Test: Corsair Lapdog – För seriös för soffspelaren

Corsair är nästan för seriösa med sin vardagsrumsgaming

0

Spela i soffan med Lapdog

Att spela i soffan eller som det oftast blir för undertecknad – i en fåtölj – är faktiskt något av en utmaning när det blandas in en mus och tangentbord. Min privata lösning har tidigare varit lika enkel som opopulär – ett tangentbord i knät och musmattan på en sittpall från Ikea vid sidan av fåtöljen. Förutom att min bättre hälft förbannat sig över en försvunnen sittpallen i hallen och ifrågasatt den estetiska lösningen har inte direkt ergonomin varit den optimala, även om det trots allt faktiskt fungerat.

Ligger stadigt i knät

Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig spelat lika bekymmerslöst i soffan och fåtöljen framför TV:n som när Lapdog kom in i mitt vardagsrum. Lapdog må vara ganska stor och på gränsen till klumpig. Men den ligger bra och mjukt över benen och den ganska solida vikten gör även att den känns oväntat stabil. Kvalitetskänslan är hög och musplatten är både stor nog och är ett bra underlag åtminstone till min trådlösa Logitech G900-mus.

Corsair Lapdog
Corsair Lapdog riktar sig mot seriösa soffgamers

Corsairs mekaniska gamingtangentbord är både välbyggda och trevliga att spela samt skriva på. I detta fallet har Lapdogen parats med ett K70-tangentbord med röda cherry mx-brytare för att skapa helhetslösningen. Detta är givetvis en mycket viktig punkt för konceptet med Lapdog, att Corsairs kompatibla tangentbord verkligen är riktigt vettiga gamingtangentbord. För den som vill få en mer detaljerad redogörelse av Corsairs K70-tangentbord kan jag rekommendera Linus genomgång i Svenska tangentbordsguiden.

Ser vi till helheten har jag generellt en klart positiv erfarenhet av Lapdog som ett speltillbehör för en dator i vardagsrummet. Det är långt bättre än att sitta med en mus i soffan och tangentbord i knät. Även om din upplevelse beror på personliga preferenser, sittställning och andra svårkalkylerade detaljer kan detta vara bättre än en dålig stol och ett halvdant skrivbord.

Storleken är Lapdogs bokstavligt talat största problem

Med det sagt finns det även brister med Lapdog som jag märkt av vid längre tids användande. Primärt är det storleken där det fullstora tangentbordet och den rejäla musplattan gör att tangentbordet blir ovanligt vänsterjusterat när du har Lapdog centrerad över dina ben. Jag har inte haft några märkbara problem vid spelande med WASD-fattning men att skriva på tangentbordet när armarna behöver vinklas åt vänster känns inte någon höjdare. Hade Corsair satsat på ett tenkeyless-tangentbord utan knappsats hade detta varit ett betydligt mindre problem. Här kan vi inte låta bli att nämna Roccat Sova som är närmasta, kanske enda, riktiga konkurrenten idag. Jag testade Sova efter några veckors spelande med Lapdog. Sova är mindre funktionsrik men också betydligt mindre och smidigare vilket uppskattas både vid och efter användning. Till viss del är det en smaksak men storleksskillnaderna är svåra att bortse från.

Även om Corsair smart nog satt små upphöjda kanter nedanför och till höger om musplattan finns det ingen sådan upphöjning i ovankant av musplattan. Vilket vid mer än ett tillfälle gjort att min trådlösa mus åkt i backen när jag oförsiktigt ändrat ställning i fåtöljen. Jag har även fått problem med att musplattans ytskikt börjat släppa från sin bas, vilket kan handla om ren otur men skulle kunna vara en indikation på en kvalitetsbrist. Ett mindre problem för den som ändå vill lägga sin egen matta på musplattan.

Saknar handledsstöd

Sist men inte minst ska det nämnas att lapdog inte har något handledsstöd och att detta kan vara ett problem för vissa under längre sessioner. Då handleden får hänga fritt utan en bordsskiva att vila på.

Jag har under de veckor jag använt Lapdog trots allt inte haft några större problem eller klagomål. Ergonomin och storleken är dock inte direkt optimal och här tror jag Corsair kommer göra förändringar inför nästa modell.

Innehåll

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notifiera vid