5G var någonting vi fick se gott om, i flera olika sammanhang, på Mobile World Congress förra veckan – men vad det faktiskt innebär är minst sagt diffust för en konsument. Vi gör en djupdykning i framtidens nättekniker och reder ut vad 5G är, vad det inte är, och vilka begränsningar och möjligheter som finns.

Intel, Ericsson, Huawei, Qualcomm, Samsung – flera stora namn skyltade med 5G på årets Mobile World Congress, och nästa generations mobilteknik tycks ta mer och mer utrymme varje år. Redan år 2018 utlovas 5G testas i fält i Sverige, som ett av de första länderna i världen med den nya nätverksstandarden, och omkring decennieskiftet ska tekniken nå marknaden i skarp form – detta medan utrullningen av 4G fortfarande har långt kvar i många länder, däribland Sverige. Det, i kombination med diffus marknadsföring, kan göra det svårt för konsumenter att ta till sig varför 5G behövs, vilka fördelar det kommer föra med sig och vad det faktiskt är för någonting.

Det är några av de frågetecken vi vill räta ut i den här artikeln, och för att enklast göra det behöver vi först gå igenom vad som skiljer de olika generationerna åt och vilka begränsningar som finns idag.

1G, 2G, 3G och 4G – vad innebär en generation?

Det vi idag kallar 1G är egentligen en paraplyterm för flera olika tekniker som användes för de första kommersiella mobiltelefonerna, med olika nättekniker och frekvenser för olika regioner – till exempel NMT i Sverige och stora delar av norra Europa. Den gemensamma nämnaren för alla dessa tekniker var att kommunikationen var analog – masterna kommunicerade digitalt med resten av telefonisystemet, men signalen mellan mast och mobiltelefon var analog, ungefär som en AM- eller FM-radio eller en walkie talkie, men med ett telefonnummer.

Första generationens mobiltelefoni började kallas för just 1G först när den andra generationen, som var helt digital istället för analog, lanserades. Likt första generationen var 2G inte bara en standard utan flera, men den första och absolut vanligaste var GSM, som i stor utsträckning fortfarande är i drift idag. Tillsammans med 2G kom bland annat möjligheten att skicka SMS, och de allra första mobila datatjänsterna. Men även om 2G var betydligt mer standardiserat än de äldre analoga näten så fanns det fortfarande en rad olika tekniker för olika regioner, snarare än en enda gemensam 2G-teknik. Vad som däremot fanns var målsättningar upprättade av standardiseringsorganisationer, där GSM-tekniken ansågs vara 2G enligt organisationen 3GPP.

Tredje generationen, även kallat 3G, innebar stöd för snabbare dataöverföringar. Det förde med sig exempelvis videosamtal i telefonen, och blev startskottet för “äkta” webbsurf och tyngre internettjänster i mobilen och därigenom det vi idag kallar för smartphones. Precis som 1G och 2G så är 3G inte en teknik utan flera, där den vanligaste exempelvis i Sverige är UMTS, som är var den standard som anses vara “äkta” 3G enligt 3GPP, och som sedan utökats med tekniker som HSDPA, som ytterligare ökar hastigheten.

Gen speeds

Fjärde generationen för med sig ännu högre överföringshastigheter och kortare svarstider, lämpligt för att till exmepel strömma film på resande fot, och syftar i folkmun oftast på LTE-tekniken. Dock har 4G varit ett minst sagt diffust uttryck under dess utveckling och marknadsföring, och även om 3GPP-standarden 4G har tydliga målsättningar idag så har det tidigare funnits förvirrande många kandidater och “ofullständiga” 4G-tekniker, som marknadsförts som 4G även fast tekniken inte nått upp till de mål som satts av 3GPP. Ett exempel är HSDPA+, som bland annat i USA marknadsfördes som 4G, eller tidiga typer av Wimax, som klassats av organisationen IEEE snarare än 3GPP. Även “vanligt” LTE, som är vad som används av svenska operatörer idag, når egentligen inte upp till 4G-målen från 3GPP. Det gör däremot LTE Advanced, eller LTE-A. De tidiga 4G-teknikerna som inte nått upp till målen brukar istället grupperas som mellanstandarder, exempelvis “3.5G” eller “3.9G”.

Allt det ovanstående kan låta smått förvirrande, men det är också lite av poängen när vi ska tala om 5G – precis som med alla tidigare generationer finns det helt enkelt inte en enda teknik vi kan peka på och kalla för 5G. Gemensamt för alla de föregående generationerna är att de har inneburit viktiga uppgraderingar jämfört med sina föregångare och, framför allt, att uppgraderingarna inneburit en förändring i hur vi använder våra enheter – från analoga röstsamtal under första generationen till att kolla på Netflix på bussen under tredje och fjärde generationen.

Generationerna handlar mer om vad du kan göra med din enhet än vilken signalteknik som används för att åstadkomma det.

Skriv en kommentar

Var först med att kommentera!

Notifiera vid
avatar

wpDiscuz