Corsair lanserade nyligen sin XL-serie där vi fick se återkomsten av minnen med riktigt låga latencies. Vi har tagit in flaggskeppet XL PRO och kört det genom några tester.

Långa väntetider eller "dötid" som man kan kalla det är inget man som människa brukar uppskatta. Defenitivt inte när något viktigt och intressant ska göras i alla fall. Det är t.ex. inga problem att snabbt tillaga lite nudlar när man är hungrig. Men om köket är upptaget av någon anledning får du snällt ställa dig och vänta på din tur vilket gör att dina nudlar kanske inte blir klara på 10 min, en tidsintervall som i vanliga fall betyder att man sitter mätt och belåten vid matbordet. Även om detta utan problem platsar in som dagen I-landsproblem i Hipp Hipp finns det många liknande tillfällen i vardagslivet som kan bli irriterande.
För en PC är dötid något som skys likt pesten och trots de enorma hastigheter som uppnåtts på processorer och andra komponenter genom åren finns det begränsande faktorer för en PCs prestanda. En av de största är väntetider som kan uppkomma av diverse anledningar. Lagring och läsning av data måste startas från något ställe i PCn och det är livsviktigt för prestandan hur lång tid det tar innan processorn t.ex. kan börja bearbeta rätt information.

Latency är något man ofta hör talas om när det gäller datakomponenter och speciellt RAM-minne. Latency är fritt översatt till svenska just väntetid och trots att minnets hastigheter ökats markant har utvecklingen för lateny mer eller mindre varit den omvända.
Klockfrekvenser har varit första prioritet och minnen med låg latency har blivit allt färre för var dag som passerat.

I samband med den växande populariteten för AMDs Athlon64-processorer har dock "low latancy"-minnen fått ny luft under vingarna. AMD64-arkitekturen är med sin integrerade minneskontroller obarmhärtig mot höga latencys (långa väntetider) och för att nå optimal prestanda är det låga latencys som gäller.

Det välkända företaget Corsair är en av de minnestillverkare som gjort en nysatsning på low latency-moduler. Deras första riktiga satsning på denna marknad gjorde med introduktionen av deras LL-moduler (Low Latency) och nu har Corsair lanserat deras XL-moduler (Xtra-Low Latency).
Vi kommer här presentera en kort artikel kring dessa minnen där vi ska försöka utröna vilka skillnader låga väntetider kan ge för minnesmoduler i ett kraftfullt datorsystem. Tyvärr blir denna inledande artikel inte så omfattande pga. problem med vårt testsystem men vi hoppas kunna återkomma med mer ingånende information i en senare recension.

Innan vi går vidare med några ingående tester ska vi titta närmare på Corsair XL-serie.


Corsair har sin vana trogen lanserat ett flertal modeller av deras nylanserade produkter och det är inte bara minnesmängd som skiljer dem åt som ni kan se här nedan. Alla XL-modeller som finns hittills på marknaden ingår även i TwinX-serien vilket betyder att två matchande moduler skickas i samma paket. Detta för utnyttja dualDDR-stödet som de allra flesta moderkort i dag stöjder.

Modell Hastighet Latency Minnesmängd Design
TwinX1024-3200XLPRO PC3200 (DDR400) 2-2-2-5 1024MB PRO
TwinX1024-3200XL PC3200 (DDR400) 2-2-2-5 1024MB Svart
TwinX1024-3200XLPT PC3200 (DDR400) 2-2-2-5 1024MB Platinum
TwinX512-3200XL PC3200 (DDR400) 2-2-2-5 512MB Svart
TwinX512-3200XLPT PC3200 (DDR400) 2-2-2-5 512MB Platinum

Som synes i tabellen använder sig alla XL-moduler av PC3200 märkningen och det var ingen större överraskning då det varit mycket svårt för minnestillverkarna att nå högra hastigheter än DDR400 med riktigt låga minnestimings (latencys). Modulernas SPD är programmerad med 2-2-2-5 timings vilket betyder att moderkortet automatiskt ställer in optimala timings om man inte ställer in detta manuellt. Något som är positivt för de som inte är så intresserade av att mixtra med manuella inställningar i moderkortets BIOS.

Utöver minnesmäng är det alltså bara designen som skiljer de olika modulerna åt. 3200XL och 3200XLPT använder Corsairs "klassiska" design där den förstnämnda har en svart aluminium heatspreader och den sistnämnda en platinumfärgad like.

PRO-modulerna använder sig av en helt anorlunda heatspreader som ska vara effektivare än den klassiska modellen trots att även denna är tillverkad i aluminium. Det är dock inte kylegenskaperna som är det mest intressanta med PRO-modulernas heatspreader som vi noterat i tidigare recensioner av moduler i denna serie. Heatspreadern är nämligen utrustad med 18 aktivitetsLEDs som i realtid visar minnesanvändningen. En intressant egenskap både rent estetiskt men kan även utnyttjas vid felsökning.
Lite närmare info om PRO-serien kan du hitta i vår recension av Corsair TWINX1024-4000 Pro.

Det är just Corsair TwinX1024-3200XLPRO som vi fått in i testlabbet och innan vi går vidare med testerna ska vi kika lite närmare på dessa moduler.

Corsair TwinX1024-3200XLPRO: Specifikationer

Minnestyp:
DDR-SDRAM
Minneskretsar:
4.0ns
Minneskylning:
Aluminium heatspreader
Minnesbuss (garanterad):
200MHz (DDR400)
Minnestimings (garanterade):
2-2-2-5 Timings @ DDR400, 2.75v
Minnesbandbredd (maximal):
3.2GB/s @ DDR400 (6.4GB/s DualDDR)
Minnesmängd:
2 x 512MB
Moduluppbyggnad:
dubbelsidig, 8x32MB
Garanti:
Livslång
Pris:
~ 3700 kr

Corsair TwinX1024-3200XLPRO har rakt igenom fina specifikationer där såklart de specificerade minnestimingsen är pricken över i. Prismässigt är det dock inte lika kul, man får hosta upp runt 3700 kr i dagsläget för flaggskeppet i Corsairs XL-serie. Ett pris som kan jämföras med Corsair TwinX1024-4400 som kostar knappt 4000 kr. Om du siktar in dig på icke Pro-varianten (TwinX1024-3200XL) sparar du runt 300 kr.
Modulerna finns även att köpa separat för dem som inte känner att de är i behov av TwinX-paketen.

Minnesmodulerna ser rätt massiva ut med den specialdesignade heatspreader som används på alla Pro-moduler. Det är inte heller någon synvilla utan PRO-modulerna är märkbart större än sina syskon, dock bara på höjden så det borde inte bli några större problem med platsbrist eller liknande.

Storleksskillnaden kommer från modulernas integrerade LEDs som alltså agerar aktivitetsLEDs för minnesanvändning.

För dem som vill se PRO-modulernas aktivitetsLEDs in-action kan ni titta på följande bild. Det är Corsair TWINX1024-4000 Pro in-action som tydligt visar hur systemet fungerar.

Nu är det inte längre något mysterium vad Corsair XL är för något och det är hög tid att testa de nya modulerna.


Nu är det alltså dags för lite prestandatester och inför våra tester med Corsair TwinX1024-3200XLPRO hade vi ett par riktmärken.
Först och främst använda den plattform som mest av allt tjänar på aggressiva minnestimings då det är denna användargrupp som modulerna vänder sig till. Vi ville även jämföra Corsair TwinX1024-3200XLPRO mot sin föregångare, Corsair TwinX1024-3200LL som faktiskt dykt upp i ett flertal olika revisioner. Som spiken i kistan ville vi även visa vilken skillnad i prestanda man kan se mot konventionella PC3200-moduler.

Testsystemet som användes för att verkligen pressa modulerna till det yttersta är följande;

:: AMD Athlon 64 FX53 (Socket 939)
::
MSI MS-6702E (Socket 939, VIA K8T880)
:: ATI Radeon X800 Pro
:: Western Digital 80GB SE

Minnesmodulerna som vi hade planerat att använda var följande;

:: Corsair TwinX1024-3200XLPRO (SPD-programmerade minnestimings 2-2-2-5)
:: Corsair TwinX1024-3200LL (SPD-programmerade minnestimings 2-3-2-6)
:: TwinMOS Twister PC3200 CL2 1024MB (SPD-programmerade minnestimings 2-3-3-8)

Tyvärr stötte vi på en hel del problem under testernas gång vilket gjort att vi med ovilja fått dra ner något på denna recensions omfattning. Vi märkte snabbt att TwinMOS-modulerna inte var tillförlitliga alls på vårt testsystem då vi på sin höjd kunde komma in i windows utan att systemet crashade obenhörligt. Detta oavsett minnestimings och spänning till minnet. Då vi inte kunde köra några tester alls med dessa moduler ströks de snabbt ur recensionen.

Det testsystem som användes under minnestesterna var tyvärr bara på besök i vårt testlabb varav vår tid med systemet inte blev så långvarigt som vi hade hoppats på. Mycket tid gick också åt att försöka få det MSI-baserade moderkortet att utnyttja multiplierupplåsningen på vår Athlon 64 FX53-processor. Tyvärr gick vi bet på detta då vårt testmoderkort enbart var ett förproduktionskort och inte ville fungera ordentligt med de BIOS-uppdateringar vi tillhandahölls. Några närmare överklockningstester får vi därför spara till en eventuell uppföljare av denna recension.

Vårt mål med denna recension är dock att undersöka vad riktigt låga minnestimings verkligen kan göra för prestandan i ett modernt PC-system. Finns det verkligen märkbart med prestanda att hämta eller är det överskattat med aggressiva minnestimings? Hoppa vidare till nästa sida så ska vi ge er svar på tal.


Vi har använt oss av ett flertal olika testprogram för att undersöka påverkningen av minnestimings. Allt från syntetiska minnestester till vardagliga spel finns representerade och först ut är ett test som de flesta känner igen.











I 3DMark2001 ser vi konstigt nog ingen nämnvärd skillnad (210 poäng är med råge inom felmarginalen även om vi körde testet flera gånger och tog medelvärdet) trots att just detta test brukar vara extra känsligt för minnestimings.










Call Of Duty ger större lite utslag och skillnaden här ligger på 1.5 %. Inte direkt märkbart i spelet men ändå en förbättring som ligger utanför felmarginalen.










Cirka 4 % skillnad ser vi i Far Cry vilket är allt annat än fy skam med tanke på att enda skillnaden är våra minnestimings. Med allt mer systemkrävande spel är detta något vi kan komma se mer av i kommande speltitlar.










Halo visar sig vara mer svårflörtat och påverkas inte det minsta lilla av minnesinställningarna. Men i ett så pass grafikkortskrävande test är det ingen större överraskning.












Då vi testar minnesbandbredden ser vi inga stora förändringar. Möjligtvis finns det en tendens för XL-minnena att prestera marginellt bättre när vi kör våra tester unbuffered. Men hade vi kunnat inkludera TwinMOS Twister i detta test hade vi nog sett markanta skillnader. Corsairs LL-moduler använder faktiskt klart acceptabla minnestimings dem också.




















I

Sciencemark 2.0 ser vi att XL-modulerna drar det längsta strået och erbjuder något lägre latency. Skillnaderna är dock väldigt små och inget man blir speciellt imponerad av.

Då vårt TwinMOS minne var tvungen att strykas ur vårt testsystem fick vi lite ont om referenser i våra tester och Corsairs egna LL-serie är onekligen ingen lätt match att slå prestandamässigt i DDR400-hastigheter. Corsairs XL-minne klarar dock av detta i alla tester vi slängt på dem och även om det ofta är små marginaler finns prestandaskillnaderna där.
Vi hoppas kunna bjuda på mer detaljerade tester i framtiden på dessa minnen då vi på nytt får in AMDs Athlon64-plattform i testlabbet.

Överklockningstesterna blev som sagt var lidande av ett förproduktionsmoderkort och under rådande omständigheter kändes det inte aktuellt att publicera några halvdana resultat från osäkra överklockningsförsök.
Vi kan dock bjuda på en bild där vi ser vilken hastighet vi kom upp i med optimala minnestimings på Corsair TwinX1024-3200XLPRO.

Vad finns det då att säga om Corsair’s XL-serie såhär efter en närmare förhandstitt.


Som vi nämnt tidigare är denna recension/förhandstitt sargad av tidsbrist och ett falerande moderkort men vi kan trots detta ge en hel del synpunkter på Corsairs nya XL-serie.

Lägre (LL) eller Lägst (XL) timings, hur stor är den praktiska skillnaden? Givetvis handlar det om ganska små marginaler. Men för att dra en paralell med våra grafikkortstester så var skillnaden större mellan de två minnena än ett 6800 Ultra och ett X800 XT PE när vi testade Far Cry i 1024×768. Som mest uppmätte vi en skillnad på 4 % i våra speltester och det var just i Far Cry. 3fps kommer aldrig att rädda dagen vad det gäller prestanda men å andra sidan handlar ett gediget datorbygge om "många bäckar små".

För den oerfarne användaren passar minnena perfekt eftersom SPD-chipet klarar sin uppgift klanderfritt och håller hög kompabilitet oavsett chipset eller processorplatform. Kort sagt är det "Plug and Play", eller "Plug and Frag" som Corsair säger, hela vägen. För överklockaren passar också minnena bra då de går upp ganska högt om man lättar lite på sina timings. Men vill man stanna kvar vid 2-2-2-5 1T är marginalerna lite mindre, speciellt om vi jämför med tidigare låglatency-PC3500 från Corsair, GeIL och t.ex. OCZ. Vi ska dock inte dra alltför dömande slutsatser vad det gäller överklockningspotentialen med tanke på de problem vi hade med moderkortet.

Om vi bortser fråga överklockning med hög FSB för tillfället är Corsair’s XL PRO-moduler helt klart det bästa minnet vi kan hitta på marknaden för tillfället. Denna kvalité kommer dock med ett högt pris då priset för 1024 MB ligger på mellan 3500 och 4000 kronor. Jämfört med LL-modulerna är det alltså nästan tusen kronor mer så frågan är helt enkelt om ni tycker att skillnaderna vi sett i våra tester är värd dessa pengar. Mitt personliga svar är: om man kör en monsterdator med alla de senaste prylarna så är det värt det. Bra minne är något som ofta förbises och kan hindra prestandan och stabiliteten (och överklockningspotentialen) i ett system. Med ett kvalitetsminne från Corsair är man på den säkra sidan på alla dessa tre fronter.

Annons

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid