PCB-test och stabilisatorer

Innan vi sätter igång med bygget så säkerställer vi först att vår PCB fungerar, för att förhindra eventuella tråkiga överraskningar i slutet av bygget. Det vi behöver är en pincett, USB-kabel, vår PCB samt en dator att ansluta vår PCB till.

Testa PCB

Anslut USB-kabeln till både PCB och USB-port i datorn och låt Windows känna igen kretskortet. Därefter, slut varje brytarkrets med en pincett – vi har ringat in vilka exempel på vilka två dynor som måste slutas per brytare. Varje tangent har två kretsar som vi måste sluta för att aktivera tangenten, och vi behöver testa samtliga tangenter. Det vi gjorde var att vi laddade ner Switchhitter från EliteKeyboards, en mjukvara som är väldigt händig ur flera synpunkter – men den låter oss framförallt veta när en tangent registreras.

Rödmarkerade kontaktdynor att sluta kretsen på (ett par per tangent)

Varje gång vi sluter en tangentkrets och aktiverar en tangent så registreras det i Switchhitter, och när vi har säkerställt att samtliga kretsar sluts korrekt så kan vi gå vidare. Värt att notera är att vissa tangenter kan vara felprogrammerade från fabrik, främst tangenter som FN, höger shift och liknande (dessa visades som piltangenter för oss). Det är inget att oroa sig över då vi i senare skede programmerar om tangentbordet.

Smörj och knipsa till stabilisatorerna (valfritt)

Fastän vi har valt kanske de bästa stabilisatorerna på dagens marknad så kan även dessa skramla, rassla och vara lite ojämna. Vi väljer därför att passa på att smörja dem när vi ändå håller på innan vi monterar dem, men det här steget är inte nödvändigt.

Vi kommer att behöva stabilisatorer för mellanslag, högershift, retur och bakslag – tre korta och en lång för mellanslag. När vi har valt ut dessa så säkerställer vi att metallpinnarna inte är böjda.

För att demontera stabilisatorerna är det inte svårare än att vi knäpper bort metallpinnarna från sina svängpunkter genom att vrida och trycka lite lätt utåt. Stabilisatorerna består av tre delar per stabilisatorhus – ett hölje, stam och metallpinne.

Vrid och tryck lätt utåt för att lossa pinnen från sitt hölje

När vi har demonterat stabilisatorerna så ska vi klippa till benen på varje stam, det tar bort den svampiga känslan som stabilisatorer kan komma att ha. De benen som vi ska klippa är de som sticker ut och är vinklade, de syns väldigt tydligt i verkliga livet. Vi använder en avbitartång för att knipsa av benen, och sedan putsar vi till det som blir över med en brytbladskniv.

Knipsa av de rödmarkerade benen som sticker ut

När benen är tillklippta så är det dags att smörja alla friktionspunkter och montera ihop dem. Smorda stabilisatorer är lenare, rasslar mindre och låter bättre och tyngre. För oss är det här steget självklart, men det är inte en nödvändighet – likt mycket i tangentbordsvärlden så är även detta subjektivt.

Vi har nu en stabilisatorstation redo för smörjning.
För de friktionspunkter där plast möter plast använder vi Super Lube-olja, det kommer att göra försänkningen mer len. Vissa väljer att skippa detta steg och tycker att det är överflödigt, men vi passar på när vi ändå håller på. Vi undviker att använda tjockare smörjmedel då det istället kan sega ned försänkningen, därför passa Super Lube-olja bra. Vi smörjer hela insidan av samtliga höljen med en pensel. Vi penslar endast på ett ytterst tunt lager.
Vi monterar sedan ihop stammen och höljet, den sida av stammen som ska peka mot framsidan av höljet, det vill säga där metallpinnens svängpunkter, är den sida av stammen som har två hål.
Därefter stoppar vi in metallpinnen i Super Lube-fett, vi rör runt pinnen lite så att den får ett tjockt lager fett – sedan för vi in pinnen i det nedersta hålet av stammen och rör runt så att väggarna blir smorda.

Vi repeterar sedan processen, fast den här gången går för vi in metallpinnen längre in i tuben, i mer än 90-grader, och sedan monterar vi fast pinnen i brytarhöljet. Repetera sedan för andra sidan samt samtliga stabilisatorer. Resultatet bör se ut enligt nedan med vår metod, men hur mycket man önskar smörja är en personlig preferens.
Vår tanke är att metallpinnen står för den större delen av det rasslande ljudet vid användning, och med tillräckligt fett inne i höljet så har inte pinnen utrymme nog att hoppa runt fritt. När pinnen väl rör sig vid användning så är det dämpat på grund av det fett som finns i höljet.

Annons

1
Leave a Reply

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
3 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Janzon Recent comment authors
  Subscribe  
senaste äldsta flest röster
Notifiera vid
Janzon
Gäst
Janzon

Skitbra artikel! Är själv tangentbordsnörd och har byggt en del, men snappade ändå upp lite nya tricks här. Perfekt att denna guide finns på svenska så att man kan peka hit folk som är sugna på att bygga sitt första tangentbord! Keep em coming!