Internetleverantören Bahnhof riktar nu kritik mot TV-programmet Veckans Brott. Bahnhof kräver att programmet förtydligar vilseledande påståenden.

Bahnhof har släppt ett pressmeddelande där man påpekar hur det populära TV-programmet Veckans Brott har gett vilseledande information under ett av sina avsnitt.

Avsnittet i fråga sändes den 7 mars och under avsnittet på berättade programledarna hur polisen behöver domstolsbeslut för att få ut användaruppgifter från operatörer. Dock gick Bahnhof redan förra året ut med att fildelning var den vanligaste orsaken till att polisen kräver att internetleverantörer lämnar ut användaruppgifter och att ingen domstol varit inblandad i dessa fall.

Bahnhof anmäler Veckans Brott till Granskningsnämnden

Efter uttalandet i avsnittet i fråga så har Bahnhof nu anmält Veckans Brott till Granskningsnämnden.

I avsnittet sa programledaren Camilla Kvartoft att det är upptill domstolen att besluta om polisen ska få ut de uppgifter som det talades om i programmet. Något som fick Bahnhof att reagera.

 ”Aldrig någonsin har vi haft ett enda domstolsutslag om att lämna ut kunder. Det är helt enkelt falskt när det gäller bredbandsanvändare.” – Jon Karlung, VD hos Bahnhof.

Även Leif GW Persson sägs ha kommit med falska påståenden. GW Persson säger i programmet att det både är kostsamt och arbetskrävande att få internetleverantörer att lämna ut dessa uppgifter. Bahnhof påpekar även att detta inte är sant. Jon Karlung förklarar att detta är ett falskt påstående gällande bredbandsanvändare. Men han nämner också att Leif GW Persson kan mena masttömningar och positionering som är mer tidskrävande. Men att dessa två olika saker klumpas ihop i programmet och ger på så sätt tittaren intrycket av att ett domstolsbeslut skulle behövas när polisen kräver användaruppgifter vid misstankar om fildelning.

”Polisen vill ofta ha ut information om fildelning och liknande. Kanske syftar Leif GW specifikt på masttömningar och positionering, men i inslaget klumpas de ju ihop och det framstår för tittaren som om domstolsbeslut alltid behövs för att få ut användaren bakom IP-adresser.” – Jon Karlung, VD hos Bahnhof.

Vad som händer härnäst efter att Bahnhof nu anmält Veckans Brott återstår att se. Men vi håller ögon och öron öppna för ytterligare nyheter kring detta.

Läs hela Bahnhofs pressmeddelande här

I ”Veckans brott” (7/3) blev allmänheten vilseledd. Programledarna berättade att det behövs domstolsbeslut och grova brott för att få ut användaruppgifter på nätet från operatörerna.

Men Bahnhof avslöjade redan förra året att fildelning var den vanligaste orsaken när Polisen begärde ut användaruppgifter. Ingen domstol var inblandad.

Bahnhof anmäler Veckans Brott till Granskningsnämnden och kräver ett förtydligande av de vilseledande påståenden som framfördes i SVT.

– Det är nästan som om både politiker och polis har satt i system att vifta bort kritiken mot den massiva datalagringen och ignorera vilka risker som finns, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof.

Programledaren Camilla Kvartoft sa att: ”Domstolen måste ju besluta om polisen ska få ut de här uppgifterna.”

– Aldrig någonsin har vi haft ett enda domstolsutslag om att lämna ut kunder. Det är helt enkelt falskt när det gäller bredbandsanvändare. Med nuvarande lagstiftning är det i praktiken polisen som bestämt när användaren bakom ett IP-nummer ska lämnas ut från en operatör. Det krävs inte ens att det gäller misstankar om ett allvarligt brott. Och därefter finns ingen kontroll av var uppgifterna hamnar eller om det var rätt att hämta ut över huvud taget. Här krävs ett förtydligande av SVT, säger Jon Karlung.

Leif GW Persson sa att: ”Det är både kostsamt och arbetskrävande, så det är förbehållet mycket grova brott.”

– Även det är falskt när det gäller bredbandsanvändare. Polisen vill ofta ha ut information om fildelning och liknande. Kanske syftar Leif GW specifikt på masttömningar och positionering, men i inslaget klumpas de ju ihop och det framstår för tittaren som om domstolsbeslut alltid behövs för att få ut användaren bakom IP-adresser. Men som sagt: Aldrig någonsin har vi haft ett enda domstolsutslag om att lämna ut kunder, utan det är Polisen som begär uppgifter efter eget tycke och smak, säger Jon Karlung.

– De flesta som uttalar sig i frågan om datalagring, inklusive jag själv, tycker att det är viktigt att hitta en balans. De högsta juristerna i EU slår fast att den massiva datalagringen inkräktar på grundläggande mänskliga rättigheter. Men Veckans brott tar ställning för att operatörerna ska fortsätta datalagra i strid med EU-domen. Dessutom sprider de påståenden som är extremt vilseledande. Det var sorgligt att se, säger Jon Karlung.

FAKTA:

Ett IP-nummer (IP-adress) är som ett fingeravtryck som kopplas till användaren och behövs för att kunna surfa. Varje gång du går ut på internet så kan du tilldelas ett nytt IP-nummer. För att kunna identifiera en person behövs alltså loggar över vem som hade en viss IP-adress vid en viss tidpunkt. Detta kallas ibland ”abonnentuppgifter” och sådana kan Polisen enkelt begära ut med stöd av Lagen om elektronisk kommunikation.

Lägsta pris på Prisjakt.se (Affiliate)

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid