Svenska grafikkortsguiden: Mellanklass 1 500 till 2 500 kronor

Grafikkretsar i mellansegmentet

Mellanklassegmentet omfattar en mängd olika grafikkretsar och grafikkortsmodeller från tillverkarna AMD och Nvidia. De flesta arkitekturer och kretsar har vi redan gått igenom grundligt i våra teknikartiklar om respektive grafikkort och de kan ni hitta i listan nedan.

För att göra det lättare att särskilja på de olika grafikkretsarna på mellanklassen har vi även gjort en snabb summering av de GPU-kretsar som är aktuella på mellanklassmarknaden idag, vi börjar i bokstavsordning med AMD och det röda lägrets olika kretsar.

AMD Tahiti Pro – Radeon HD 7950

Den kraftfullaste grafikkretsen i AMD:s nuvarande utbud heter Tahiti och mellanmodellen Pro har idag nått en prisnivå som gör att denna GPU och grafikkort baserade på densamma kvalificerar sig till mellanklassegmentet. Tahiti Pro lanserades redan i januari 2012 och bygger på AMD:s grafikarkitektur Graphics Core Next. Kretsen tillverkas med 28 nanometerteknik och innehåller hela 4,3 miljarder transistorer. Med sina 352 kvadratmillimeter är kretsen den klart största och påkostade i mellanklassen. Utmärkande egenskaper för Tahiti Pro i segmentet är annars den ovanligt breda minnesbussen på 384-bit som paras med minst 3 gigabyte grafikminne, 1 gigabyte mer än de flesta kort erbjuder i denna prisklass.

AMD Tahiti LE – Radeon HD 7870 XT

I slutet på 2012 lanserade AMD en ytterligare nedbantad variant av sin Tahiti GPU. Med namnet Tahiti LE tog grafikkretsen sikte på den mer typiska mellanklasserien Radeon HD 7870. Grafikkort som baseras på Tahiti LE urskiljs från vanliga Pitcairn-baserade HD 7870-modeller genom sin XT-beteckning. Kretsen är fysiskt lika stor som Tahiti Pro men kommer med färre antal Stream-processorer samt en smalare minnesbuss på 256-bit. Med sin jämna minnesbuss paras Tahiti LE oftast med 2 gigabyte grafikminne, precis som sin kusin Pitcairn. Den stora grafikkretsen har en tendens att bli onödigt energislukande trots de många avstängda beräkningsenheterna, något som syns tydligt i våra tester.

AMD Pitcairn XT – Radeon HD 7870

AMD:s första riktiga mellanklasskrets med Graphics Core Next-arkitekturen heter Pitcairn och lanserades i juli 2012. Även om grundarkitekturen är densamma som i Tahiti är detta en annan GPU även rent fysiskt och är med sina 2,8 miljarder transistorer och 212 kvadratmillimeter en betydligt mindre och billigare krets att tillverka. Antalet Stream-processorer är ganska rejält reducerat till 1 280 stycken och även antalet texturenheter är betydligt färre. Minnesbussen ligger på 256-bit och grafikkretsen paras nästan uteslutande med 2 gigabyte GDDR5-minne.

AMD Pitcairn Pro – Radeon HD 7850

Minstingen i AMD:s mellanklass heter Pitcairn Pro och bygger på samma kiselkrets som storebror XT. Men för att sänka prestandan och prisnivån har AMD stängt ner fyra GCN-kluster och därmed strypt antalt Stream-processorer till 1 024 stycken. Även antalet texturenheter är färre men den 256-bit breda minnesbussen består. AMD har lanserat Radeon HD 7850 modeller med både 1 gigabyte och 2 gigabyte grafikminne men på senare tid är det nästan uteslutande modeller med 2 gigabyte vi hittar på marknaden.

Nvidia GM206 – Geforce GTX 960

GM206 blir den första nya Nvidia-kretsen på länge som inte använder Kepler-arkitekturen, utan istället den nyare och mer energieffektiva Maxwell-arkitekturen. GM206 har i debutkortet GTX 960 totalt 1 024 CUDA-kärnor, men var och en av dessa CUDA-kärnor ger mer prestanda än en Kepler-baserad kärna. Med Maxwell har Nvidia skräddarsytt sin grafikkrets för maximal energieffektivitet, något som återspeglar sig både i energiåtgången från vägguttaget och kortens värmeutveckling.

Akilleshälen är den snävare minnesbussen på endast 128 bitar. Maxwell använder minneskomprimering för att få ut mer effektiv prestanda ur en given bandbredd, men den smala minnesbussen kan vara en flaskhals vid höga upplösningar, och därför marknadsförs GTX 960 och GM206 ganska strikt mot spelare som håller sig till 1080p-upplösning.

Nvidia GK104 – Geforce GTX 660 Ti, Geforce GTX 760

Nvidias före detta kraftfullaste GPU på mellanklassmarknaden heter GK104 och härstammar från tillverkarens förgående prestandasegment. Samma GPU, då med ett högre antal beräkningsenheter, användes i tidigare flaggskeppet GTX 680. I mellanklassaren GTX 760 får vi nöja oss med 1 152 Cuda-kärnor och 96 texturenheter i en kiselkrets som mäter 294 kvadratmillimeter och huserar totalt 3,54 miljarder transistorer. Med likvärdig tillverkningsteknik på 28 nanometer bör GK104 bli billigare för Nvidia att tillverka än AMD:s motsvarande Tahiti Pro-krets på mellanklassmarknaden. Den kraftfulla grafikkretsen använder sig av en minnesbuss på 256-bit kopplad till 2 gigabyte GDDR5-minne.

Föregångaren Geforce GTX 660 Ti kommer snart helt ersättas av GTX 760 men har lite ironiskt fler beräkningsenheter med 1 344 Cuda-kärnor samt 112 texturenheter. Den stora skillnaden, och räddningen för GTX 760, är att GTX 660 Ti får nöja sig med en minnesbuss på 192-bit och ofta även arbetar i lägre GPU-frekvenser.

Nvidia GK106 – GeForce GTX 660, Geforce GTX 650 Ti Boost

Nvidia bygger närmast hela sitt utbud på mellanklassmarknaden kring två grafikkretsar. Förutom GK104 är det instegsmodellen GK106 som gäller för grafikkorten i denna jämförelse. Geforce GTX 660 kommer bäst utrustad med sina 980 Cuda-kärnor samt 80 texturenheter medan minstingen Geforce GTX 650 Ti Boost får nöja sig med 768 Cuda-kärnor samt 64 texturenheter. Minnesbussen är däremot densamma och generellt utrustas korten även med samma mängd grafikminne – 2 gigabyte. Kiselkretsen mäter 214 kvadratmillimeter och byggs upp av 2,54 miljarder transistorer, mer jämförbart med AMD:s motsvarande Pitcairn GPU.