Grafen i pekskärmar

Grafens höga elektriska ledningsförmåga kombinerat med det faktum att det är så gott som helt genomskinligt (inte synligt för ögat, men mätbart) gör det till en ypperlig kandidat för att användas som elektrod i olika typer av skärmar. Till exempel pekskärmar, men även ”vanliga” platta skärmar utan pekförmåga.

Lägg dessutom till att grafen är starkt och väldigt flexibelt och du har ett ämne som är överlägset indiumtennoxid (ITO) som används mycket idag. ITO är skört, dyrt, är inte lika enkelt att hantera över stora ytor och dessutom svårt att återvinna. Grafen kan man ha i lösning och sprida ut över stora ytor med goda resultat. Det är dessutom flexibelt och smidigt, samt billigt.

graphene-films
Grafen som fästs på kopparfolie pressas mot en genomskinlig polymermatta,

som sedan sedan behandlas och förs över till det sista objektet.

Forskare har gjort tester där man tagit grafen och använt det som anoder i olika typer av transparenta applikationer (solceller och OLED) och funnits att rent grafen är ungefär hälften så effektiv som indiumtennoxid för solceller13, medan prestandan i OLED14 var likvärdig baserat på de optiska och elektriska test som gjordes. Med vidare optimeringar finns alla möjligheter att det ska kunna ersätta ITO i framförallt pekskärmar.

Det är fortfarande ett tidigt stadium för grafen och det kommer nog ta många år till innan vi har en riktigt bra lösning, men grafen har en väldigt stor potential som elektrod och kommer säkerligen att användas som det i olika applikationer. Det hela bygger som vanligt på om industrin tycker att det är kostnadseffektivt eller inte.

Det har redan visats upp många olika typer av flexibla displayer där man använt sig av olika organiska material för att ersätta de annars väldigt sköra och stela metallbaserade ämnena. Grafen är absolut en kandidat för att ersätta de elektriskt ledande komponenterna, både som anod och katod, i olika typer av skärmar.

Det här området är inte lika väl utforskat ännu och grafen har dessutom stor konkurrens från andra organiska substrat som också visat upp stor potential. Vi ska därför kanske främst sätta vårt hopp till grafen som nästa steg i transistorutvecklingen, medan andra ämnen nog kommer att revolutionera skärmindustrin i första hand.

Ni får gärna bevisa mig fel i den här frågan.

Referenser

13 – ”Large area, continuous, few-layered graphene as anodes in organic photovoltaic devices”. Applied Physics Letters 95 (6): 063302

14 – ”Organic Light-Emitting Diodes on Solution-Processed Graphene Transparent Electrodes”. ACS Nano 4 (1): 43-48

Annons

12
Leave a Reply

Please Login to comment
12 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
12 Comment authors
thisHenrik BerntssonstornbringerAnton KarmehedTempel Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
flopper
Medlem
flopper

Ser med andra ord helsvart ut för framtiden?
😆

-Tjalve-
Gäst
-Tjalve-

Man vill ju bara att det ska komma slutprodukter baserad på detta… nu 🙂

Jacob Hugosson
Medlem

Tack för en strålande artikel Andreas, även jag som följt grafen ett tag har lärt mig en del nytt! Det låter ju verkligen mer som en tidsfråga innan vi går från plaståldern till ”grafenåldern”.

Som sann hårdvaruentusiast borde jag säga att transistorn och elektronik är det som intresserar mig mest men jag tänker allt mer på alla andra användningsområden 😆

jaqob
Medlem
jaqob

Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset postumt.… Läs hela »

-Boris-
Medlem
-Boris-

[quote name=”jaqob”]Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset… Läs hela »

Hans
Medlem
Hans

Väldigt fin artikel och väldigt interessant. *thumbs up*

Dessutom väldigt bra svenska. =)

Tempel
Medlem
Tempel

Sånt här som gör NH så jäkla bra… lite mer lite djupare och mer insatt.

Väldigt bra förklarat!

Anton Karmehed
Admin

Som Jacob sa, mycket lärorikt och intressant även för oss som tycker att man har ganska bra koll på ämnet.
Det ska verkligen bli spännande att se om Grafen kan leva upp till sina potential, bara om man når några så är det ju en stor grej. 🙂

John Svensson
Medlem
John Svensson

Tackar för ett väldigt fint arbete, alltid kul att läsa om teknikens framtida möjligheter.

Vore kul om fler med ”specialkunskap”, följde efter.

Henrik Berntsson
Admin

mycket intressant att kika på grafen lite närmare! bara en sån sak som transistorer i 155 GHz på 40 (!) nm är ju galet redan nu. Hoppas och tror på en riktigt häftig uberdatorkraft i framtiden mha grafen 🙂
tackar för en riktigt fin inblick i ämnet!
edit: självkylande transistorer, tysta datorer till folket 🙂

this
Medlem
this

Så jävla intressant! Mycket bra skrivet dessutom 🙂 NH visar verkligen var skåpet ska stå och får de andra svenska sidorna att blekna.