Den här artikeln är inte tänkt för att någonting snyggt eller häftigt ska byggas, utan det är för att ni som inte kan någonting om elektronik ska få en chans att förstå kommande elektronikprojekt och kunna modifiera de efter eget behag. I den här artikeln gås lysioder, resistorer, molexkontakter igenom samt en beskrivning på vad en sluten krets är. Som avslutning är en enkel koppling där vi tar upp allting som ingår i artikeln. Detta är första delen av en artkelserie som jag hade tänkt att skriva, så fort som jag har skrivit en artikel ska jag försöka att förklara alla komponenterna som ingår för att ni själva ska kunna modifiera projekt till ert eget behag.


En lysdiod är,
precis som namnet antyder, en diod som ger ljus. Den har dock bara en sak
gemensam med en vanlig glödlampa och det är just att den lyser,
i princip allting annat skiljer sig åt. En typisk glödlampa har
en brinntid på ca 1000 timmar, medan en lysdiod antagligen håller
i många decennier(!). En lysdiod brukar drivas på någonstans
mellan 2-4 volt och ca 20mA, om man vill ansluta de till någon annan
spänning så måste man använda resistorer, vilket tas
upp senare. En lysiod måste även vara inkopplad på rätt
håll, en ände måste vara ansluten till plus och den andra
till minus. Den långa pinnen ska till plus (anod) och den korta till
minus (katod).

Attribut Enhet Anmärkning
Våglängd nm
= nanometer
Anger
vilken våglängd ljuset har (=vilken färg lysdioden lyser
med)
Max
Ström
mA
= milliAmpere
Anger
hur mycket ström lysdioden klarar av innan den går sönder
Önskad
Volt
V
= Volt
Anger
hur många volt lysdioden ska ha för att ge mest ljus.
Ljusintensitet mcd
= millicandela
Anger
hur starkt lysdioden lyser
Strålvinkel Grader Anger
hur långt åt sidorna den lyser
Kapsel Typ,
Färg
Typ:
Diffus, Klas
Färg: Ofärgad, Färgad

En resistor används
för att sänka spänningen i en krets, om man t.ex har 12 volt
och vill driva en lysdiod på 4 volt så kan man använda en
resistor för att få rätt spänning. En resistors resistans
("sänkningskapacitet") anges i ohm, och för att få
fram hur många ohm motståndet ska ha tar man den överblivna
spänningen delat med strömmen. Man vill alltså att spänningen
som är kvar då man ansluter kretsen till jord ska vara.
Om man har 4 stycken lysdioder som ska ha 2 volt och 30mA som ska anslutas
till 12 volt behöver man ett motstånd på (12-(2*4))/0.03
= 133.

Förklaring
till ovan påstående.

Det är sällan
som det finns ett motstånd som är exakt så stort som det
man vill ha, då tar man bara det som är närmast. Desto större
resistans desto svagare lyser lysdioderna. En viktig sak att tänka på
är att ha så många lysdioder som möjligt på ett
motstånd, om man ska ha 12 lysdioder så kan det vara smart att
dela upp det så att man har 4 lysioder på ett motstånd istället
för ett motstånd per lysdiod. Dels så tjänar man några
motstånd på det, men framförallt så förlorar man
mindre energi i motstånden.

Resistansuträknare

Om du inte orkar
räkna ut hur stora motstånd du vill ha så är det bara
att använda formuläret nedan


Skriv in ursprungsvolten, d.v.s den spänning som går in i resistorn.

Lysdiodens önskade volt (om det är många lysdioder så
lägg bara ihop de):

Hur många milliampere du vill driva lysdioden med:

Motståndets resistans skall vara ungefär


 


För att
lysdioden ska lysa behöver det flyta en ström genom den, och när
det gör det så har man en sluten krets. En sluten krets är
enkelt uttryckt då plus är ihopkopplad med minus. Oftast så
vill man ha någonting mellan plus och minus, t.ex en lysdiod, annars
blir det kortslutning. Man kan jämföra det med vatten, om man tänker
sig en kanal (som inte kan svämma över) med en sluss i vardera änden.
Det är endast då båda slussportarna är öppna som
det kan rinna igenom vatten. Lysdioden kan då symboliseras med t.ex
ett vattenhjul eller annat som drar nytta av vattenflödet.

Allting som behövs Allting som behövs
Sluten
krets
Öppen
krets

Molexkontakter är de strömkontakterna i datorn som du ansluter till t.ex en cdrom eller en hårddisk. De har en gul, en röd och två svarta kablar. De två svarta är ihopkopplade, varför det är två stycken vet jag faktiskt inte. Den gula har +12, den röda +5 och de svarta är jord. För att få en sluten krets ska alltså den gula eller den röda anslutas till en av de svarta.


Det var teoridelen,
nu ska vi se hur detta ser ut i praktiken. Jag vill koppla in 4 stycken 2
volts lysdioder som kan ta max 30mA till 12 voltsdelen på molexkontakten.
För att få fram vilket motstånd vi vill ha använder
vi formuläret ovan, i det översta fältet fyller vi i 12, i
det andra 8 och i det tredje 30. Då får vi fram 133 ohm. Det finns
inget motstånd som är exakt 133 ohm, de närmsta är 120
och 150. Jag väljer 150 för att vara på den säkra sidan.

Kopplingsschema

Allting som behövs
Kopplingsschema

Kopplingsbeskrivning

Jag ansluter ena änden på motståndet till den gula ledaren
på molexkontakten. Därefter kopplar jag den första lysdiodens
långa ben till den andra änden av motståndet (den som inte
sitter i molexkontakten). Efter detta kopplas den andra lysdiodens långa
ben till den första lysdiodens korta ben, den tredje lysdiodens långa
ben till den andra lysdiodens korta ben och den fjärde lysdiodens långa
ben till den tredje lysdiodens korta ben. Den fjärde lysdiodens korta
ben ansluts nu till en av de svarta sladdarna på molexkontakten, och
voila: varde ljus!


Förhoppningsvis så har ni förstått vad jag har skrivit, och därmed fått en start i förståelsen om ellära. Det kan hjälpa er att göra liknande projekt som jag gör, och det kommer definitivt att förenkla läsandet av kommande artiklar om elektronik. Det kanske inte var de mest avancerade komponenterna, men de mest grundläggande, så fortsätt kolla tills nästa guide kommer. Där tar vi upp veroboard, potentiometrar och lite annat smått och gott.

Annons

1
Leave a Reply

avatar
1 Comment threads
0 Thread replies
1 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
jlhm Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
jlhm
Gäst
jlhm

😡 😮 :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz :zzz 😛 🙄 🙄 🙄 🙄 🙄 🙄 🙄 🙄