Grafik - Publicerad 2012-10-29 09:38 Skriven av Anton Karmehed
Cray har genomfört en rejäl uppgradering av sin superdator Jaguar vid Oak Ridge National Laboratory. Uppgraderingen som omfattar hela 18 688 stycken purfärska Nvidia Tesla K20S grafikkretsar är stor nog för att tiodubbla systemetsprestanda och ge det ett nytt namn - Titan.
Nvidia har utvecklat sina nya Tesla-grafikkretsar kring sin Kepler-arkitektur och även om vi sett hur konsumentkort baserade på tillverkarens senaste grafikkortsarkitektur inte direkt imponerat vid GPGPU-belastningar verkar det inte vara ett problem för Tesla-familjen.
Crays superdator som numera kallas Titan, eller XK7, ska efter uppgraderingen av Nvidias grafikkretsar vara 10 gånger så kraftfull och fem gånger mer energieffektiv än Jaguar. Prestandan låg tidigare på 2,3 pretaflops, en beräkningskraft som nu stigit till över 20 petaflops utan att systemet tar mer golvyta än tidigare.
Nvidia hävdar att deras 18 6688 stycken Tesla K20S grafikkretsar står för 90 procent av denna beräkningskraft medan de lika många 16-kärniga AMD Opteron 6274 processorerna fyller upp resterande 10 procent.
Med sin färska uppgradering skulle Cray XK7 Titan återigen vara den kraftfullaste superdatorn på marknaden där endast nuvarande ledaren på Top500.org - IBM-baserade BlueGene/Q - ser ut att kunna hota med snarlik beräkningskraft på runt 20 petaflops.
Just kombinationen av många processorkärnor och kraftfulla grafikkretsar är nyckeln till framgång enligt Cray och ett viktigt verktyg för att nå målet med exascale computing med superdatorer som kan erbjuda beräkningskraft på 1 000 petaflops.
"Because they handle hundreds of calculations simultaneously, GPUs can go through many more than CPUs in a given time. By relying on its 299,008 CPU cores to guide simulations and allowing its new NVIDIA GPUs to do the heavy lifting, Titan will enable researchers to run scientific calculations with greater speed and accuracy." skriver Cray i ett pressmeddelande.
Titan kommer primärt att användas i forskning kring exempelvis atomenergi och klimatförändringar där det krävs enorma mängder datorkraft för simuleringar och liknande.