-4-12 överklockningen märkte vi att vi var tvungna att öka spänningen till just den för att kunna fortsätta överklocka högre. Över 590MHz har minnena det minst sagt svettigt och vi ser att vi behöver mycket spänning för att erhålla några få MHz.


Vi sammanställer all data i ett gemensamt diagram och analyserar resultatet.






Beroende på vad man har tillgång till för spänningar ser vi här vad man i runda slängar kan förvänta sig av dessa moduler. Dels så kan det självklart variera från minnen till minnen, och dels som vi nämnde tidigare beroende på vilken faktisk spänning moderkortet kan leverera till minnena, men också hur kapabelt moderkortet och plattformen är. Upp till 2.3V ser vi att 5-5-5-12-inställningen har en komfortabel ledning frekvensmässigt och med bakgrund av de tidigare testerna så borde det vara relativt jämnt prestandamässigt mellan denna inställning och 4-4-4-12.



Som vi börjar inse är det många dimensioner och aspekter vid undersökning av prestandan hos minnen. Något vi inte har kikat på än, men nämnt i förbigående, är systembussen, som all data går över när processorn och minnet kommunicerar. Ytterligare en frågeställning kan vara hur stor inverkan ökningen i minnesprestanda gör för den generella systemprestandan. Detta är något vi ska försöka bena lite i på de kommande sidorna.



Först systemsbussens inverkan på prestandan.



För att göra förutsättningarna så lika som möjligt inför detta test valde vi först en processorfrekvens på 3GHz och sedan valde vi olika minnesmultiplar i ett intervall runt 500MHz. På grund av att det endast finns ett fåtal av dessa multiplar så ser vi att spridningen är rätt stor, och vi har i dessa fall tagit med både hastigheten över och under 500MHz för att studera skillnaden.



















Här ser vi genast att systembussen, FSB, spelar en stor roll när det kommer till minnesprestanda. Föga förvånande ger en systembuss på 375MHz och en minnesfrekvens på 564MHz mest prestanda i alla olika minnesrelaterade tester, och brädar inställning på 273MHz FSB och 554MHz minne med mellan 20% och 30%.











WinRAR fortsätter att ge rejäla prestandaökningar när det kommer till ökning av FSB-frekvensen och vi ser en stort sett linjär skalning mellan 273MHz, 333MHZ och 375MHZ FSB vid samma minnesfrekvenser. Cinebench å andra sidan har gjort ett litet kliv upp från de tidigare testerna på grund av den något högre processorfrekvensen, men visar i övrigt inga tendenser på att vara FSB-beroende.



Innan vi flyter iväg allt för mycket från skopet av den här artikeln ska vi se om vi kan märka någon prestandaskillnad i några andra vanliga benchmarks.















När vi kör några andra tester som belastar systemet mer i sin helhet ser vi att minneshastigheten

inte längre spelar någon avsevärd roll, relativt sett. Om man däremot jagar dom sista 500-600 poängen

i 3DMark2001 så kan detta mycket väl vara ett håll att titta åt för att ta vara på dom sista två procenten av prestanda.


Artikeln leder mot sitt slut och vi tar och sammanfattar våra erfarenheter i slutledningen.


Prestanda och stabilitet

Minnen börjar mer och mer närma sig gränsen för vad dagens plattformar är designade för att klara. Även om minnena i sig klarar höga hastigheter så krävs det mycket av plattformen för att hänga med och dra nytta av de extra hastigheterna. Vi har inte fått reda på exakt vad för kretsar OCZ har använt sig av i deras 8500 Platinum-minnen, men vi kan med stor säkerhet säga att de är baserade på Microns D9-kretsar. Minnena presterar vad som är utlovat utan några problem och med hjälp av lite överklockning är det inga problem att nå de utsatta hastigheterna med både marginal och tätare minneslatenser. Vi stötte inte på några som helst problem med minnena under testperioden. Förr upplevde vi att minnena betedde sig allt bättre utefter testets gång.


Överklockningspotential

Liksom andra minnen med minneskretsar från Micron klarar dessa minnen både höga hastigheter och låga latenser, vilket ger slutanvändaren stora inställningsmöjligheter. Beroende på vad för spänningar moderkortet ger tillgång till kan man förvänta sig frekvenser kring 450MHz, 570MHz och över 590MHz vid inställningarna 3-3-3-8, 4-4-4-12 respektive 5-5-5-15. Även vid lägre spänningar ser vi goda frekvensegenskaper för speciellt 5-5-5-15-inställningen. Värt att också poängtera är att de värden vi har angivit i överklockningsdelen är MemTest-stabila frekvenser, och att finns möjligheter en bra bit över dessa i mindre krävande program.




SuperPi 1M-stabil hastighet


Sammanfattning

Efter att under några veckor ha jobbat med OCZs 8500 Platinum-minnen kan vi konstatera att OCZ utan tvekan har släppt ett par solida moduler med mycket goda överklockningsmöjligheter. Priset på modulerna i Sverige är ungefär 2600kr vilket är billigare än flertalet andra 8500-minnen.











OCZ PC2-8500 Platinum SLI-Ready Edition


Positivt

+ Prestanda

+ Överklockningsmöjligheter

+ Garanti


Negativt

– Väldigt nära att värmeplåtarna tar i minnesplatsen




Vi vill tacka OCZ Technology för att ha skickat moduler för utvärdering.

Annons

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notifiera vid