Do-It-Yöursjälv: Tangentbordsbygge – Konstruera ditt drömbord!

Brytarmontering och lödning

Det är nu det börjar hända lite på vårt bord; allt vi gör från den här punkten visar resultat direkt och det är tillfredsställande att se framstegen.

Montera brytare

Vi kommer nu att börja montera våra brytare med hjälp av vår monteringsplatta. Om även Du har en monteringsplatta, så kommer processen att vara snarlik, men om du har valt att montera direkt på Din PCB så skippar du helt enkelt plattan.

Vi använder återigen våra brytarlock för att se till att vi hamnar i rätt hål, eftersom att både vår monteringsplatta och PCB är universella; det kan av den anledningen bli svårt att hitta rätt på bottenraden som stödjer flera layouter. Det är inte svårare än att vi monterar brytarlocken på de brytare vi vill ha på vår bottenrad, och sedan radar vi upp dem så att de får plats. Layouten som vi använder är vad som anses vara ”standard”, men oavsett vilken layout Du själv väljer att använda så är det alltid bra att dubbelkolla så att allt hamnar rätt på de platser där monteringsplattan och kretskortet har plats för fler än en brytare.
Hur man går vidare nu är lite personlig preferens, men vi kommer att ploppa i samtliga brytare innan vi börjar löda. Vissa väljer att löda fast en brytare mot varje hörn, men hur just Du går vidare är upp till dig.

Se till att kika på brytarens kontaktben innan du försöker att sätta fast den, då de har en tendens att vara böjda eller vikta – då slipper Du att ta ur dem efter att de är felmonterade. Om ett ben är böjt, använd en tång eller liknande och böj varsamt tillbaka dem så att de är raka. Vill du vara extra säker, kika på baksidan av kretskortet så att benen hamnar rätt i hålen.
Med alla brytare ditsatta på kretskortet, använd både med ögon samt fingrar för att säkerställa att det är två kontaktben per brytare som sticker upp på kretskortets baksida. Vi kan inte alltid lita på att ögonen, av den anledningen är det viktigt att också använda vår känsel. Vi tar en rad i taget och säkerställer att alla kontaktben ligger rätt.

Innan vi sätter igång med lödningen, sätter vi på alla brytarlock; det för att enklare kunna se till att samtliga brytare monteras rakt. Eftersom att vi endast har två kontakten per brytare att tillgå, är det lätt hänt att vissa brytare blir monterade lite snett.

1 av 2

Lödning

Innan vi sätter igång med att löda fast våra brytare så använder vi papper för att se till att de sitter rakt. Det är nu som våra monterade brytarlock blir till hjälp, eftersom att det dels blir enklare att se ojämnheter, men de håller även brytarna raka när vi pressar med papper. Många skippar just detta steg om de inte stör sig på att någon enstaka brytare sitter lite snett, men vi passar på.

Med papper som håller brytarna på rätt plats kan vi vända på bygget och börja löda. Som vi nämnde i del 1 av vår DIY-serie så vill vi vara tydliga med att vi egentligen har ingen aning om vad vi sysslar med när det gäller lödning, men om vi kan klara av det så känner vi att vem som helst kan det.

Det är nog ingen dålig idé att kika på en YouTube-video där någon som vet vad de sysslar med berättar om tangentbordslödning innan Du sätter igång, men vi har ett par tips som vi förhåller oss till.

Först och främst bör vi undvika att ha vårt lödjärn varmare än 390-grader Celcius, eftersom att vår PCB då lätt kan bli skadad. Vi håller oss mellan 300-380, beroende på vilket lödtenn vi använder. Det är rekommenderat att använda en stor och bred lödspets, eftersom att det blir enklare att överföra värme snabbt, men vi kommer att använda en vanlig pennspets som följde med vår lödstation från Kjell & Company. Vi använder 0,6mm lödtenn med fluss.
Se till att sitta i ett ventilerat rum, gärna med fläkt, eftersom att röken som bildas vid lödning är skadligt för vår hälsa. Den rök som bildas kan leda till tillfällig samt permanent astma, det är därför viktigt att inte andas in mycket av röken.

Lödtenn drar sig till värme, det är därför viktigt att både kontaktbenen och kontaktdynan (metallcirkeln som omger kontaktbenet) blir varmt nog. Vila lödspetsen i en vinkel så att den värmer upp både kontaktbenet och kontaktdynan, och mata in tenn. Tennet ska smälta över båda kontakterna; skulle skulle tennet smälta ojämnt så bör du ändra vinkeln på ditt lödjärn. Tangentsbordskretskort tål väldigt mycket, så var inte alltför orolig över att du vilar lödjärnet i ett par sekunder mot Din PCB. Vi brukar försöka att löda klart varje punkt inom 2-3 sekunder.

Innan vi sätter igång och löder så värmer vi upp vårt lödjärn och för över vårt tenn för att bilda ett tunt lager på lödspetsen – det ser till att vårt lödjärn inte rostar. Vi börjar med att löda ett par brytare i varje hörn för att hålla fast konstruktionen, därefter jobbar vi rad för rad. Se till att göra rent lödspetsen ofta under bygget, efter ett par brytare kan det vara läge att dra fuktad svamp för att rengöra spetsen, och därefter lägger vi på ett nytt, tunnt lager tenn.

Om din lödspets börjar bilda ett mörkt lager, stäng av lödjärnet och gör rent det. Vi vill undvika att rost och andra föroreningar letar sig in i våra lödpunkter, annars kan kontakten fallera – även om det inte händer inom de första dagarna du använder tangentbordet.

Om lödpunkten börjar likna en boll så har vi använt för mycket tenn, då behöver vi använda ett tennsug och börja om. Om tennet endast täcker botten av kontakten så har vi använt för lite tenn, värm punkten på nytt och mata in lite mer tenn. Nedan illustrerar vi en bra och en dålig lödpunkt, där vi i rött har använt för mycket tenn.

När vi löder kontakter rad för rad så använder vi längre bitar papper inpressade mellan brytarlocken för att säkerställa att brytarna är monterade rakt. Flytta pappersbitarna alltefter Du arbetar dig i sidled, och när Du byter rad.
Därefter är det bara en tidsfråga innan vi har lött fast samtliga brytare! Vissa entusiaster väljer att endast löda fast ett kontaktben per brytare, sedan värmer de upp lödpunkten medan de pressar ned brytaren mot kretskortet för att få en mer åtsittande brytare innan de löder fast de resterande kontakterna – men vi kände att det inte var nödvändigt i vårt bygge.