ARTIKEL Grafen, eller graphene som det heter på engelska och i de flesta medier, har beskrivits på många sätt; Vår generations största genombrott, den nya plasten, räddningen för halvledartillverkarna och hela IT-industrin och mycket annat. För mig började det runt 2004 när jag först kom i kontakt med materialet och som den keminörd man är blev man snudd på helt extatisk över en liten kolmolekyl.
Grafen är en allotrop, en formation, av grundämnet kol. Andra kända allotroper är diamant, grafit och Buckminsterfulleren. Det senare är ett perfekt format klot som består av 60 stycken kolatomer. Som kemist tycker jag det är minst sagt häftigt som helst och hade nog kunnat skriva precis lika mycket om den som om grafen, men den har inte riktigt samma rika potential så vi hoppar den tills vidare.
Buckminsterfulleren. 2D-bild.
Grafen består av ett lager, endast en atom tjockt, av repeterade hexagoner (en platt, geometrisk figur med sex hörn). Bilden nedan beskriver det bäst. Den här strukturen kan inte framställas, ens i teorin, som den ser ut rakt upp och ner för den är inte stabil utan kommer att vika sig eller rulla ihop sig och bilda en annan, stabilare 3-dimensionell struktur istället. Det gör att man måste fuska och försöka lura naturen genom att tillverka grafen med stöd från andra strukturer och sedan separera grafenet från stödstrukturen.
Ett böljande grafenskikt.
Grafens historia är väldigt ung. Anledningen är helt enkelt att vi inte haft tekniken och möjligheterna att studera eller bearbeta det. Eftersom vi inte haft ens haft möjligheten att hantera det är det då dessutom svårt att hitta användningsområden för det. Nu när vi kan studera det och när vi sett vilken potential som finns har forskningen gått framåt i en rasande takt.
Ser med andra ord helsvart ut för framtiden?
😆
Man vill ju bara att det ska komma slutprodukter baserad på detta… nu 🙂
Tack för en strålande artikel Andreas, även jag som följt grafen ett tag har lärt mig en del nytt! Det låter ju verkligen mer som en tidsfråga innan vi går från plaståldern till ”grafenåldern”.
Som sann hårdvaruentusiast borde jag säga att transistorn och elektronik är det som intresserar mig mest men jag tänker allt mer på alla andra användningsområden 😆
Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset postumt.… Läs hela »
[quote name=”jaqob”]Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset… Läs hela »
Väldigt fin artikel och väldigt interessant. *thumbs up*
Dessutom väldigt bra svenska. =)
[quote name=”flopper”]Ser med andra ord helsvart ut för framtiden? :lol:[/quote] Fniss, jo. [quote name=”jaqob”]Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock… Läs hela »
Sånt här som gör NH så jäkla bra… lite mer lite djupare och mer insatt.
Väldigt bra förklarat!
Som Jacob sa, mycket lärorikt och intressant även för oss som tycker att man har ganska bra koll på ämnet.
Det ska verkligen bli spännande att se om Grafen kan leva upp till sina potential, bara om man når några så är det ju en stor grej. 🙂
Tackar för ett väldigt fint arbete, alltid kul att läsa om teknikens framtida möjligheter.
Vore kul om fler med ”specialkunskap”, följde efter.
mycket intressant att kika på grafen lite närmare! bara en sån sak som transistorer i 155 GHz på 40 (!) nm är ju galet redan nu. Hoppas och tror på en riktigt häftig uberdatorkraft i framtiden mha grafen 🙂
tackar för en riktigt fin inblick i ämnet!
edit: självkylande transistorer, tysta datorer till folket 🙂
Så jävla intressant! Mycket bra skrivet dessutom 🙂 NH visar verkligen var skåpet ska stå och får de andra svenska sidorna att blekna.