I hopp om att öka skolelevers digitala kompetens har regeringen nu bestämt sig för att att införa programmering i skolan redan från första klass.

Redan för två år sedan lade Moderaterna ett förslag om att införa dataprogrammering som ett obligatoriskt ämne i skolan. Moderaterna med Anna Kinberg Batra i spetsen pekade redan då på fördelarna med att införa ämnet redan från första klass. Ett förslag som fick kritik från bland annat Lärarförbundet.

Knappt två år senare har nu regeringen bestämt sig för att anamma förslaget och satsa på att införa programmering i skolan redan för unga elever. Tillsammans med matematik och teknik ska programmering införas från och med första klass. Målet är att lära eleverna grunderna för programmering genom att skapa algoritmer och styra olika föremål. Planen ska enligt regeringen skapa en generellt bättre digital kompetens, vilket blir allt viktigare i framtidens samhälle.

– Vi behöver fler programmerare och man kommer behöva kunna programmering i fler arbeten. Sedan påverkas vi alla av programmering i allt fler delar av våra liv, säger Utbildningsminister Gustav Fridolin (mp) till Computer Sweden.

Krävs fortutbildning för lärare

Lärarförbunder som verkar mjuknat något inför förslaget välkomnar satsningen på programmering i grundskolan. Samtidigt höjs ett varningens finger där det påpekas att lärare kommer att behöva fortbildas för att kunna följa eleverna genom utbildningarna.

Så ska eleverna lära sig programmering

Matematik.
Algebra i årskurs 1-3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering.

Algebra i årskurs 4-6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella / olika programmeringsmiljöer.

Problemlösning i årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Teknik.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1-3: Att styra föremål med programmering.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4-6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

Tekniska lösningar i årskurs 7-9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7-9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Källa: ComputerSweden

Förutom att lära sig programmering och digitalteknik i ung ålder ska elever nu även utbildas i källkritik. Ett hett debatterat ämne med sociala medier, fake news och det höga informationsflöde som finns idag. Detta kommer man att gå in närmare på från och med mellanstadiet.

Den nya läroplanen ska tillämpas från och med den 1 juli 2018. Skolor kan dock välja att tillämpa ändringarna redan idag.

Vägen mot ett smart hem del 1 – Vad är ett smart hem?

Topp 6 bärbara datorer på Prisjakt.se

Rubrik

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid