Lagom till denna månadstävlings början kommer här en recension på förstapriset. En MP3-spelare från MEIZU som inte går av för hackor. Jag är ledsen om jag orsakat mer längtan tills den sista april då vinnarna delges, men det är sånt man får ta.






Som en liten aptitretare till förstapriset i månadstävlingen kommer jag med en liten summering på MEIZU X2 och varför man ska ställa upp i månadstävlingen och kamma hem omnämnda spelare. Som ni alla kanske uppmärksammat så är MP3-spelarmarknaden numera enorm med många bakgator, genvägar och dåliga köp. Redan nu känner jag på mig att X2 hör till den vettiga kategorin MP3-spelare då den bygger mer eller mindre helt och hållet på den utomordentliga MEIZU E2.

Mycket av recensionen bygger därmed på E2-recensionen då tekniken är densamma, bli inte paranoida om ni känner igen vissa textstycken. Jag har snott dem av mig själv.

Väl mött och månadstävlingen kan ni hittar här



MEIZU, ett kinesiskt företag som har skandinavisk filial i Göteborg. Säljs under parollen att MEIZU ska vara världens lättaste och minsta MP3-spelare med gedigen kvalitetskänsla. Vi kan inte annat än hålla med om det efter E2-recensionen i vintras och vi hoppas att de har hållit modet uppe och gjort ännu en toppenspelare.

Specifikationer:

MEIZU X2

Musikstöd: MP3, WMA
Minne: 1GB
Faktiskt minne: 993MB
Pris per
MB:
Typ av
display:
128*64 pixlar med 999 olika bakgrundsfärger.
Batterityp: 1.5V AAA (LR03)
Batteritid:
(enligt tillverkare)
18 Timmar
Egenskaper:

– MP3-spelare
– USB 2.0
– FM-Radio
– Inspelning
– Sigmatel 3520 kretsar
– Stålskal
– Mångfärgat bakgrundsljus

Frekvensomfång: 20Hz 20KHz
Uteffekt: 18*18mW @ 16 Ohm
12*12mW @ 32 Ohm
Storlek:
(BxHxD)
32mm,
75mm, 16mm
Vikt: 34 Gram (utan batteri)

Pris:

Rekommenderat pris: Ej fastställt

X2 har bara stöd för två olika musikformat med denna firmware, det borde inte vara helt omöjligt att implementera fler musikformat i framtiden. Testexemplaret jag har fått in har 1GB inbyggt flashminne och för den med lägre krav så måste jag tyvärr meddela att X2 bara kommer i 1GB version. som det ser ut nu. Jag tycker att 1GB är tämligen imponerande i den minimala och fjäderlätta aluminiumkonstruktionen. Något säger mig att 1GB-spelare kommer att slå hårt i vår med tanke på iPod shuffle och Jensas senaste skapelse, titta i bakspegeln ett år tillbaka och se hur många 1GB-flashmaskiner du kan hitta, det blir inte lätt. Kul att se att utveckligen går åt rätt håll, mer minne åt folket!

Displayen är förhållandevis stor om man ser till den totala storleken på spelaren i övrigt men det roligaste med den är nog att man kan variera bakgrundsljuset i hela 999 olika nyanser, precis såsom vi kan se på iAudio4 fast denna gång med betydligt fler nyanser. Batteritiden är angiven till 18 timmar fast medföljande batteri dog vid en 15 timmars lyssning, mitt eget Duracell kvalitetsbatteri höll en timme längre så det är ingen fantasisiffra med 18 timmar på ett litet AAA-batteri. USB2 är värt att anmärka, likaså är ljudchipen värda att nämnas då de är gjorda av välrenommerade Sigmatel och det tillsammans med den höga uteffekten borgar för en god ljudupplevelse.

Storleken är inget den behöver skämmas för, detta är en verkligt liten spelare som jag inte har några problem med att gömma i skjortfickan eller liknande även om jag föredrar att visa upp X2:an inför avundsjuka ögon.

Innehåll:

– USB-Kabel
– USB-kontakt
– Hörlurar, svarta
– Hörlurar, vita
– MEIZU X2
– Programvaru-CD
– Påse
– Manual
– Fjärrkontroll
– Bärrem
– Line-in kabel

MEIZU har varikt duktiga och dumpat den tråkiga plastväskan som var med E2:an och ersatt med ett lite vettigare dito i sammet. En liten sammetspåse med dragsko i ovankant. Ger inget stötskydd eller något annat skydd överhuvudtaget förutom lindrigt dammskydd. Men, den ser rätt snygg ut och du har möjlighet att förvara lurar, usbkabel och ett par extrabatterier i den tillsammans med mp3-spelaren. Bra för mig som har svårt nog att hålla rätt på mig själv när jag är ute och reser.

Eftersom X2 inte har någon inbyggd USB-kontakt alá Jens Of Sweden så får man använda USB-kabel. MEIZU har skickat med en ordinär USB-kabel på cirka en meter och sen en liten kontakt på en cm som är betydligt mycket smidigare än en kabel. I lådan ligger även en liten Line In-kabel så man kan spela in från valfri ljudkälla med 3.5 mm utgång.

Halsremmen som skickas med är plastbelagt silverfärgat tygsnöre, kanske inte så exklusivt men det fyller sin funktion. Infästning mot spelaren är en vanlig cylinder som skruvas isär och sen sitter det en snodd längst ut som snos runt spelarens ”snoddhål”.

Som grädde på moset så har MEIZU skickat med en liten fjärrkontroll som sköter basfunktionerna och kan lätt fästas i kläderna med clipen på baksidan. Går att köpa till för E2-modellen men är standardtillbehör till X2:an.

Hörlurarna:Lurarna som följer med är två till antalet, den svarta modellen såg vi tillsammans med E2, de vita som du ser på bilden är en modell med kortare sladd för att användas tillsammans med fjärrkontrollen.

Specifikationer:

MEIZU X2 hörlurar (PT650)

Frekvensomfång: 18 – 20 000 Hz
THD:
(Total Harmonic Distorsion)
< 1 %
SPL:
(Sound Pressure Level)
125 dB
Sladdlängd: 1.4 meter
Impedans: 32 Ohm
MEIZU X2 Hörlurar (PT600S)
Frekvensomfång: 18 – 20 000 Hz
THD: (Total Harmonic Distorsion) < 1 %
SPL: (Sound Pressure Level) 125 dB
Sladdlängd: 0.6 meter
Impedans: 32 Ohm

MEIZU skickar med två hörlurar till X2:an. Först de vanliga svarta lurarna som vi såg tillsammans med E2:an och det finns inte mycket mer att säga än att det är tämligen ordinära grejer. Väldigt skönt i alla fall med volymkontroll direkt på sladden så man inte behöver ner i fickan och fumla. De andra lurarna ska ha samma element inuti men vara designad annorlunda. Det kan jag väl inte annat än hålla med om, den svarta färgen har inverterats och blivit vit, sladden har blivit en bra bit kortare (för att användas med fjärrkontrollen) och konstruktionen har blivit lite ipod-aktig. Saknar volymkontrollen på dessa lurar men det kompenseras med att jag slipper ha långa sladdar hängandes överallt.

Ljudet är fortfarande riktigt bra, inte så konstigt eftersom samma Sigamatelkretsar använts som i E2:an. Som sig bör så rekommenderar jag ett par fläskigare snäckor för total ljudupplevelse. Även en såpass enkel och billig grej som Koss the plug förhöjer upplevelsen ett par snäpp.


Yttermåten på X2 är riktigt trevliga att beskåda och i med de nätta måtten så finns det faktiskt inte sådär jättemycket att designa. Det lilla som finns går i alla fall i stilrenhetens tecken och det gillar åtminstone jag framför extrembyggen. Samma färgpytts har den blivit doppad i också som E2:an, mattsilver på bitarna som är i metall och sen vit färg där det är plast. Lite tråkigt att det inte är genomgående metall eftersom jag gillar heavy-metal (hoho) utan de har valt att använda plast på sidstyckena.

Framsidan pryds av den flerfärgade displayen och en nästa numera obligatorisk femfunktionsjoystick. De sitter insänkta i en kromram med infälld spegel och gränsar av displayen på ett rätt så vackert sätt. Kan inte annat än gilla designen, eller rättare sagt den design som inte finns. Väldigt spartanskt och propert, men jag gillar det.

Funktionsknapparna är placerade på höger sida om displayen (beror väl lite på hur man ser det hela) och de är tre till antalet och sköter de vanliga funktionerna. På undersidan sitter holdreglaget för att låsa alla knappar.

Över har två vanliga 3.5mm kontakter, en för dina hörlurar eller fjärrkontroll, den andra är linjeingång för direktinspelning från en annan enhet. På den undre gaveln sitter batterifacket bakom en liten vit lucka och bredvid finns USB-ingången gömd bakom en vit gummiflärp. På baksidan av spelaren finns det en hel del text, intressant eller inte är upp till dig och bedömma.

Skärm:
Displayen är en färgglad rackare på 128 x 64 pixlar och sitter i en liten silverfärgad ram mitt i spelaren. Det mest anmärkningsvärda med skärmen är att den kan byta färger i 999 olika nyanser, man kan själv ställa in vilka färger som ska visas beroende på var man är på spelaren, det går även att få ljuset att ändras så fort du bara trycker på en knapp men det tycker jag bara går en på nerverna. Det går att justera kontrasten i tio lägen så att få displayen läsbar även under starkt solljus är inget problem. Storleken är okej för att vara en såpass liten i spelare i övrigt, allting som man kan tänkas vilja se får faktiskt plats på skärmen samtidigt.

 

Vi spanar in handhavande och navigering på nästa sida, klicka vidare.


Menysystem:

Operativsystemet i E2 och X2 är identiska så för att spara lite tid för mig har jag helt enkelt tagit den testsidan, så att ni vet vart ni har läst följande text innan.

Vi välkomnas av en liten kort skanning av filerna på spelarna och kastas
direkt in i MP3-spelarläget eller vad för läge man spelade på sist man stängde
av spelaren. Upplägget är mycket logiskt och det går även att stänga av och ta
bort information som man inte vill ha. Om man tycker det är överflödigt med alla menyer, kan man välja att enbart se titeln på låten. Som på alla andra MP3-spelare av klass så går det att
konfigurera displayen och upplägget på det mesta in i minsta detalj, hastigheten
som låttitlar far fram och kontrasten på bokstäverna är lite av vad vi kan finna
i inställningsmenyn.

Radio och inspelningsdelen är mycket logiskt upplagda, ingen risk att man går
om intet när man försöker lära sig att spela in musik på X2. Allting känns kort
och gott mycket logiskt och smart upplagt. Menynavigation sköts lätt med bara
joysticken och som sagt finns det mycket roliga inställningar för både display
och ljudet. Värt att nämnas är att man klämt in sju olika equalizerlägen varav ett
är helt användarkonfigurerbart.

Sista testet som är kvar är ett litet överföringstest där vi kommer jämföra
mot de tidigare spelarna som vi har haft i testlabbet.



Nu har vi kommit fram till att testa överföringshastigheter. Jag kommer köra
ett test där jag har en mapp som är exakt 110MB stor. Tidtagningen
kommer att ske med vanligt stoppur. Till testet
använder jag mig av ett USB2 PCI-kort från Adaptec. Precis samma test utförde
jag på de förra spelarna så jag tar med dem som referens.

Överföringstest, del 1

Spelare: Antal MB Tid ~MBps
Iriver IFP-1090
110
163
0,67
Cowon iAudio4 110
141s
0,78
JOS MP-130 110
163s
0,67
NS-Xen 205 110 258s 0.43
monolith MX-7010 110 239s 0,46
Iriver N10 110 135s 0.82
MEIZU E2 110 68s 1.63
Woodi WD-S1 110 167s 0.65
iRiver H10 110
47s
2.3
MEIZU X2 110
68s
1.63

Inte helt oväntat får X2 exakt samma siffror som E2:an. Det är trots allt samma teknik bakom fasaden så annat hade jag väl inte väntat mig heller. Precis som förut tillhör MEIZU det snabbare segmentet. Bara Iriver H10 som är snabbare bland de spelerna jag testat i denna klass. Väl godkänt.


MEIZU X2 är ytterst lik sin syster E2, det är faktiskt samma spelare sånär som på en ny design och lite andra standardtillbehör. I och med detta så kan vi lugnt fastställa att den tekniska biten håller högsta klass, ljudegenskaperna är mycket goda och som jag skrivit förut så är det bara Monolith MX-7010 som bräcker en MEIZU på ljudet. Det är ett betyg som man inte ska sticka under stolen med då det finns ofantligt mycket MP3-spelare i vår herres hage. Det negativa bitarna är fortfarande kvar dock, ingen inbyggd USB ála Jens eller laddningsbart batteri som på tex Iriver H10. Bland de maskiner jag provat (privat och för NH) så skulle jag kunna sträcka mig till att MEIZU slåss om en silverpokal med Monolith som än så länge ohotad etta. Priset kanske kan avskräcka vissa då Apple och Jensa släppt två tokbilliga flashspelare med 1GB internminne. Huruvida dessa två är mer prisvärda tänker jag inte sia om, men en sak är i alla fall säker, kör du på X2:an så får du inte en dålig produkt.

MEIZU X2

Fördelar:

+ Trevlig display
+ Snygg
+ Fjäderlätt
+ USB2
+ Mycket för pengarna
+ Bra ljud
+ Mycket tillbehör

Nackdelar:

– Ej inbyggd USB
– Vanliga batterier

Sisådär, då var även detta test klart. Hoppas jag rätat ut lite frågetecken angående era funderingar och tankar kring MEIZU X2

Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid