Introduktion till luftkylning - Design / För/Nackdelar / Sammanfattning

Kylning - Publicerad 2003-06-28 00:15 Skriven av Martin Nordén

Det är inte bara materialet som avgör huruvida en kylfläns fungerar bra eller inte, även fast det är en viktig del. Det viktigaste är att man har så stor kontaktyta med luften som det bara går, eftersom det bara är det närmaste skiktet av luft som värms upp pga den låga värmekonduktiviteten. Detta går att se på i princip alla kylflänsar, då de har många små fins. Swiftec har en annorlunda lösning med en massa räfflade rör, denna lösning torde ge maximal kontakt med luften.

CPU-kylare a'la Zalman

CPU-kylare a'la Swiftec

När det gäller fläktar så är det två faktorer som är viktiga: luftflöde och ljudnivå. Luftflödet mäts ofta i CFM, vilket är Cubic Foot Per Minute, eller på svenska kubikfot per minut. Det kanske inte är den mysigaste enheten som finns, men den fungerar. 1 kubikfot per minut motsvarar ungefär 1.7 kubikmeter per timma. Ljudnivån mäts i dBa, och det är väldigt svårt att säga hur mycket en dBa är. Man får helt enkelt försöka skapa sig en egen uppfattning, men under 20 är generellt sett ohörbart. Den vanligaste formen av fläkt är axialfläkt, men det finns även mer exotiska kylare som använder sig av radialfläktar. Ett praktexempel är den välkända silverado som tog marknaden med storm då den lanserades. Axialfläktar är antingen kullagrade eller glidlagrade, och de är bra på olika sett. Kullagrade håller generellt sett längre, men de låter oftast mer.

Obervera att det inte alltid följer med en fläkt då du köper en ny processorkylare, se till att kolla upp om du bara får kylflänsen eller både en kylfläns och en fläkt. Kylfläns + fläkt kallas ofta för HSF (HeatSink Fan).
Luftkylning används inte bara på processorn, om du kikar närmare i din dator så hittar du säkerligen många komponenter som är luftkylda. Några exempel är grafikkortet, som ofta är aktivt kylt. I vissa fall så kan även minneskapslarna på grafikkortet vara passivt kylda. Vidare så sitter det ofta en aktiv kylning på Nordbryggan, och om du kikar in i nätaggregatat så hittar du åtskilliga kylflänsar.

En AMD Athlon XP 2100+ på 1.5V genererar 56.4W värme och en Intel Pentium 4 2533MHz på 1.5V genererar ca 59W. Ett GeForce 4 TI4200 genererar runt 45W, så grafikkortets värmeutveckling är inte heller att leka med. Processorn är dock fortfarande den delen som kräver mest kylning i datorn.

Extrem GPU-kylning

Passiv GPU-kylning

För att byta ut luften i lådan används också luftkylning, fast här utan kylflänsar. Chassifläktar har väl de flesta i sin låda, fläktar som bara byter ut luften i lådan och inte är avsedda för att kyla en speciell komponent. Här finns det inga alternativ i dagsläget, det behövs alltid luftflöde inuti lådan.

Luftkylning har väldigt många praktiska fördelar, det räcker med att montera på en kylfläns så är du klar. I vissa fall behöver du även montera på en fläkt, men det är också väldigt simpelt att göra. Det är dessutom den billigate kylningsvarianten, och den med störst utbud. När det gäller pris och den praktiska delen så är den otvivelaktigt vinnaren.

Nackdelen är att man använder luft som kylmedium, vilket begränsar prestandan väldigt. Du kan dessutom aldrig få det du kyler att bli kallare än rumstemperaturen, vilket går med mer exotiska kylningslösningar. Förutom prestandan så finns det inte många nackdelar, ljudnivån är oftast högre än vissa andra kylningslösningar men annars är det ingenting.

Luftkylning är det bästa för nybörjaren, och för de lite mer avancerade användarna. När man börjar prata om seriös överklockning med höga spänningar och annat så räcker inte prestandan till, då får man förlita sig till andra former av kylning. I nästa artikel ska vi titta närmare på vattenkylning, så stay tuned!

Sida 3 av 3

• Föregående
• Nästa